2 Chronicles 35
Modern English Version
Josiah Celebrates the Passover(A)
35 Josiah kept a Passover for the Lord in Jerusalem; they slaughtered the Passover lamb on the fourteenth day of the first month. 2 He appointed priests for their duties and encouraged them in their service to the house of the Lord. 3 And he said to the Levites who gave insight to all Israel and were consecrated to the Lord, “Set the holy ark in the house that Solomon, the son of David and king of Israel, built. You should not carry it on your shoulders. Now serve the Lord your God and His people Israel. 4 Prepare yourselves according to your fathers’ houses by your divisions, as instructed in the writing of David, king of Israel, and the document of Solomon his son.
5 “And stand in the Holy Place according to the divisions of the fathers’ households of your brothers, the laypeople, and according to the Levites, by division of a father’s household. 6 Then slaughter the Passover lamb and consecrate yourselves and prepare for your brothers to do according to the word of the Lord by the hand of Moses.”
7 Josiah contributed to the laypeople, as Passover offerings for all who were present, lambs and young goats from the flock to the number of thirty thousand, and three thousand bulls; these were from the king’s possession.
8 His officials contributed willingly to the people, to the priests, and to the Levites. Hilkiah, Zechariah, and Jehiel, the chief officers of the house of God, gave to the priests for the Passover offerings two thousand six hundred lambs and three hundred bulls. 9 Konaniah, his brothers Shemaiah and Nethanel, and Hashabiah, Jeiel, and Jozabad, officers of the Levites, gave to the Levites for the Passover offerings five thousand lambs and five hundred bulls.
10 When the service was prepared, the priests stood in their places and the Levites in their divisions, according to the king’s command. 11 And they slaughtered the Passover offerings, and the priests sprinkled the blood given to them while the Levites skinned animals. 12 And they set aside the burnt offering to distribute according to each house of the fathers for the people to bring near to the Lord, as written in the Book of Moses. And they did the same with the bulls. 13 And they cooked the Passover lamb with fire according to the rule, and they cooked the holy offerings in pots, jars, bowls, and quickly brought them to all the people. 14 Afterward they prepared the offerings for them and the priests because the priests, the sons of Aaron, offered the burnt offering and fat portions until night. So the Levites prepared for themselves and for the priests, the sons of Aaron.
15 The singers, the sons of Asaph, were in their places according to the command of David, Asaph, Heman, and Jeduthun the king’s seer. The gatekeepers were at each of the gates; they did not need to leave their service, for their brothers the Levites made preparations for them.
16 So all the service of the Lord was carried out that day to have the Passover, and to offer the burnt offerings on the altar of the Lord according to the command of King Josiah. 17 And the sons of Israel who were present had the Passover at that time and the Feast of Unleavened Bread for seven days. 18 And no Passover had been made like this in Israel since the days of Samuel the prophet. And none of the kings of Israel had performed a Passover like Josiah had done. And the priests and Levites and all Judah and Israel were present along with those living in Jerusalem. 19 In the eighteenth year of the reign of Josiah this Passover was performed.
The Death of Josiah(B)
20 After all this when Josiah had prepared the temple, Necho king of Egypt went up to war in Carchemish on the Euphrates, and Josiah went out to meet him. 21 And Necho sent messengers to him saying, “What is there between you and me, king of Judah? I am not against you this day, but against the house with which I am at war. And God has commanded that I hurry. Refrain from being against God who is with me so that He does not destroy you.”
22 But Josiah did not turn away from him for he went to battle against him disguised. He did not listen to the words of Necho that came from the mouth of God, but he came to battle in the plain of Megiddo.
23 So the archers shot King Josiah, and the king said to his servants, “Take me away for I am severely wounded.” 24 Then his servants took him from the chariot, and they set him in a second chariot, and they brought him to Jerusalem. He died and was buried in the tombs of his fathers. And all Judah and Jerusalem mourned for Josiah.
25 And Jeremiah composed a dirge for Josiah, and all the male and female singers speak of Josiah in their laments to this day. They set them as a statute over Israel. They are written in the Laments.
26 And the remainder of the acts of Josiah, his deeds and covenant faithfulness, according to what is written in the Law of the Lord, 27 and his acts from beginning to end are written in the book of the kings of Israel and Judah.
2 Krönikeboken 35
Svenska Folkbibeln 2015
Josia firar påskhögtiden
35 (A) Josia firade Herrens påsk i Jerusalem. Man slaktade påskalammet på fjortonde dagen i första månaden. 2 Han fastställde prästernas åligganden och styrkte dem till tjänstgöringen i Herrens hus. 3 (B) Han sade till leviterna som undervisade hela Israel och som var helgade åt Herren: ”Sätt den heliga arken i det hus som Salomo, Davids son, Israels kung, har byggt. Den ska inte mer vara en börda på era axlar. Tjäna nu Herren er Gud och hans folk Israel. 4 Gör er redo efter era familjer, i era avdelningar, så som Israels kung David och hans son Salomo har föreskrivit. 5 Ställ upp er i helgedomen, ordnade efter era bröders familjer i hela folket, så att en avdelning av en levitisk familj kommer på varje grupp. 6 Slakta påskalammet och helga er och tillaga det för era bröder. Gör efter Herrens ord genom Mose.”
7 (C) Och Josia offrade småboskap för hela folket, dels lamm och dels killingar, 30 000 djur, allt till påskoffer åt dem som var närvarande, samt tjurar, 3 000 djur. Detta togs från kungens privata egendom. 8 Hans furstar gav också av fri vilja offergåvor åt folket och åt prästerna och leviterna. Hilkia, Sakarja och Jehiel, furstarna i Guds hus, gav åt prästerna 2 600 lamm och killingar samt tjurar, 300 djur, till påskoffer. 9 Och Konanja med Shemaja och Netanel, hans bröder, samt Hashabja, Jegiel och Josabad, de främsta bland leviterna, gav som offergåva åt leviterna 5 000 lamm och killingar till påskoffer, samt dessutom tjurar, 500 djur. 10 På så sätt blev det ordnat för gudstjänsten.
Prästerna och leviterna inställde sig till tjänstgöring på sina platser och efter sina avdelningar, som kungen hade befallt. 11 (D) De slaktade påskalammet, och prästerna stänkte med blodet som räcktes åt dem, medan leviterna flådde lammen. 12 (E) Och de avskilde brännoffersstyckena och delade ut dem åt folket efter deras familjer, för att de skulle offra dem åt Herren, så som det var föreskrivet i Mose bok. På samma sätt gjorde de också med tjurarna. 13 (F) Och de stekte påskalammet på eld på föreskrivet sätt. Men köttet från gemenskapsoffret kokade de i grytor, pannor och kittlar och skyndade sig att dela ut det till allt folket. 14 Sedan lagade de till åt sig själva och åt prästerna, för prästerna, Arons söner, var upptagna ända till natten med att offra brännoffret och fettstyckena. Därför måste leviterna laga till både åt sig själva och åt prästerna, Arons söner. 15 (G) Sångarna, Asafs ättlingar, stod på sin plats, som David, Asaf, Heman och kungens siare Jedutun hade befallt, och dörrvakterna stod var och en vid sin port. De behövde inte gå ifrån sin tjänstgöring, eftersom deras bröder leviterna lagade till åt dem.
16 Så blev den dagen allt ordnat för Herrens tjänst, så att man firade påskhögtid och offrade brännoffer på Herrens altare, så som kung Josia hade befallt. 17 (H) De av Israels barn som var närvarande höll nu påskhögtid och det osyrade brödets högtid i sju dagar. 18 (I) En påskhögtid som denna hade inte firats i Israel sedan profeten Samuels tid. Ingen av Israels kungar hade hållit en sådan påskhögtid som nu firades av Josia med prästerna och leviterna, hela Juda och dem av Israel som var närvarande samt Jerusalems invånare. 19 I Josias artonde regeringsår hölls denna påskhögtid.
Josia dör vid Megiddo
20 (J) Efter allt detta, när Josia hade fått templet i ordning, drog Egyptens kung Neko[a] upp för att strida vid Karkemish som ligger vid Eufrat. Josia drog ut mot honom.
21 Då skickade Neko bud till honom och sade: ”Vad har jag med dig att göra, du Juda kung? Det är inte mot dig jag kommer i dag, utan mot den fiende jag är i krig med. Gud har befallt mig att skynda. Sluta stå emot Gud, som är med mig! Akta dig så att han inte förgör dig.”
22 Men i stället för att vända om och lämna honom i fred förklädde Josia sig och gick ut för att strida mot honom, utan att höra på Nekos ord som kom från Guds mun. De drabbade samman i Megiddopasset.[b] 23 (K) Bågskyttarnas skott träffade kung Josia, och kungen sade till sina män: ”Bär bort mig! Jag är svårt sårad.”
24 (L) Då bar hans män bort honom från vagnen och satte honom i hans andra vagn och förde honom till Jerusalem. Och han dog och blev begravd där hans fäder var begravda. Hela Juda och Jerusalem sörjde Josia.
25 (M) Och Jeremia sjöng en sorgesång[c] över Josia. Alla sångare och sångerskor talade om Josia i sina sorgesånger och gör det än i dag. Dessa sånger blev allmänt sjungna i Israel, och de finns upptecknade bland ”Sorgesångerna”.
26 Vad som mer finns att säga om Josia och om de fromma gärningar han gjorde enligt det som var skrivet i Herrens lag, 27 och om annat som han företog sig under sin första tid såväl som under sin sista, det är skrivet i boken om Israels och Juda kungar.
Footnotes
- 35:20 Egyptens kung Neko Neko II (610-595 f Kr) ville år 609 hjälpa de sista kvarvarande assyrierna i Harran i norra Syrien, som var trängda av babylonierna efter Nineves fall 612 f Kr (se Nahums bok). Josia stödde babylonierna liksom hans farfar Hiskia (20:12 med not).
- 35:22 Megiddopasset Det talas i Upp 16:16 om en framtida drabbning här vid ”Harmagedon”.
- 35:25 Jeremia sjöng en sorgesång Senare skrev Jeremia också Klagovisorna (jfr Klag 4:20). Sorgen över Josia, den siste rättfärdige kungen, var ett starkt minne även hundra år senare (Sak 12:11).
The Holy Bible, Modern English Version. Copyright © 2014 by Military Bible Association. Published and distributed by Charisma House.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation