När jag kommer ihåg dina tårar, längtar jag efter att få se dig igen för att bli uppfylld av glädje. Jag tänker på den uppriktiga tro som finns hos dig och som först fanns hos din mormor Lois och din mor Eunice och som nu, det är jag övertygad om, också finns hos dig.

Därför påminner jag dig om att låta den Guds nådegåva flamma upp igen som finns i dig genom min handpåläggning.[a]

Read full chapter

Footnotes

  1. 2 Timotheosbrevet 1:6 genom min handpåläggning Paulus talar här, till skillnad från 1 Tim 4:14 (under de äldstes handpåläggning), endast om sin egen medverkan och slår därmed an en personlig ton som präglar hela brevet (1:3f, 12f, 3:10, 14).

Jag minns dina tårar och längtar efter att få se dig igen och fyllas av glädje. Jag minns också den uppriktiga tro du har, den som fanns hos din mormor Lois och din mor Eunike. Jag är övertygad om att samma tro nu finns i dig.

Därför vill jag påminna dig om att blåsa liv i den nådegåva Gud gav dig, när jag lade mina händer på dig.

Read full chapter