Add parallel Print Page Options

David för arken till Jerusalem

(1 Krön 13:1-14; 15:25—16:3)

Sedan samlade David 30 000 utvalda män från Israel och ledde allt sitt folk till Baala[a] i Juda för att föra tillbaka Guds ark som fått sitt namn efter härskarornas Herre, han som tronar mellan keruberna. De placerade Guds ark på en nygjord vagn och förde bort den från Avinadavs hus uppe på höjden. Avinadavs söner Ussa och Achjo körde vagnen och medan den fördes bort därifrån, gick Achjo framför den. David och hela Israel gladde sig av hela sin kraft[b] inför Herren och spelade på alla sorters musikinstrument: lyror, harpor, tamburiner, bjällror och cymbaler.

Men när de kom till Nakons tröskplats, snavade oxarna och Ussa räckte ut handen och grep tag i arken. Då blev Herren vred på Ussa och Gud slog ner honom för hans försyndelse och han dog där vid arken.[c] Men David blev upprörd över att Herren så brutit ner Ussa och kallade platsen Peres Ussa[d], och det heter den fortfarande.

David greps nu av fruktan för Herren och frågade: ”Hur ska jag kunna föra Herrens ark till mig?” 10 Han ville inte ta Herrens ark till Davids stad utan ställde in den hos gatiten Oved-Edom. 11 Herrens ark blev kvar i gatiten Oved-Edoms hus i tre månader, och Herren välsignade Oved-Edom och hela hans familj.

12 Kung David fick höra hur Herren hade välsignat Oved-Edoms familj och allt han hade på grund av Guds ark. Han begav sig då till Oved-Edoms hus för att föra upp Guds ark till Davids stad under jubel. 13 För var gång de män som bar Herrens ark hade gått sex steg, offrade David en tjur och en gödkalv. 14 David som var klädd i linne-efod dansade inför Herren av hela sin kraft, 15 medan han och hela Israels folk under jubelrop och hornmusik förde hem Herrens ark.

16 När Herrens ark kom in i Davids stad, såg Mikal, Sauls dotter, ut genom fönstret hur kung David hoppade och dansade inför Herren och hon föraktade honom.

17 Herrens ark fördes in i tältet som David hade rest och ställdes på sin plats. Sedan offrade David brännoffer och gemenskapsoffer till Herren. 18 När David avslutat brännoffren, välsignade han folket i härskarornas Herres namn 19 och han gav alla, både män och kvinnor, ett bröd, en dadelkaka och en druvkaka. Sedan gick alla hem, var och en till sitt. 20 David återvände sedan för att välsigna sin familj. Men Mikal, Sauls dotter, kom ut och mötte honom och sa föraktfullt: ”Så värdigt Israels kung betedde sig i dag! Han blottade sig[e] för sina tjänares tjänsteflickor som vilket simpelt slödder som helst!”

21 David svarade: ”Jag dansade inför Herren som har utvalt mig i stället för din far och hans släkt och gjort mig till furste över hans folk Israel. Jag ville visa min glädje i Herren. 22 Jag kan förödmjuka mig själv ännu mer. Jag kommer ändå att bli respekterad av de tjänsteflickor du talade om!”

23 Mikal, Sauls dotter, blev barnlös till sin död.[f]

Footnotes

  1. 6:2 Ett annat namn på Kirjat-Jearim där arken stått under Sauls regeringstid. Se 1 Sam 7:1.
  2. 6:5 Översättningen grundar sig på Septuaginta och 1 Krön 13:8. Enligt den masoretiska texten alla slags instrument av cypressträ.
  3. 6:7 Ingen fick röra Herrens ark. Den skulle bäras med hjälp av stänger och endast av en viss släkt inom Levi stam. Se 4 Mos 4:1-6,15.
  4. 6:8 En anspelning på det hebreiska verbet bryta ner: Herren bröt ner Ussa.
  5. 6:20 Han bar en enkel linnedräkt i stället för den kungliga skruden.
  6. 6:23 Kanske som en del av straffet över Sauls släkt.

Åter församlade David allt utvalt manskap i Israel, trettio tusen man.

Och David bröt upp och drog åstad med allt sitt folk ifrån Baale-Juda, för att därifrån föra upp Guds ark, som hade fått sitt namn efter HERREN Sebaot, honom som tronar på keruberna.

Och de satte Guds ark på en ny vagn och förde den bort ifrån Abinadabs hus på höjden; och Ussa och Ajo, Abinadabs söner, körde den nya vagnen.

Så förde de Guds ark bort ifrån Abinadabs hus på höjden, och följde själva med, och Ajo gick därvid framför arken.

Och David och hela Israels hus fröjdade sig inför HERREN, med allahanda instrumenter av cypressträ, med harpor, psaltare, pukor, skallror och cymbaler.

Men när de kommo till Nakonslogen, räckte Ussa ut sin hand mot Guds ark och fattade i den, ty oxarna snavade.

Då upptändes HERRENS vrede mot Ussa, och Gud slog honom där för hans förseelse, så att han föll ned död där vid Guds ark.

Men det gick David hårt till sinne att HERREN så hade brutit ned Ussa; och han kallade det ställe Peres-Ussa, såsom det heter ännu i dag.

Och David betogs av sådan fruktan för HERREN på den dagen, att han sade: »Huru skulle jag töras låta HERRENS ark komma till mig?»

10 Därför ville David icke låta flytta in HERRENS ark till sig i David stad, utan lät sätta in den i gatiten Obed-Edoms hus.

11 Sedan blev HERRES ark kvar i gatiten Obed-Edoms hus i tre månader; men HERREN välsignade Obed-Edom och hela hans hus.

12 När det nu blev berättat för konung David att HERREN hade välsignat Obed-Edoms hus och allt vad han hade, för Guds arks skull, då gick David åstad och hämtade Guds ark ur Obed-Edoms hus upp till Davids stad under jubel.

13 Och när de som buro HERRENS ark hade gått sex steg framåt, offrade han en tjur och en gödkalv.

14 Själv dansade David med all makt inför HERREN, och därvid var David iklädd en linne-efod.

15 Så hämtade David och hela Israel HERRENS ark ditupp under jubel och basuners ljud.

16 När då HERRENS ark kom in i Davids stad, blickade Mikal, Sauls dotter, ut genom fönstret, och när hon såg konung David hoppa och dansa inför HERREN fick hon förakt för honom i sitt hjärta.

17 Sedan de hade fört HERRENS ark ditin, ställde de den på dess plats i tältet som David hade slagit upp åt den; och därefter offrade David brännoffer inför HERREN, så ock tackoffer.

18 När David hade offrat brännoffret och tackoffret välsignade han folket i HERREN Sebaots namn.

19 Och åt allt folket, åt var och en i hela hopen av israeliter, både man och kvinna, gav han en kaka bröd, ett stycke kött och en druvkaka. Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt.

20 Men när David kom tillbaka för att hälsa sitt husfolk, gick Mikal, Sauls dotter, ut emot honom och sade: »Huru härlig har icke Israels konung visat sig i dag, då han i dag har blottat sig för sina tjänares tjänstekvinnors ögon, såsom löst folk plägar göra!»

21 Då sade David till Mikal: »Inför HERREN, som har utvalt mig framför din fader och hela hans hus, och som har förordnat mig till furste över HERRENS folk, över Israel -- inför HERREN fröjdade jag mig.

22 Dock kände jag mig rätteligen för ringa till detta, ja, jag var i mina ögon allt för låg därtill. Skulle jag då söka ära hos tjänstekvinnorna, om vilka du talade?»

23 Och Mikal, Sauls dotter, fick inga barn, så länge hon levde.