Davids söner

(A) Kriget mellan Sauls hus och Davids hus[a] blev långvarigt. Under tiden blev David allt starkare, medan Sauls hus blev allt svagare.

(B) I Hebron föddes söner åt David. Hans förstfödde var Amnon, som han fick med Ahinoam från Jisreel. (C) Hans andre son var Kilab, som han fick med Abigail, änkan efter karmeliten Nabal. Den tredje var Absalom, son till Maaka som var dotter till Talmaj, kungen i Geshur. Den fjärde var Adonia, Haggits son, och den femte Sefatja, Abitals son. Den sjätte var Jitream, som David fick med sin hustru Egla. Dessa föddes åt David i Hebron.

Abner går över till David

Medan kriget varade mellan Sauls hus och Davids hus stärkte Abner sin ställning i Sauls hus.

(D) Men Saul hade haft en bihustru vid namn Rispa, dotter till Aja. Och Ish-Boshet sade till Abner: ”Varför har du gått in till min fars bihustru?” Abner blev djupt upprörd över Ish-Boshets ord och sade: ”Är jag ett hundhuvud från Juda land? Här visar jag godhet mot din far Sauls hus, mot hans bröder och hans vänner, och utlämnar dig inte i Davids hand, och så anklagar du mig i dag för en synd med den där kvinnan. (E) Må Gud straffa Abner både nu och i framtiden om jag inte gör så med David som Herren med ed har lovat honom. 10 Jag ska ta kungadömet från Sauls hus och upprätta Davids tron över både Israel och Juda, från Dan till Beer-Sheba.”[b] 11 Då vågade han inte säga ett ord mer till Abner, så rädd var han för honom.

12 Abner skickade sändebud till David och lät säga: ”Vem tillhör landet? Slut förbund med mig, så ska min hand hjälpa dig att få över hela Israel på din sida.” 13 David svarade: ”Bra! Jag vill sluta förbund med dig. Men en sak kräver jag av dig: Du får inte komma hit inför mig utan att föra med dig Sauls dotter Mikal[c] när du kommer för att träda fram inför mig.” 14 (F) Därefter skickade David sändebud till Sauls son Ish-Boshet och lät säga: ”Ge mig min hustru Mikal som jag vann till priset av hundra filisteers förhudar.” 15 (G) Då sände Ish-Boshet bud och lät hämta henne från hennes man Paltiel, son till Laish. 16 Men hennes man gick med henne och följde henne gråtande ända till Bahurim. Där sade Abner till honom: ”Vänd och gå hem igen.” Då vände han tillbaka.

17 Abner hade talat med de äldste i Israel och sagt: ”Ni har länge försökt få David till kung över er. 18 Låt det nu ske, för Herren har sagt om David: Genom min tjänare Davids hand ska jag frälsa mitt folk Israel från filisteerna och från alla deras fiender.” 19 (H) Abner talade också med benjaminiterna. Sedan gick Abner till David i Hebron för att berätta allt som Israel och hela Benjamins hus hade godtagit. 20 Abner kom till David i Hebron, åtföljd av tjugo man, och David ordnade en fest för Abner och hans män. 21 Abner sade till David: ”Jag vill ge mig av och samla hela Israel till min herre kungen, så att de sluter förbund med dig och du kan regera över allt ditt hjärta önskar.” Då lät David Abner gå, och han gav sig av i frid.

Abner dödas av Joab

22 Just då kom Davids folk och Joab tillbaka från ett plundringståg med stort byte. Abner var inte kvar hos David i Hebron längre, för David hade låtit honom gå och han hade gett sig av i frid. 23 När Joab och hela hans här kom berättade man för honom att Abner, Ners son, hade kommit till kungen, som lät honom gå så att han gav sig av i frid. 24 Då gick Joab in till kungen och sade: ”Vad har du gjort? Abner kommer till dig, och du låter honom bara gå härifrån! 25 Du känner Abner, Ners son. Han kom för att bedra dig och få veta alla dina krigsplaner och ta reda på allt du gör.” 26 Joab gick ut från David och sände bud efter Abner, och de fick honom att vända tillbaka vid Sirabrunnen[d]. Men David visste inte om det. 27 (I) När Abner kom tillbaka till Hebron tog Joab honom avsides in i porten för att tala ostört med honom. Där stack han honom i magen så att han dog, som hämnd för sin bror Asaels blod.

28 När David fick höra om det efteråt sade han: ”Jag och mitt kungadöme är för evigt oskyldiga inför Herren till Abners, Ners sons, blod. 29 (J) Låt det komma över Joabs huvud och över hela hans fars hus. Låt det aldrig i Joabs hus saknas män som har flytning eller spetälska eller går på kryckor eller faller för svärd eller saknar bröd.” 30 Så mördade Joab och hans bror Abishaj Abner, därför att han hade dödat deras bror Asael under striden vid Gibeon.

David sörjer Abner

31 David sade till Joab och allt folket som var med honom: ”Riv sönder era kläder och klä er i säcktyg och håll dödsklagan efter Abner.” Och kung David gick själv bakom båren. 32 De begravde Abner i Hebron. Kungen brast i gråt vid Abners grav, och allt folket grät. 33 Och kungen sjöng en sorgesång över Abner:

”Måste Abner dö
        en dåres död?
34 Dina händer var inte bundna,
        dina fötter var inte slagna i bojor.
    Du föll som man faller
        för onda män.”

35 Sedan kom de alla för att få David att äta något medan det ännu var dag. Men David svor en ed och sade: ”Må Gud straffa mig både nu och i framtiden om jag smakar bröd eller något annat innan solen går ner!” 36 Hela folket hörde det och gillade det, liksom allt som kungen gjorde gillades av allt folket. 37 Hela folket och hela Israel insåg den dagen att kungen inte hade haft någon del i mordet på Abner, Ners son. 38 Kungen sade till sina tjänare: ”Förstår ni inte att en furste och en stor man har fallit i Israel i dag? 39 (K) Men jag är svag i dag, trots att jag är smord till kung, och de där männen, Serujas söner, är hårdare än jag. Må Herren straffa den som gör ont för hans ondska.”

Footnotes

  1. 3:1 Davids hus   Namnet på Israels kungahus är arkeologiskt belagt i en arameisk inskription på Tel Dan-stelen från 800-talet f Kr (jfr not till 2 Kung 8:15).
  2. 3:10 från Dan till Beer-Sheba   Hela Israel från norr till söder (jfr ”från Smygehuk till Treriksröset”).
  3. 3:13 Sauls dotter Mikal   Hade älskat och räddat David (1 Sam 18:20f, 19:11f). Äktenskapet med kungadottern gav också legitimitet som kung. Dåtida lagar (t ex Hammurabis från 1700-talet f Kr) stödde en fördriven mans rätt att återfå en omgift hustru (1 Sam 25:44).
  4. 3:26 Sirabrunnen   Ca 3 km norr om Hebron.

David får övertaget

Detta var början till det långa kriget mellan Sauls anhängare och Davids. Davids ställning blev allt starkare, medan motståndarnas inflytande avtog.

David fick flera söner medan han bodde i Hebron. Den äldste hette Amnon, och Ahinoam från Jisreel var mor till honom.

Hans andre son hette Kilab, och det var Abigail, änkan till Nabal från Karmel, som var hans mor. Den tredje sonen hette Absalom. Hans mor hette Maaka och hon var dotter till kung Gesur.

Den fjärde sonen föddes av Haggit och hette Adonia. Abital födde Sefatja, och

Egla födde Jitream.

Abner förhandlar med David

Allteftersom kriget fortsatte, stärkte Abner sin position bland Sauls efterföljare.

Han utnyttjade sin ställning och låg med Rispa, en flicka som varit en av Sauls bihustrur. När Is-Boset anklagade Abner för detta,

blev Abner rasande.Är jag en judisk hund som du kan behandla hur du vill? skrek han. Är detta min belöning? Efter allt vad jag har gjort för dig och för din far genom att inte förråda dig till David så anklagar du mig för en kvinnas skull?

9-10 Gud får straffa mig om jag inte gör allt jag kan för att ta riket från dig, hela vägen från Dan till Beer-Seba, och ge det till David, precis som Herren har förutsagt.

11 Is-Boset vågade inte säga ett ord till om saken. Han blev rädd för Abner.

12 Då sände Abner budbärare till David för att föreslå en överenskommelse. Mot en viss belöning var Abner villig att överlämna hela Israel till David.

13 David svarade: Det ska väl kunna gå, men jag vill inte förhandla med dig om du inte tar med dig min hustru Mikal, Sauls dotter.

14 David sände sedan följande besked till Is-Boset: Ge mig tillbaka min hustru Mikal, som jag köpte för hundra döda filisteer.

15 Då lät Is-Boset hämta henne från hennes man Paltiel,

16 som gråtande följde henne ända till Bahurim. Där befallde Abner honom att återvända hem.

17 Under tiden rådgjorde Abner med Israels ledare och påminde dem om att de under en lång tid hade velat få David till kung.

18 Han sa till dem: Nu är det dags, för Herren har sagt: 'Det är David som jag ska använda för att frälsa folket från filisteerna och alla andra fiender.'

19 Abner talade också med ledarna för Benjamins stam. Sedan gick han till Hebron och rapporterade för David om förhandlingarna med Benjamins och Israels folk.

20 Tjugo män följde med honom dit, och David ordnade med en fest för dem.

21 När Abner gick därifrån, lovade han David: När jag kommer tillbaka, ska jag sammankalla hela Israels folk, och de kommer att välja dig till kung, som du så länge önskat. Då garanterade David Abners säkerhet och lät honom återvända.

Joab dödar Abner

22 Men strax efter det att Abner hade gått, kom Joab och några av Davids män tillbaka från en plundringsfärd, och de hade mycket byte med sig.

23 Joab fick reda på att Abner just hade varit gäst hos kungen och återvänt oskadd.

24-25 Han rusade in till kungen och ropade: Vad har du gjort? Vad menar du med att låta honom komma undan? Du vet mycket väl att han kom för att spionera på oss och att han planerar att återvända och anfalla oss!

26 Utan att David visste något skickade Joab budbärare för att hinna upp Abner och be honom komma tillbaka. De hann ifatt honom vid Siras brunn, och han återvände med dem.

27 När Abner kom till Hebron tog Joab honom åt sidan vid stadsporten, som om han ville tala med honom i enrum. Men i stället drog han fram en dolk och dödade honom för att hämnas sin bror Asael.

28 När David hörde om detta, sa han: Jag lovar inför Herren att jag och mitt folk är oskyldiga till detta brott mot Abner.

29 Joab och hans familj är de skyldiga, och det ska alltid förekomma spetälska, handikapp, barnlöshet och olyckor i deras familj.

30 Joab och hans bror Abisai dödade alltså Abner därför att han hade dödat deras bror Asael i slaget vid Gibeon.

31 Sedan sa David till Joab och alla dem som var med honom: Riv sönder era kläder. Ta på er sorgkläder och sörj över att Abner är död.Kung David följde också med ut till gravplatsen.

32 De begravde Abner i Hebron, och kungen och allt folket grät och sörjde. Kungen sjöng en klagosång:

33-34 Varför måste Abner dö som en dåre? Dina händer var inte bundna, dina fötter inte i bojor.Du mördades, ett offer för sammansvärjning.Och allt folket grät än en gång för hans skull.

35-36 Sedan kom man med mat till David, men han lovade Gud att han inte skulle äta något förrän solen gått ner. Detta gillade hans folk. Ja, allt David gjorde uppskattades av dem.

37 Den dagen förstod hela folket, både Juda och Israel, att David inte på något sätt var skyldig till Abners död.

38 David sa till sina män: En stor ledare och en stor man i Israel har i dag fallit.

39 Och även om jag är Guds utvalde kung, så kan jag inte göra något åt dessa söner till Seruja. Men Herren ska låta sin hämnd drabba dessa grymma människor för deras onda gärningar!