13 (A) Men om han inte avsåg att döda utan Gud lät det ske genom hans hand, ska jag anvisa dig en ort dit han kan fly[a].

Read full chapter

Footnotes

  1. 21:13 en ort dit han kan fly   De levitiska fristäderna (4 Mos 35:11) erbjöd skydd undan blodshämnd från den dödes släktingar.

13 Men om det inte var hans avsikt utan något som Gud lät ske, då ska jag visa en plats dit han kan fly.

Read full chapter

Fristäderna öster om Jordan

41 (A) Vid denna tid avskilde Mose tre städer i öster på andra sidan Jordan 42 dit en dråpare skulle kunna fly[a] om han hade dödat någon utan vett och vilja och utan att förut ha burit hat till honom. Genom att fly till någon av dessa städer skulle han få leva. 43 De var: Beser i öknen på slättlandet för Rubens stam, Ramot i Gilead för Gads stam och Golan i Bashan för Manasse stam.

Inledning till lagen

44 Detta är den undervisning som Mose lade fram för Israels barn, 45 och dessa är de vittnesbörd, stadgar och föreskrifter som Mose kungjorde för Israels barn efter att de hade dragit ut ur Egypten. 46 (B) Det var på andra sidan Jordan i dalen mitt emot Bet-Peor, i amoreerkungen Sichons land, han som bodde i Heshbon och som Mose och Israel slog när de hade dragit ut ur Egypten. 47 (C) De intog hans land och landet som tillhörde kung Og i Bashan, de två amoreiska kungarnas länder i öster på andra sidan Jordan, 48 från Aroer vid floden Arnons strand ända till berget Sion[b], det vill säga Hermon, 49 (D) och hela Hedmarken i öster på andra sidan Jordan, ända till Hedmarkshavet nedanför Pisgas sluttningar.

Read full chapter

Footnotes

  1. 4:42 dit en dråpare skulle kunna fly   Se kap 19 och 4 Mos 35 om fristäderna.
  2. 4:48 Sion   Inte Sion i Jerusalem (annan hebreisk stavning). Andra handskrifter: ”Sirion”. Se 3:9 och Ps 133:3.

Fristäder

(4 Mos 35:6-34; 5 Mos 19:1-14; Jos 20:1-9)

41 Sedan valde Mose ut tre städer på östra sidan av floden Jordan. 42 Dit skulle den kunna fly som hade dödat någon, om dråpet hade skett genom olyckshändelse och utan att dråparen haft onda avsikter. Genom att fly till någon av dessa städer kunde dråparen rädda sitt liv. 43 För Rubens stam valde han Beser på högslätten i öknen, för Gads stam Ramot i Gilead och för Manasses stam Golan i Bashan.

Gudsuppenbarelsen och de tio budorden: Moses andra tal

(4:44—28:68)

44 Detta är lagen som Mose lade fram för israeliterna. 45 Dessa är de befallningar, föreskrifter och stadgar som Mose gav till Israels folk efter att de lämnat Egypten, 46 öster om Jordan i dalen mitt emot Bet Pegor. Området beboddes tidigare av amoréerna under kung Sichon vars huvudstad var Heshbon och som besegrades av Mose och israeliterna efter deras uttåg ur Egypten. 47 De intog Sichons land och även det som tillhörde kung Og i Bashan, den andre av de två amoreiska kungarna öster om Jordan, 48 hela området från Aroer vid floden Arnons dal till berget Sion[a] (dvs. Hermon) 49 och hela Jordandalen öster om floden ända till Aravasjön nedanför berget Pisgas branter.

Read full chapter

Footnotes

  1. 4:48 Namnet stavas olika i olika handskrifter, Sion, Sirjon, Senir och Hermon. Se 3:9.

”Säg till Israels barn: Utse åt er de fristäder som jag talade till er om genom Mose. Till dessa städer ska en dråpare kunna fly när han av misstag och utan uppsåt har dödat någon. Ni ska ha dem som tillflyktsorter undan blodshämnaren.[a]

När någon flyr till en av städerna ska han stanna vid ingången till stadsporten[b] och förklara sin sak för de äldste i staden. Därefter ska de låta honom komma in i deras stad och ge honom en plats där han kan bo bland dem. Om blodshämnaren förföljer honom ska de inte överlämna dråparen i hans hand, eftersom han dödade sin nästa utan uppsåt och utan att förut ha burit hat mot honom.

Han ska stanna där i staden tills han har stått inför rätta inför församlingen och tills översteprästen som då är i tjänst har dött. Sedan kan dråparen återvända och komma till sin stad och sitt hus i den stad han har flytt ifrån.”

De avskilde Kedesh i Galileen, i Naftali bergsbygd, Shekem i Efraims bergsbygd och Kirjat-Arba, det vill säga Hebron, i Juda bergsbygd. (A) På andra sidan Jordan mitt emot Jeriko, på östra sidan, utsåg de inom Rubens stam Beser i öknen på slätten, inom Gads stam Ramot i Gilead och inom Manasse stam Golan i Bashan. Dessa var de städer som utsågs till tillflyktsorter för var och en av Israels barn – och för de främlingar som bodde bland dem – som av misstag hade dödat någon, för att han inte skulle dö för blodshämnarens hand innan han hade stått inför församlingen.

Read full chapter

Footnotes

  1. 20:3 blodshämnaren   Den mördades släktingar som sökte ge mördaren sitt straff (se 4 Mos 35:19).
  2. 20:4 stadsporten   Här samlades de äldste för att besluta om stadens angelägenheter (jfr Ords 31:23).

”Säg till Israels folk att utse de fristäder som jag gav Mose instruktioner om. Om en person har dödat någon oavsiktligt, ska han kunna fly till någon av dessa städer. De ska tjäna som tillflyktsorter undan blodshämnaren.[a] När någon flyr till en sådan stad, ska han stanna i stadsporten[b] och tala med de äldste i staden om sin sak. Sedan ska de ta emot honom i staden och ge honom en plats där han kan bo. Om blodshämnaren förföljer honom, får han inte utlämnas, eftersom det var en olyckshändelse och inte ett överlagt mord. Mannen som förorsakat olyckan ska bo kvar i fristaden tills han stått inför rätta och tills den överstepräst som var i tjänst när olyckan inträffade, har dött. Sedan är han fri att vända tillbaka till sin egen stad och sitt hem.”

De städer som utsågs till fristäder var Kedesh i Galileen i Naftalis bergsbygd, Shekem i Efraims bergsbygd och Kirjat-Arba, dvs. Hebron, i Judas bergsbygd. På östra sidan av Jordan mitt emot Jeriko utsåg de från Rubens stam Beser i öknen på slätten, från Gads stam Ramot i Gilead och från Manasses stam Golan i Bashan.

Dessa fristäder var till både för israeliterna själva och för övriga folk som bodde bland dem. Den som oavsiktligt hade vållat någons död kunde fly dit för att slippa bli dödad av blodshämnaren innan han ställts inför menigheten.

Read full chapter

Footnotes

  1. 20:3 Mord straffades med döden och det var den dödes släktingar som skulle utdela straffet. Dock måste det finnas mer än ett vittne. Se 4 Mos 35:16-30.
  2. 20:4 Stadsporten var samlingsplats för ledarna, ofta kallade äldste, i staden. Där fattade man beslut och höll rättegång.