18 (A) Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden ska ni äta osyrat bröd ända till kvällen den tjugoförsta dagen i månaden. 19 Under sju dagar får ingen surdeg finnas i era hus. Var och en som äter något syrat ska utrotas ur Israels församling, vare sig han är främling eller infödd. 20 Inget syrat ska ni äta. Var ni än bor ska ni äta osyrat bröd.”

21 (B) Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: ”Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet! 22 Ta en knippa isop[a] och doppa den i blodet som är i skålen och stryk blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna. Ingen av er får gå ut genom dörren till sitt hus före morgonen, 23 (C) för Herren ska gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna ska han gå förbi dörren och inte låta fördärvaren[b] komma in i era hem och slå er.

24 Detta ska ni hålla. Det ska vara en stadga för dig och dina barn för evigt. 25 Och när ni kommer in i det land som Herren ska ge er, som han har sagt, ska ni fira denna gudstjänst. 26 När era barn frågar er: Vad betyder den här gudstjänsten? 27 ska ni svara: Det är ett påskoffer åt Herren, för han gick förbi Israels barns hus i Egypten. När han slog egyptierna skonade han våra hus.” Då böjde folket sig ner och tillbad. 28 Och Israels barn gick i väg och gjorde så som Herren hade befallt Mose och Aron.

29 (D) Vid midnatt slog Herren allt förstfött i Egyptens land, från den förstfödde hos farao som satt på tronen till den förstfödde hos fången i fängelset. Han slog allt förstfött bland boskapen. 30 Då steg farao upp på natten, liksom alla hans tjänare och alla egyptier. Och det hördes ett högt sorgerop i Egypten, för det fanns inte ett hem där det inte låg någon död.

Uttåget

31 (E) Farao kallade på natten till sig Mose och Aron och sade: ”Bryt upp och dra ut från mitt folk, ni själva och Israels barn! Gå i väg och håll gudstjänst som ni har sagt. 32 Ta med era får och kor också, som ni har sagt, och välsigna även mig när ni drar ut.” 33 Egyptierna skyndade på folket för att få dem ut ur landet fort, för de sade: ”Annars dör vi allihop.”

34 Och folket tog med sig sin deg, innan den ännu hade blivit syrad. De tog sina baktråg, lindade in dem i mantlarna och bar dem på sina axlar. 35 (F) Israels barn hade också gjort som Mose sagt: De hade begärt föremål av silver och guld och även kläder från egyptierna. 36 Och Herren hade gjort egyptierna vänligt sinnade mot israeliterna så att de gav dem vad de begärde. Så tog de byte från egyptierna.

37 (G) Israels barn bröt upp och drog från Raamses till Suckot, omkring 600 000[c] man till fots förutom barn. 38 (H) En stor blandad folkhop[d] drog upp med dem, och dessutom en mycket stor hjord av får och kor. 39 Av degen som de fick med sig från Egypten bakade de osyrade brödkakor. Den hade inte hunnit bli syrad, eftersom de hade drivits ut ur Egypten utan att få dröja. De hade inte heller kunnat göra i ordning någon reskost åt sig.

40 (I) Den tid som Israels barn hade bott i Egypten var 430 år.[e] 41 Just den dag då de 430 åren hade gått drog alla Herrens härskaror ut ur Egyptens land. 42 En vakandets natt var det för Herren när han förde dem ut ur Egyptens land. Just denna Herrens natt ska alla Israels barn vaka, släkte efter släkte.

Regler för påsken

43 Herren sade till Mose och Aron: ”Detta är stadgan om påskalammet: Ingen utlänning får äta av det, 44 men en slav som är köpt för pengar får äta av det efter att du omskurit honom. 45 Ingen som bor hos er tillfälligt och ingen daglönare får äta av det. 46 (J) I ett och samma hus ska det ätas. Du får inte föra ut något av köttet ur huset, och ni får inte krossa något ben[f] på det. 47 Hela Israels församling ska hålla detta.

48 Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, ska alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han ska då vara som en infödd. Men ingen oomskuren får äta påskalammet. 49 En och samma lag ska gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.”

50 Alla Israels barn gjorde så. De gjorde som Herren hade befallt Mose och Aron. 51 Just på den dagen förde Herren Israels barn ut ur Egyptens land efter deras härskaror.

Read full chapter

Footnotes

  1. 12:22 isop   Ljungliknande växt som kom att användas vid reningsceremonier (jfr 4 Mos 19:18, Ps 51:9) och vid Kristi kors (Joh 19:29).
  2. 12:23 fördärvaren   Ängel som utförde Guds straffdomar (jfr 1 Krön 21:15, Hes 9, 1 Kor 10:10).
  3. 12:37 600 000   Hebr. álef som normalt översätts ”tusen” kan också översättas ”släkt” (jfr Jos 22:21, Dom 6:15).
  4. 12:38 blandad folkhopIcke-israeliter som passade på att fly och följa med dem från Egypten (4 Mos 11:4), kanske rester av de semitiska hyksosfolken (se not till 1:7).
  5. 12:40 bott i Egypten … 430 år   Ca 1876-1446 f Kr. Septuaginta och den samaritanska grundtexten: ”bott i Kanaans land och Egypten”. Kanaan tillhörde Egyptens kultursfär, och Josefus m fl tolkade startpunkten på de 430 åren som Abrahams första besök i Egypten (1 Mos 12:10). Detta skulle flytta fram samtliga årtal i 1 Mos med 215 år och datera israeliternas nerflyttning (1 Mos 46:6) till 1661 f Kr, under hyksostiden.
  6. 12:46 inte krossa något ben   Citeras i Joh 19:36 som profetia om Kristus, Guds Lamm.

(A) I första månaden, på kvällen den fjortonde dagen[a] i månaden, är Herrens påsk[b]. Och på femtonde dagen i samma månad är Herrens osyrade bröds högtid. Då ska ni äta osyrat bröd i sju dagar. På den första dagen ska ni hålla en helig sammankomst och inte utföra något arbete. Och ni ska offra eldsoffer åt Herren i sju dagar. På sjunde dagen ska ni återigen hålla en helig sammankomst och inte utföra något arbete.

Förstlingsfrukten

Herren talade till Mose. Han sade: 10 Säg till Israels barn: När ni kommer in i det land som jag ger er och ni bärgar in dess skörd, ska ni ta den kärve som är det första av er skörd och bära den till prästen. 11 Den kärven ska han lyfta inför Herrens ansikte så att ni räknas som välbehagliga. Dagen efter sabbaten[c] ska prästen lyfta den.

12 Den dag ni lyfter kärven ska ni offra ett felfritt, årsgammalt lamm som brännoffer åt Herren. 13 Som matoffer till det ska ni offra två tiondels efa fint mjöl, blandat med olja, ett eldsoffer åt Herren till en ljuvlig doft, och som dryckesoffer till det en fjärdedels hin vin[d]. 14 Ni ska inte äta något av den nya skörden, varken bröd eller rostade ax eller korn av grönskuren säd, inte förrän den dagen då ni har burit fram offergåvan åt er Gud. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor.

Veckohögtiden eller pingsten

15 (B) Sedan ska ni räkna sju hela sabbater från dagen efter sabbaten, från den dag då ni bar fram lyftofferkärven. 16 Femtio dagar[e] ska ni räkna, fram till dagen efter den sjunde sabbaten. Då ska ni bära fram ett nytt matoffer åt Herren. 17 Från de orter där ni bor ska ni bära fram lyftofferbröd, två kakor gjorda av två tiondels efa fint mjöl, bakade med surdeg. De är en förstlingsgåva åt Herren.

18 Och tillsammans med brödet ska ni föra fram sju felfria, årsgamla lamm, en ungtjur och två baggar som brännoffer åt Herren, med det matoffer och dryckesoffer som hör till. Det är ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 19 Dessutom ska ni offra en bock som syndoffer och två årsgamla lamm som gemenskapsoffer. 20 Prästen ska lyfta dem som ett lyftoffer inför Herrens ansikte tillsammans med förstlingsbröden[f] som bärs fram med de båda lammen. De ska vara helgade åt Herren och tillhöra prästen. 21 Och samma dag ska ni utlysa en helig sammankomst, som ni ska hålla. Inget arbete ska ni då utföra. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor.

22 (C) När ni bärgar skörden i ert land ska du inte skörda till yttersta kanten av din åker, och du ska inte heller plocka ströaxen efter din skörd. Du ska lämna kvar det åt den fattige och åt främlingen. Jag är Herren er Gud.

Nyårshögtiden

23 Herren talade till Mose. Han sade: 24 (D) Säg till Israels barn: I sjunde månaden, på första dagen[g] i månaden, ska ni hålla sabbatsvila, en minneshögtid med basunklang, en helig sammankomst. 25 Inget arbete ska ni då utföra, och ni ska offra eldsoffer åt Herren.

Försoningsdagen

26 Och Herren talade till Mose. Han sade: 27 (E) Men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen[h]. Då ska ni hålla en helig sammankomst, och ni ska fasta och offra eldsoffer åt Herren. 28 På den dagen ska ni inte utföra något arbete, för det är en försoningsdag då försoning bringas för er inför Herren er Gud. 29 Var och en som inte fastar på denna dag ska utrotas ur sin släkt. 30 Och var och en som utför något arbete på just den dagen ska jag utrota ur hans folk.

31 Inget arbete ska ni utföra. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor. 32 En vilosabbat ska den vara för er, och ni ska då fasta. På kvällen den nionde dagen i månaden ska ni hålla denna sabbatsvila, från kväll till kväll.

Lövhyddohögtiden

33 Herren talade till Mose. Han sade: 34 (F) Säg till Israels barn: På femtonde dagen i samma sjunde månad är det Herrens lövhyddohögtid[i] i sju dagar. 35 På den första dagen ska man hålla en helig sammankomst och inte utföra något arbete. 36 (G) I sju dagar ska ni offra eldsoffer åt Herren. På åttonde dagen ska ni hålla en helig sammankomst och offra eldsoffer åt Herren. Det är en högtidsförsamling. Inget arbete ska ni då utföra.

37 Detta är Herrens högtider. Ni ska utlysa dem som heliga sammankomster och offra eldsoffer åt Herren, brännoffer och matoffer, slaktoffer och dryckesoffer, varje dag de bestämda offren för den dagen. 38 Detta är utöver Herrens sabbater och era övriga gåvor och alla era löftesoffer och alla era frivilliga offer som ni ger åt Herren.

39 Alltså ska ni på femtonde dagen i sjunde månaden, när ni har hämtat in landets skörd, fira Herrens högtid i sju dagar. Den första dagen är en sabbatsvila, och den åttonde dagen är också en sabbatsvila. 40 (H) På första dagen ska ni ta frukt av era vackraste träd, kvistar av palmer och grenar av lummiga träd och av pilträd, och ni ska glädja er i sju dagar inför Herren er Guds ansikte.

41 Ni ska fira denna högtid som en Herrens högtid sju dagar om året. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte. I sjunde månaden ska ni fira den. 42 Då ska ni bo i lövhyddor i sju dagar. Alla infödda i Israel ska bo i lövhyddor, 43 för att era efterkommande ska veta att jag lät Israels barn bo i lövhyddor när jag förde dem ut ur Egyptens land. Jag är Herren er Gud.

44 Och Mose talade till Israels barn om Herrens högtider.

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:5 första månaden … fjortonde dagen   Påsken infaller vid fullmåne i mars-april.
  2. 23:5 påsk   Hebr. pésach betyder ”gå förbi, skona” (se 2 Mos 12:11f). Högtiden kretsar kring påskalammet (2 Mos 12:21f, Luk 22:7f, 1 Kor 5:7) och befrielsen från Egypten.
  3. 23:11 Dagen efter sabbaten   På söndag morgon i påskveckan, tiden då ”Kristus uppstått från de döda som förstlingen av de insomnade” (1 Kor 15:20).
  4. 23:13 två tiondels efa fint mjöl … en fjärdedels hin vin   Ca 4,5 liter mjöl och 1 liter vin.
  5. 23:16 Femtio dagar   På grekiska pentekosté, som på svenska blivit ”pingst”. Pingsten kallas på hebreiska shavuót eller veckohögtiden (5 Mos 16:10f) och infaller vid veteskörden i maj-juni.
  6. 23:20 förstlingsbröden   Pingstens förstlingsbröd bakades av årets första veteax, medan påsken var inledningen på kornskörden (jfr Rut 2:23 med not). Förstlingsskörden används i NT som bild för de första Kristustroende (Jak 1:18, Apg 2:41).
  7. 23:24 sjunde månaden, på första dagen   Vid nymåne i september-oktober. I senare judendom firas dagen som nyårsdag (Rosh Hashaná). Basunen (hebr. shofár, ett bagghorn, jfr Jos 6:4) samlade folket till hösthögtid när fruktskörden inbärgades (jfr Matt 24:31, 1 Tess 4:16).
  8. 23:27 försoningsdagen   Hebr. Yom Kippúr. Se kap 16.
  9. 23:34 lövhyddohögtid   Hebr. Suckót, en glad skördefest i oktober (5 Mos 16:13f, Neh 8:14f, Joh 7:2f). Lövhyddor användes ute på åkrarna under skördetiden (Jes 1:8).

Påskoffren

16 (A) I första månaden, på fjortonde dagen i månaden, är Herrens påsk[a]. 17 På femtonde dagen i samma månad är högtid. Då ska man äta osyrat bröd i sju dagar. 18 På den första dagen ska man hålla en helig sammankomst. Då ska inget arbete utföras. 19 Och som eldsoffer, som brännoffer åt Herren, ska ni offra: två ungtjurar, en bagge och sju årsgamla lamm, som ska vara felfria.

20 Som matoffer till det ska ni offra fint mjöl blandat med olja. Tre tiondels efa ska ni offra till varje ungtjur, två tiondels efa till baggen, 21 och en tiondels efa ska du offra till vart och ett av de sju lammen. 22 Dessutom ska ni offra en syndofferbock som ska bringa försoning för er. 23 Detta ska ni offra förutom morgonens brännoffer, som utgör det dagliga brännoffret.

24 Likadana offer ska ni offra varje dag i sju dagar, matoffer och eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. Tillsammans med det dagliga brännoffret ska detta offras med tillhörande dryckesoffer.

25 På den sjunde dagen ska ni hålla en helig sammankomst. Då ska inget arbete utföras.

Veckohögtidens offer

26 (B) På den dag då förstlingsskörden bärgas, då ni vid er veckohögtid[b] bär fram ett offer åt Herren av den nya grödan, ska ni hålla en helig sammankomst. Då ska inget arbete utföras. 27 Som brännoffer till en ljuvlig doft för Herren ska ni då offra två ungtjurar, en bagge och sju årsgamla lamm, 28 och som matoffer till det fint mjöl blandat med olja: tre tiondels efa till varje tjur, två tiondels efa till baggen, 29 och en tiondels efa till vart och ett av de sju lammen.

30 Dessutom ska ni offra en bock som ska bringa försoning för er. 31 Förutom det dagliga brännoffret med tillhörande matoffer ska ni offra detta, med tillhörande dryckesoffer. Djuren ska vara felfria.

Read full chapter

Footnotes

  1. 28:16 påsk   Högtid kring påskalammet (2 Mos 12:21f, Luk 22:7f, 1 Kor 5:7) och befrielsen från Egypten. Infaller i mars-april. Se även 3 Mos 23:4f, 5 Mos 16.
  2. 28:26 er veckohögtid   Pingsten vid veteskörden i maj-juni. Se 3 Mos 23:15f med noter.