2 Mosebok 21
Svenska 1917
21 Dessa äro de rätter som du skall förelägga dem:
2 Om du köper en hebreisk träl, skall han tjäna i sex år, men på det sjunde skall han givas fri, utan lösen.
3 Har han kommit allena, så skall han givas fri allena; var han gift, så skall hans hustru givas fri med honom.
4 Har hans herre givit honom en hustru, och har denna fött honom söner eller döttrar, så skola hustrun och hennes barn tillhöra hennes herre, och allenast mannen skall givas fri.
5 Men om trälen säger: »Jag har min herre, min hustru och mina barn så kära, att jag icke vill givas fri»,
6 då skall hans herre föra honom fram för Gud och ställa honom vid dörren eller dörrposten, och hans herre skall genomborra hans öra med en syl; därefter vare han hans träl evärdligen.
7 Om någon säljer sin dotter till trälinna, så skall hon icke givas fri såsom trälarna givas fria.
8 Misshagar hon sin herre, sedan denne förut har ingått förbindelse med henne, så låte han henne köpas fri. Till främmande folk have han icke makt att sälja henne, när han så har handlat trolöst mot henne.
9 Men om han låter sin son ingå förbindelse med henne, så förunne han henne döttrars rätt.
10 Tager han sig ännu en hustru, så göre han icke någon minskning i den förras kost, beklädnad eller äktenskapsrätt.
11 Om han icke låter henne njuta sin rätt i dessa tre stycken, så skall hon givas fri, utan lösen och betalning.
12 Den som slår någon, så att han dör, han skall straffas med döden.
13 Men om han icke traktade efter den andres liv, utan Gud lät denne oförvarandes träffas av hans hand, så skall jag anvisa dig en ort dit han kan fly.
14 Men om någon begår det dådet att han dräper sin nästa med list, så skall du gripa honom, vore han ock invid mitt altare, och han måste dö.
15 Den som slår sin fader eller sin moder, han skall straffas med döden.
16 Den som stjäl en människa, vare sig han sedan säljer den stulne, eller denne finnes kvar hos honom, han skall straffas med döden.
17 Den som uttalar förbannelser över sin fader eller sin moder, han skall straffas med döden.
18 Om män tvista med varandra, och den ene slår den andre med en sten eller med knuten hand, så att denne väl icke dör, men bliver sängliggande,
19 dock att han sedan kommer sig och kan gå ute, stödd vid sin stav, så skall den som slog honom vara fri ifrån straff; allenast ersätte han honom för den tid han har förlorat och besörje sjukvård åt honom.
20 Om någon slår sin träl eller sin trälinna med en käpp, så att den slagne dör under hans hand, så skall han straffas därför.
21 Men om den slagne lever en eller två dagar, skall han icke straffas, ty det var hans egna penningar.
22 Om män träta med varandra, och någon av dem stöter till en havande kvinna, så att hon föder fram sitt foster, men eljest ingen olycka sker, så böte han vad kvinnans man ålägger honom och betale efter skiljedomares prövning.
23 Men om olycka sker, skall liv givas för liv,
24 öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot,
25 brännskada för brännskada, sår för sår, blånad för blånad.
26 Om någon slår sin träl eller sin trälinna i ögat och fördärvar det, så släppe han den skadade fri, till ersättning för ögat.
27 Sammalunda, om någon slår ut en tand på sin träl eller sin trälinna, så släppe han den skadade fri, till ersättning för tanden.
28 Om en oxe stångar någon till döds, man eller kvinna, så skall oxen stenas, och köttet må icke ätas; men oxens ägare vara fri ifrån straff.
29 Men om oxen förut har haft vanan att stångas, och hans ägare har blivit varnad, men denne ändå icke tager vara på honom, och oxen så dödar någon, man eller kvinna, då skall oxen stenas, och hans ägare skall ock dödas.
30 Men skulle lösepenning bliva denne ålagd, så give han till lösen för sitt liv så mycket som ålägges honom.
31 Är det en gosse eller en flicka som har blivit stångad av oxen, så skall med denne förfaras efter samma lag.
32 Men om oxen stångar en träl eller en trälinna, så skall ägaren giva åt den stångades herre trettio siklar silver, och oxen skall stenas.
33 Om någon öppnar en brunn, eller om någon gräver en ny brunn och icke täcker över den, och sedan en oxe eller en åsna faller däri,
34 så skall brunnens ägare giva ersättning i penningar åt djurets ägare, men den döda kroppen skall vara hans.
35 Om någons oxe stångar en annans oxe, så att denne dör, så skola de sälja den levande oxen och dela betalningen för honom och därjämte dela den döda kroppen.
36 Var det däremot känt att oxen förut hade vanan att stångas, men tog hans ägare ändå icke vara på honom, så skall han ersätta oxe med oxe, men den döda kroppen skall vara hans.
2 Mosebok 21
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Regler som ska gälla mellan människor
21 Här följer ytterligare lagar som du ska förelägga dem:
2 Om du köper en hebreisk slav ska han arbeta sex år, men under det sjunde året ska han sedan bli fri och inte behöva betala något för det.
3 Om han lät sälja sig som slav innan han gifte sig och sedan har gift sig, ska han ges fri ensam, men om han var gift innan han blev slav, ska hans fru bli fri samtidigt med honom.
4 Om hans herre gav honom en hustru medan han var slav och de har söner och döttrar, ska hustrun och barnen fortfarande vara slavar och mannen ensam blir fri.
5 Om mannen förklarar att han hellre stannar hos sin herre, sin hustru och sina barn än att bli fri,
6 då ska hans herre föra honom fram inför domarna och i allas åsyn borra en syl genom hans öra. Därefter är mannen hans slav för livet.
7 Om en man säljer sin dotter som slavinna, ska hon inte bli fri efter sex år, som männen blir.
8 Om mannen som köpte henne och har avsett att ta henne till hustru inte tycker om henne, ska han låta köpet gå tillbaka. Han får inte sälja henne till en utlänning, eftersom han behandlat henne illa genom att inte hålla vad han lovat.
9 Om han låter sin son förlova sig med en judisk slavinna, ska han inte längre behandla henne som slav utan som sin egen dotter.
10 Om sonen gifter sig med henne och sedan tar sig ytterligare en hustru, får han inte minska den förstas rätt till mat eller kläder eller äktenskapliga rättigheter.
11 Om han sviker henne i något av detta, ska han låta henne bli fri utan ersättning.
12 Den som skadar en man till döds ska själv dödas.
13 Men om det är en olyckshändelse, något som jag låter ske, då ska jag visa en plats dit han kan fly.
14 Om någon anfaller en annan med list i avsikt att döda honom ska du gripa honom, även om han befinner sig vid mitt altare, och döda honom.
15 Den som misshandlar sin far eller mor ska straffas med döden.
16 En kidnappare ska straffas med döden, vare sig hans offer finns kvar hos honom eller han sålt det som slav.
17 Den som förbannar sin far eller mor ska också dömas till döden.
18 Om två män slåss och den ene slår den andre med en sten eller med knytnäven så att den slagne måste ligga till sängs, men inte dör,
19 och om han sedan blir så bra att han kan gå igen med hjälp av käpp, ska mannen som slog honom gå fri från straff men betala honom för den tid han förlorat, till dess han blir fullt frisk. Han ska också betala kostnaderna för hans vård.
20 Den som misshandlar sin slav till döds, vare sig slaven är man eller kvinna, ska straffas.
21 Men om slaven är på benen efter några dagar, ska mannen inte straffas, eftersom det ju var hans egendom.
22 Om två män slåss och då råkar stöta till en gravid kvinna, så att hon får missfall men själv inte dör, då ska mannen som skadade henne betala vad hennes man begär och domaren fastställer.
23 När en skada tillfogas en annan och personen ifråga dör, ska den som förorsakade detta också dö.
24 Öga ska ges för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot,
25 brännskada för brännskada, sår för sår, blåmärke för blåmärke.
26 Om en man skadar sin slavs eller slavflickas öga så att ögat blir blint, ska slaven friges som ersättning för ögat.
27 Och om hans herre slår ut en tand på honom, ska han också bli fri som betalning för tanden.
28 Om en oxe stångar en man eller kvinna till döds ska oxen stenas, men köttet får inte ätas. Oxens ägare ska inte straffas,
29 såvida inte oxen är känd för att tidigare ha stångats och trots detta inte hållits under kontroll. Om det är så ska oxen stenas, och dess ägare ska också dödas.
30 Men den dödade mannens anhöriga får acceptera böter i stället, och då fastställer domaren summan.
31 Samma lag gäller om oxen stångar en pojke eller en flicka.
32 Men om oxen stångar en slav, vare sig det gäller man eller kvinna, ska slavens herre ha trettio silvermynt i ersättning och oxen ska stenas.
Regler om egendom
33 Om någon gräver en brunn och inte täcker över den, och en oxe eller en åsna faller i den,
34 ska brunnens ägare betala full ersättning till djurets ägare, och den förre får behålla den döda kroppen.
35 Om någons oxe stångar en annans oxe så att den dör, ska den levande oxen säljas. Pengarna delas mellan ägarna och de får också hälften var av den dödade oxens kropp.
36 Men om oxen varit känd för att tidigare ha stångats och dess ägare ändå inte haft uppsikt över den, ska han ge full ersättning för den ihjälstångade oxen och får behålla den döda kroppen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica