De tio budorden

20 Och Gud talade alla dessa ord:

Jag är Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.

Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig, men som visar nåd mot tusen släktled, när man älskar mig och håller mina bud.

Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.

Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 10 Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. 11 Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

12 Hedra din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.

13 Du skall inte mörda.

14 Du skall inte begå äktenskapsbrott.

15 Du skall inte stjäla.

16 Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

17 Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Folkets förskräckelse

18 Allt folket var vittne till dundret och eldslågorna, basunljudet och röken från berget. Och när de såg detta bävade de och höll sig på avstånd. 19 De sade till Mose: "Tala du till oss så skall vi höra, men låt inte Gud tala till oss, för då kommer vi att dö." 20 Men Mose sade till folket: "Var inte rädda, ty Gud har kommit för att sätta er på prov och för att ni skall frukta honom, så att ni inte syndar." 21 Folket stod på avstånd, medan Mose gick närmare töcknet där Gud var.

Avgudar och altaren

22 Herren sade till Mose: "Så skall du säga till Israels barn: Ni har själva sett att jag har talat till er från himlen. 23 Ni skall inte göra er gudar att ha vid sidan av mig. Gudar av silver eller guld skall ni inte göra åt er. 24 Ett altare av jord skall du göra åt mig, och på det skall du offra dina brännoffer och dina gemenskapsoffer, din småboskap och din nötboskap. På varje plats där jag låter mitt namn bli ihågkommet, skall jag komma till dig och välsigna dig. 25 Men om du vill göra ett altare av stenar åt mig, skall du inte bygga det av huggen sten. Ty om du rör vid den med din mejsel, vanhelgar du stenen. 26 Du får inte heller stiga upp till mitt altare på trappor, så att din nakenhet blottas vid mitt altare.

De tio buden

(5 Mos 5:5-33)

20 Och Gud talade följande ord[a]:

”Jag är Herren din Gud, som har lett dig ut ur slaveriet i Egypten.

Du ska inte ha några andra gudar vid sidan av mig.

Du ska inte tillverka några avgudar, inga bildstoder som föreställer något i himlen, på jorden eller i vattnet under jorden. Du ska inte tillbe eller tjäna sådana, för jag, Herren din Gud, är en svartsjuk Gud som låter straffet för fädernas synder drabba också barn intill tredje och fjärde generationen när man hatar mig.[b] Men jag visar nåd mot tusenden när man älskar mig och lyder mina befallningar.

Du ska inte missbruka Herrens, din Guds, namn, för Herren låter ingen som missbrukar hans namn undgå att bli straffad.

Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Sex dagar ska du arbeta och uträtta dina sysslor, 10 men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Du ska inte utföra något arbete på den dagen, varken du eller dina söner eller dina döttrar, dina slavar eller dina slavinnor, din boskap eller främlingen innanför dina portar. 11 På sex dagar skapade nämligen Herren himlen, jorden och havet och allt som finns där, men på den sjunde dagen vilade han. Därför välsignade Herren sabbatsdagen och avskilde den som en helig dag.

12 Visa respekt för dina föräldrar, så ska du få ett långt liv i det land som Herren, din Gud, ger dig.

13 Du ska inte mörda.

14 Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap.

15 Du ska inte stjäla.

16 Du ska inte vittna falskt mot en medmänniska.

17 Du ska inte ha begär till din nästas egendom, eller ha begär till hans hustru, hans slav eller slavinna, oxe, åsna eller något annat som tillhör honom.”

18 Allt folket bevittnade åskan, eldslågorna, hornstötarna och röken som steg upp från berget och de darrade av rädsla och stannade på avstånd. 19 De sa till Mose: ”Tala till oss du, och vi ska lyda, men låt inte Gud tala till oss, för då dör vi.”

20 ”Var inte rädda”, sa Mose till folket. ”Gud har kommit för att pröva er, för att ni ska frukta Gud och inte synda mot honom.”

21 Folket stod alltså kvar på avstånd medan Mose gick in i det tjocka mörkret där Gud var.

Andra lagar

Altaren

22 Herren sa till Mose att han skulle tala till israeliterna och säga till dem: ”Ni har själva sett att jag talat till er från himlen. 23 Ni ska inte tillverka åt er några andra gudar vid sidan av mig, inga gudar av silver eller guld.

24 Ett altare ska du göra åt mig av jord. Offra där dina brännoffer och gemenskapsoffer, din småboskap och din nötboskap. På varje plats där jag låter mitt namn bli ärat ska jag komma till dig och välsigna dig. 25 Om du gör ett altare åt mig av sten, ska du bara använda ohuggen sten. Om du använder något verktyg på stenen, vanhelgar du den. 26 Du ska inte heller gå upp till mitt altare på trappsteg, för då kan ditt kön blottas där.

Footnotes

  1. 20:1 Ord betyder här förbundsavtal. Förbundet följer mönstret för den tidens kungliga förbundsavtal där man talar om vad som kommer att hända om man älskar respektive hatar sin herre.
  2. 20:5 Om någon lämnade Gud och istället tillbad avgudar skulle det drabba hela hushållet, som ofta bestod av flera generationer. Det betydde inte att barnen personligen skulle straffas för någon annans synd, se 5 Mos 24:16 och Hes 18:18-20.