2 Moseboken 1
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Uttåget ur Egypten
(1:1—15:21)
1 Här följer namnen på Israels söner, som tillsammans med sina familjer följde med Jakob till Egypten:
2 Ruben, Simon, Levi, Juda, 3 Isaskar, Sebulon, Benjamin, 4 Dan, Naftali, Gad och Asher.
5 Hela antalet som härstammade från honom var sjuttio personer. Josef var ju redan i Egypten. 6 Så småningom dog Josef och hans bröder och hela deras generation. 7 Men israeliterna var mycket fruktsamma, ökade snabbt i antal och blev oerhört många. Snart uppfyllde de hela landet.
8 Men då fick Egypten en ny kung[a], en som inte kände till Josef. 9 ”De där israeliterna blir för många och för starka för oss”, sa han till sitt folk. 10 ”Vi måste handla klokt, så att de inte blir ännu fler. Om det blir krig skulle de kunna förena sig med våra fiender och strida mot oss, och sedan fly ut ur landet.”
11 Därför satte de slavdrivare över israeliterna för att kuva dem med hårt arbete. De tvingades bygga upp faraos förrådsstäder Pitom och Ramses. 12 Men ju mer israeliterna förtrycktes, desto mer ökade de i antal och bredde ut sig, så att egypterna började frukta dem. 13 De tvingade dem till slavarbete 14 och deras liv förbittrades av det tunga arbetet med lera och tegel och all sorts arbete på fälten, alltihop påtvingat slitgöra.
15 Kungen i Egypten talade till de hebreiska barnmorskorna Shifra och Pua 16 och befallde dem att när de hjälpte de hebreiska kvinnorna vid förlossningen, skulle de se efter om det var en pojke och då döda honom fast låta flickorna leva. 17 Men barnmorskorna fruktade Gud och gjorde inte som kungen hade sagt. De lät även pojkarna få leva. 18 Då kallade kungen dem till sig och frågade: ”Varför gör ni så här, låter pojkarna leva?”
19 ”De hebreiska kvinnorna är inte som de egyptiska. De är starka och föder sina barn snabbt”, svarade de honom. ”Barnmorskan hinner aldrig fram i tid.”
20 Gud beskyddade barnmorskorna, och folket fortsatte att föröka sig och blev allt fler. 21 Eftersom barnmorskorna fruktade Gud, gav han dem också egna familjer.
22 Då befallde farao hela sitt folk att kasta alla nyfödda pojkar i Nilen men låta flickorna leva.
Footnotes
- 1:8 Antagligen en ny dynasti.
2 Mosebok 1
Svenska 1917
1 Och dessa äro namnen på Israels söner, som kommo till Egypten; med Jakob kommo de, var och en med sitt hus:
2 Ruben, Simeon, Levi och Juda,
3 Isaskar, Sebulon och Benjamin,
4 Dan och Naftali, Gad och Aser.
5 Tillsammans utgjorde de som hade utgått från Jakobs länd sjuttio personer; men Josef var redan förut i Egypten.
6 Och Josef dog och alla hans bröder och hela det släktet.
7 Men Israels barn voro fruktsamma och växte till och förökade sig och blevo övermåttan talrika, så att landet blev uppfyllt av dem.
8 Då uppstod en ny konung över Egypten, en som icke visste av Josef.
9 Och denne sade till sitt folk: »Se, Israels barns folk är oss för stort och mäktigt.
10 Välan, låt oss då gå klokt till väga med dem; eljest kunde de ännu mer föröka sig; och om ett krig komme på, kunde de förena sig med våra fiender och begynna krig mot oss och sedan draga bort ur landet.»
11 Alltså satte man arbetsfogdar över dem och förtryckte dem med trälarbeten. Och de måste bygga åt Farao förrådsstäder, Pitom och Raamses.
12 Men ju mer man förtryckte dem, dess mer förökade de sig, och dess mer utbredde de sig, så att man begynte gruva sig för Israels barn.
13 Därför pålade egyptierna Israels barn ytterligare tvångsarbeten
14 och förbittrade deras liv med hårt arbete på murbruk och tegel och med alla slags arbeten på marken korteligen, med tvångsarbeten av alla slag, som de läto dem utföra
15 Och konungen i Egypten talade till de hebreiska kvinnor -- den ena hette Sifra, den andra Pua -- som hjälpte barnaföderskorna,
16 han sade: »När I förlösen de hebreiska kvinnorna, så sen efter, då de föda: om det är ett gossebarn, så döden det; är det ett flickebarn, så må det leva.»
17 Men hjälpkvinnorna fruktade Gud och gjorde icke såsom konungen i Egypten hade sagt till dem, utan läto barnen leva.
18 Då kallade konungen i Egypten hjälpkvinnorna till sig och sade till dem: »Varför gören I så och låten barnen leva?»
19 Hjälpkvinnorna svarade Farao: »De hebreiska kvinnorna äro icke såsom de egyptiska. De äro kraftigare; förrän hjälpkvinnan kommer till dem, hava de fött.»
20 Och Gud lät det gå väl för hjälpkvinnorna; och folket förökade sig och blev mycket talrikt.
21 Eftersom hjälpkvinnorna fruktade Gud, lät han deras hus förkovras.
22 Då bjöd Farao allt sitt folk och sade: »Alla nyfödda gossebarn- skolen I kasta i Nilfloden, men all flickebarn mån I låta leva.»
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.