Jerusalems befrielse förutsägs

19 När kung Hiskia hörde detta, rev han sönder sina kläder, höljde sig i säcktyg och gick in i Herrens hus. Och han sände överhovmästaren Eljakim och skrivaren Shebna och de äldste bland prästerna, höljda i säcktyg, till profeten Jesaja, Amos son. De sade till honom: "Så säger Hiskia: Denna dag är en nödens, bestraffningens och föraktets dag, ty fostren har kommit fram till födelsen, men det finns ingen kraft att föda. Kanske skall Herren, din Gud, höra Rab-Sakes ord, som hans herre, kungen i Assyrien, har sänt för att håna den levande Guden, så att han straffar honom för dessa ord som Herren, din Gud, har hört. Bed en bön för den kvarleva som ännu finns."

När kung Hiskias tjänare kom till Jesaja, sade Jesaja till dem: "Så skall ni säga till er herre: Så säger Herren: Frukta inte för de ord som du har hört och som den assyriske kungens tjänare har hädat mig med. Se, jag skall låta en ande verka i honom, så att han vänder tillbaka till sitt land, när han får höra ett rykte. Och jag skall låta honom falla för svärd i sitt eget land."

Rab-Sake vände tillbaka och fann den assyriske kungen upptagen med att belägra Libna. Han hade nämligen hört att kungen hade brutit upp från Lakish. Men när Sanherib fick höra sägas om Tirhaka, kungen i Nubien,[a] att denne hade dragit ut för att strida mot honom, skickade han åter sändebud till Hiskia med detta budskap: 10 "Så skall ni säga till Hiskia, kungen i Juda: Låt inte din Gud, som du förtröstar på, bedra dig så att du tänker: Jerusalem skall inte falla i den assyriske kungens hand. 11 Du har ju hört vad kungarna i Assyrien har gjort med alla länder, hur de grundligt har förstört dem. Och du skulle bli räddad! 12 Har de folk som mina fäder fördärvade, Gozan, Haran, Resef och Edens barn i Telassar, blivit räddade av sina gudar? 13 Var finns Hamats kung och Arpads kung och kungen över Sefarvajims stad, över Hena och Iva?"

Hiskias bön

14 När Hiskia hade tagit emot brevet av budbärarna och läst det, gick han upp i Herrens hus och bredde ut det inför Herrens ansikte. 15 Och Hiskia bad till Herren och sade: " Herre, Israels Gud, du som tronar på keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden. Du har gjort himmelen och jorden 16 Herre, böj ditt öra och hör. Herre, öppna dina ögon och se. Hör Sanheribs ord, som han har talat för att smäda den levande Guden. 17 Det är sant, Herre, att kungarna i Assyrien har ödelagt hednafolken och deras länder. 18 Och de har kastat deras gudar i elden, ty de var inga gudar utan verk av människohänder, trä och sten. Därför kunde de förgöra dem. 19 Men nu, Herre, vår Gud, rädda oss ur hans hand, så att alla riken på jorden förstår att du är Herren Gud, endast du."

Jesaja förutsäger Sanheribs fall

20 Då sände Jesaja, Amos son, detta bud till Hiskia: "Så säger Herren, Israels Gud: Jag har hört det som du har bett till mig angående Sanherib, kungen i Assyrien 21 och detta är det ord som Herren har talat om honom:

Hon föraktar dig och hånar dig,
    jungfrun, dottern Sion.
Hon skakar på huvudet åt dig,
    dottern Jerusalem.
22 Vem har du smädat och hädat,
    mot vem har du upphävt din röst
och högmodigt lyft upp dina ögon?
    Jo, mot Israels Helige!
23 Genom dina sändebud smädade du Herren,
när du sade: "Med mina många vagnar
drog jag upp på bergens höjder,
    till Libanons avlägsna trakter.
Jag högg ner dess höga cedrar
    och utvalda cypresser.
Jag trängde fram till dess yttersta boning
och dess frodiga skog.
24 Jag grävde brunnar och drack främmande vatten,
med mina fötter torkade jag ut alla Egyptens strömmar."

25 Har du inte hört att jag för länge sedan gjorde detta,
att jag i forntidens dagar bestämde det,
och nu har jag låtit det komma.
    Du fick makt att ödelägga befästa städer
och göra dem till ruinhögar.
26 Deras invånare blev maktlösa,
    de blev förskräckta och stod med skam.
Det gick med dem som med gräset på marken
och den späda grönskan,
    som med gräset på taken
och säden som förbränns
    innan det växer upp.
27 Jag vet om du sitter,
    om du går ut eller kommer in,
och hur du rasar mot mig.
28 Därför att du rasar mot mig
    och ditt högmod har nått mina öron,
skall jag sätta min krok i din näsa
    och mitt betsel i din mun
och föra dig tillbaka samma väg som du kom.

29 Detta skall för dig vara tecknet: Man skall detta år äta vad som växer upp av spillsäd och nästa år av självvuxen säd, men det tredje året skall ni så och skörda, plantera vingårdar och äta deras frukt. 30 Och de räddade av Juda hus som blivit kvar, skall på nytt skjuta rot nertill och bära frukt upptill. 31 Ty från Jerusalem skall en kvarleva gå ut, de räddade från Sions berg. Herrens nitälskan skall göra detta. 32 Därför säger Herren så om kungen i Assyrien:

Han skall inte komma in i denna stad
eller skjuta någon pil ditin.
    Han skall inte närma sig den bakom en sköld
eller kasta upp en vall mot den.
33 Han skall vända tillbaka samma väg han kom.
In i denna stad skall han inte komma, säger Herren.
34 Ty jag skall skydda och rädda denna stad
för min och min tjänare Davids skull."

Sanheribs fall

35 Samma natt gick Herrens ängel ut och slog 185 000 i assyriernas läger, och när man steg upp tidigt följande morgon, se, då låg där fullt av döda kroppar. 36 Då bröt Sanherib, kungen i Assyrien, upp och vände tillbaka. Han stannade sedan i Nineve.

37 Och när han en gång tillbad i sin gud Nisroks tempel, blev han dödad med svärd av sina söner Adrammelek och Sareser. De flydde sedan till Ararats land. Hans son Esarhaddon blev kung efter honom.

Notas al pie

  1. 2 Kungaboken 19:9 Nubien Avser landet söder om Övre Egypten, nuvarande Sudan.

Jesaja förutsäger att Juda ska räddas

19 När kung Hiskia hörde deras rapport, rev han också sönder sina kläder och klädde sig i säcktyg, och sedan gick han till templet för att be.

Han bad Eljakim och Sebna och några av de ledande prästerna att de skulle klä sig i säcktyg och gå till profeten Jesaja, Amos son, med följande meddelande:

Kung Hiskia säger: 'Det här är en dag fylld av svårigheter, förolämpningar och skam. Det är som när ett barn ska födas men modern inte har kraft att föda fram det.

Men kanske Herren, din Gud, har hört hur den assyriske generalen har smädat den levande Guden och därför vill straffa honom. Så bed nu för den spillra av oss som ännu finns kvar!'

5-6 Då svarade Jesaja: Herren säger: 'Säg till er herre att inte oroa sig över vad han har hört av den assyriske kungens tjänare.

Jag ska se till att en viss rapport får den assyriske kungen att omedelbart återvända hem, och där ska jag se till att han blir dödad.'

När den assyriske generalen fick höra att hans kung hade lämnat Lakis drog han sig tillbaka från Jerusalem och mötte honom i Libna.

Strax efteråt nåddes kungen av meddelandet att den egyptiske kungen Tirhaka stod beredd att anfalla honom. Innan han gav sig i väg för att möta anfallet, skickade han ett meddelande till kung Hiskia:

10 Låt inte lura dig av den gud du tror på. Tro honom inte, när han säger, att jag inte ska inta Jerusalem!

11 Du vet mycket väl vad de assyriska kungarna har gjort överallt där de har dragit fram. De har fullkomligt förintat allt. Varför skulle du vara ett undantag?

12 Har de andra folkens gudar befriat dem, gudarna i Gosan, Haran, Resef och i Eden i Telassar?

13 Vad har hänt med kungarna i Hamat, Arpad, Sefarvaim, Hena och Iva?

Hiskia ber Herren om hjälp

14 Hiskia tog emot brevet från sändebuden, och när han hade läst det, gick han över till templet och bredde ut det inför Herren.

15 Sedan bad han:Herre, Israels Gud, du som sitter på din tron mellan keruber, du är den ende Guden, och den som råder över alla kungariken på jorden. Du har skapat himmel och jord.

16 Böj dig ner, Herre och lyssna! Öppna dina ögon, Herre, och se! Hör, hur denne Sanherib har smädat den levande Guden!

17 Herre, det är ju sant att Assyriens kungar har besegrat alla dessa folk

18 och bränt ner deras avgudabilder, men det var ju bara avbildningar. De gick att förstöra, därför att de bara var döda ting som människor tillverkat av trä och sten.

19 Herre, vår Gud, vi ber dig att rädda oss undan honom, så att alla folk på jorden förstår att endast du är Gud!

Herren lovar beskydda Jerusalem

20 Från Jesaja kom då detta budskap till Hiskia: Herren, Israels Gud, säger: Jag har hört din bön!

21 Och det här är min dom över kung Sanherib: Jungfrun, dottern Sion, är inte rädd för dig! Jerusalems dotter föraktar och hånar dig.

22 Vem är det du har smädat och hånat? Och mot vem har du varit så uppstudsig? Jo, det är mot den Helige i Israel!

23 Dina hantlangare har öst sina förolämpningar över mig och sagt: 'Mina vagnar kan nå upp på de högsta bergen, ja, ända till den högsta toppen på Libanon. Jag har huggit ner de högsta cedrarna och cypresserna där och nått fram till dess mest avlägsna delar och finaste skogar.

24 Jag har fått ny kraft från brunnar jag grävt i främmande land, och jag har brutit Egyptens makt genom att bara gå förbi!'

25 Men varför har du inte tidigare förstått att det är jag, Herren, som har låtit dig göra allt detta? Det var jag som bestämde att du skulle segra över alla dessa befästa städer!

26 Därför hade folken du besegrade ingen makt att sätta sig upp mot dig! De var som gräset som torkar i solens hetta och säden som fördärvas innan den hunnit gå i ax.

27 Jag vet allt om dig. Jag vet alla dina planer och vet vart du tänker gå nästa gång. Jag känner också till allt ont du sagt om mig.

28 Eftersom du tror att du är överlägsen mig, ska jag sätta en krok i din näsa och ett betsel i din mun och leda dig tillbaka samma väg som du kom.

29 Och detta, Hiskia, är beviset på att jag ska göra som jag sagt: I år ska mitt folk äta självvuxen säd och nästa års utsäde ska också tas därifrån, men på det tredje året ska du så och få en riklig skörd, och också plantera vingårdar och äta dess frukt.

30 Än en gång ska en kvarleva av Juda rota sig i jorden och bära frukt.

31 Herren ska se till att en skara av överlevande, liten men stark, går ut från Jerusalem.

32 Och mitt beslut beträffande kungen av Assyrien är att han inte ska komma in i den här staden. Han ska varken skjuta pilar, gå fram i skydd av sköldar eller bygga belägringsramp mot dess mur.

33 Han måste vända tillbaka samma väg som han kom,

34 för jag ska försvara och rädda den här staden för mitt eget namns och för min tjänare Davids skull.

35 Den natten dödade Herrens ängel 185.000 assyriska soldater, och på morgonen låg det döda kroppar överallt i hela lägret.

36 Då bröt kung Sanherib upp och återvände till Nineve.

37 Där blev han mördad av sina söner Adrammelek och Sareser när han tillbad i sin gud Nisroks tempel. De flydde sedan till Ararats land, och deras bror Esarhaddon blev ny kung i landet.