Jerusalems befrielse förutsägs

19 (A) När kung Hiskia hörde det rev han sönder sina kläder, svepte sig i säcktyg och gick in i Herrens hus. Och han sände överförvaltaren Eljakim och skrivaren Shebna och de äldste bland prästerna, klädda i säcktyg, till profeten Jesaja, Amos son. (B) De sade till honom: ”Så säger Hiskia: Denna dag är en dag av nöd, bestraffning och förakt, för fostren har kommit fram till födseln men det finns ingen kraft att föda. (C) Kanske ska Herren din Gud höra vad Rab-Shake säger, han som hans herre kungen av Assyrien har sänt för att håna den levande Guden, så att han straffar honom för dessa ord som Herren din Gud har hört. Be en bön för den rest som är kvar.”

När kung Hiskias tjänare kom till Jesaja, sade Jesaja till dem: ”Så ska ni säga till er herre: Så säger Herren: Var inte rädda för de ord som du hört och som den assyriske kungens tjänare har hädat mig med. (D) Se, jag ska låta en ande verka i honom så att han vänder tillbaka till sitt land när han får höra ett rykte. Och jag ska låta honom falla för svärd i sitt eget land.”

Rab-Shake vände tillbaka och fann den assyriske kungen upptagen med att belägra Libna[a]. Han hade nämligen hört att kungen hade brutit upp från Lakish. Men när Sanherib fick höra att Nubiens kung Tirhaka[b] hade dragit ut för att strida mot honom, skickade han åter sändebud till Hiskia med detta budskap: 10 (E) ”Så ska ni säga till Hiskia, kungen i Juda: Låt inte din Gud som du förtröstar på bedra dig så att du tänker: Jerusalem ska inte falla i den assyriske kungens hand. 11 Du har ju hört vad Assyriens kungar har gjort med alla länder och förintat dem fullständigt. Och du skulle bli räddad! 12 Har folken[c] som mina fäder fördärvade, Gozan, Harran, Resef och Edens barn i Telassar, blivit räddade av sina gudar? 13 Var är kungen av Hamat, kungen av Arpad[d] och kungen över staden Sefarvajim, Hena och Iva?”

Hiskias bön

14 (F) När Hiskia hade tagit emot brevet av budbärarna och läst det, gick han upp i Herrens hus och bredde ut det inför Herrens ansikte. 15 (G) Och Hiskia bad till Herren och sade: ”Herre, Israels Gud, du som tronar på keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden. Du har gjort himlen och jorden. 16 Herre, vänd hit ditt öra och hör. Herre, öppna dina ögon och se. Hör Sanheribs ord som han talat för att håna den levande Guden. 17 Det är sant, Herre, att Assyriens kungar har ödelagt hednafolken och deras länder. 18 (H) Och de har kastat deras gudar i elden, för de var inga gudar utan verk av människohänder, trä och sten. Därför kunde de förgöra dem. 19 Men nu, Herre vår Gud, rädda oss ur hans hand, så att alla riken på jorden förstår att du är Herren Gud, bara du.”

Jesaja förutsäger Sanheribs fall

20 (I) Då sände Jesaja, Amos son, detta bud till Hiskia: ”Så säger Herren, Israels Gud: Jag har hört det som du har bett till mig angående Assyriens kung Sanherib, 21 och detta är det ord som Herren har talat om honom:

Hon föraktar dig och hånar dig,
        jungfrun, dottern Sion.
    Hon skakar på huvudet åt dig,
        dottern Jerusalem.
22 Vem har du hånat och hädat,
        mot vem har du höjt din röst
    och högmodigt lyft din blick?
        Jo, mot Israels Helige!
23 (J) Genom dina sändebud
    hånade du Herren
        när du sade:
    ”Med mina många vagnar
        drog jag upp på bergens höjder,
            till Libanons avlägsna trakter.
    Jag högg ner dess höga cedrar[e]
        och utvalda cypresser.
    Jag trängde fram
        till dess bortesta boning
            och dess frodiga skog.
24 Jag grävde brunnar
        och drack främmande vatten,
    med mina fötter torkade jag ut
        alla Egyptens strömmar.”

25 Har du inte hört att jag
        för länge sedan gjorde detta,
    att jag i forntidens dagar
            bestämde det,
        och nu har jag låtit det komma?
    Du fick makt
        att ödelägga befästa städer
    och göra dem till ruinhögar.
26 (K) Deras invånare blev maktlösa,
    de blev förskräckta
        och stod med skam.
    Det gick med dem
        som med gräset på marken
            och den späda grönskan,
    som med gräset på taken
        och säden som förbränns
            innan den växer upp.
27 (L) Jag vet om du sitter,
    om du går ut
        eller kommer in,
    och hur du rasar mot mig.
28 (M) Därför att du rasar mot mig
    och ditt högmod har nått
        mina öron,
    ska jag sätta min krok
            i din näsa
        och mitt betsel i din mun[f]
    och föra dig tillbaka samma väg
        som du kom.

29 (N) Detta ska vara tecknet för dig: Man ska detta år äta vad som växer upp av spillsäd och nästa år av självvuxen säd, men det tredje året ska ni så och skörda, plantera vingårdar och äta deras frukt. 30 Och de räddade av Juda hus som blivit kvar ska på nytt slå rot nertill och bära frukt upptill. 31 (O) För från Jerusalem ska en rest gå ut, de räddade från Sions berg. Herrens egen lidelse ska göra det. 32 Därför säger Herren så om Assyriens kung:

Han ska inte komma in
    i denna stad
        eller skjuta någon pil ditin.
    Han ska inte närma sig
        den bakom en sköld
    eller kasta upp en vall[g] mot den.
33 Han ska vända tillbaka
        samma väg som han kom.
    Han ska inte komma in
        i denna stad, säger Herren,
34 (P) för jag ska skydda
        och rädda denna stad
    för min och min tjänare
        Davids skull.”

Sanheribs fall

35 (Q) Samma natt gick Herrens ängel ut och slog 185 000 i assyriernas läger. När man steg upp tidigt nästa morgon, då låg där fullt av döda kroppar. 36 Då bröt Assyriens kung Sanherib upp[h] och vände tillbaka. Han stannade sedan i Nineve[i]. 37 (R) Och när han en gång tillbad i sin gud Nisroks tempel, blev han dödad[j] med svärd av sina söner Adrammelek och Sareser. De flydde sedan till Ararats land. Hans son Esarhaddon[k] blev kung efter honom.

Footnotes

  1. 19:8 Libna   Befäst stad ca 5 mil sydväst om Jerusalem.
  2. 19:9 Nubiens kung Tirhaka   Befälhavare från nuvarande Sudan, senare farao över Egypten ca 690-664 f Kr.
  3. 19:12 folken   De uppräknade platserna ligger längs Syriens norra gräns.
  4. 19:13 Hamat … Arpad   Syriska stadsstater. Sefarvajim kan vara Sippar som låg norr om Babel.
  5. 19:23 högg ner dess höga cedrar   Sanherib använde cedrar från Libanon till sitt palats i Nineve.
  6. 19:28 krok i din näsa och … mun   Så behandlade assyrierna många kungliga fångar.
  7. 19:32 vall   Belägrare byggde en sluttande vall upp mot stadsmurens topp (bevarats t ex i Lakish).
  8. 19:36 Då bröt … Sanherib upp   I sin krönika menar Sanherib att han, efter att ha erövrat fyrtiosex städer i Juda, nöjde sig med att han ”stängde in” Hiskia och Jerusalem ”som en fågel i en bur” och sedan återvände hem. I en senare version enligt den grekiske historikern Herodotos besvaras en prästkungs bön med en invasion av råttor över den belägrande armén.
  9. 19:36 Nineve   Assyriens huvudstad gick sedan under 612 f Kr, förutsagt av Nahum (se Nah 1:8f).
  10. 19:37 en gång … dödad   Sanherib mördades 681 f Kr, tjugo år senare.
  11. 19:37 Esarhaddon   Sanheribs yngste son som regerade 681-669 f Kr (se även Esra 4:2).

Jesaja förutsäger att Juda ska räddas

19 När kung Hiskia hörde deras rapport, rev han också sönder sina kläder och klädde sig i säcktyg, och sedan gick han till templet för att be.

Han bad Eljakim och Sebna och några av de ledande prästerna att de skulle klä sig i säcktyg och gå till profeten Jesaja, Amos son, med följande meddelande:

Kung Hiskia säger: 'Det här är en dag fylld av svårigheter, förolämpningar och skam. Det är som när ett barn ska födas men modern inte har kraft att föda fram det.

Men kanske Herren, din Gud, har hört hur den assyriske generalen har smädat den levande Guden och därför vill straffa honom. Så bed nu för den spillra av oss som ännu finns kvar!'

5-6 Då svarade Jesaja: Herren säger: 'Säg till er herre att inte oroa sig över vad han har hört av den assyriske kungens tjänare.

Jag ska se till att en viss rapport får den assyriske kungen att omedelbart återvända hem, och där ska jag se till att han blir dödad.'

När den assyriske generalen fick höra att hans kung hade lämnat Lakis drog han sig tillbaka från Jerusalem och mötte honom i Libna.

Strax efteråt nåddes kungen av meddelandet att den egyptiske kungen Tirhaka stod beredd att anfalla honom. Innan han gav sig i väg för att möta anfallet, skickade han ett meddelande till kung Hiskia:

10 Låt inte lura dig av den gud du tror på. Tro honom inte, när han säger, att jag inte ska inta Jerusalem!

11 Du vet mycket väl vad de assyriska kungarna har gjort överallt där de har dragit fram. De har fullkomligt förintat allt. Varför skulle du vara ett undantag?

12 Har de andra folkens gudar befriat dem, gudarna i Gosan, Haran, Resef och i Eden i Telassar?

13 Vad har hänt med kungarna i Hamat, Arpad, Sefarvaim, Hena och Iva?

Hiskia ber Herren om hjälp

14 Hiskia tog emot brevet från sändebuden, och när han hade läst det, gick han över till templet och bredde ut det inför Herren.

15 Sedan bad han:Herre, Israels Gud, du som sitter på din tron mellan keruber, du är den ende Guden, och den som råder över alla kungariken på jorden. Du har skapat himmel och jord.

16 Böj dig ner, Herre och lyssna! Öppna dina ögon, Herre, och se! Hör, hur denne Sanherib har smädat den levande Guden!

17 Herre, det är ju sant att Assyriens kungar har besegrat alla dessa folk

18 och bränt ner deras avgudabilder, men det var ju bara avbildningar. De gick att förstöra, därför att de bara var döda ting som människor tillverkat av trä och sten.

19 Herre, vår Gud, vi ber dig att rädda oss undan honom, så att alla folk på jorden förstår att endast du är Gud!

Herren lovar beskydda Jerusalem

20 Från Jesaja kom då detta budskap till Hiskia: Herren, Israels Gud, säger: Jag har hört din bön!

21 Och det här är min dom över kung Sanherib: Jungfrun, dottern Sion, är inte rädd för dig! Jerusalems dotter föraktar och hånar dig.

22 Vem är det du har smädat och hånat? Och mot vem har du varit så uppstudsig? Jo, det är mot den Helige i Israel!

23 Dina hantlangare har öst sina förolämpningar över mig och sagt: 'Mina vagnar kan nå upp på de högsta bergen, ja, ända till den högsta toppen på Libanon. Jag har huggit ner de högsta cedrarna och cypresserna där och nått fram till dess mest avlägsna delar och finaste skogar.

24 Jag har fått ny kraft från brunnar jag grävt i främmande land, och jag har brutit Egyptens makt genom att bara gå förbi!'

25 Men varför har du inte tidigare förstått att det är jag, Herren, som har låtit dig göra allt detta? Det var jag som bestämde att du skulle segra över alla dessa befästa städer!

26 Därför hade folken du besegrade ingen makt att sätta sig upp mot dig! De var som gräset som torkar i solens hetta och säden som fördärvas innan den hunnit gå i ax.

27 Jag vet allt om dig. Jag vet alla dina planer och vet vart du tänker gå nästa gång. Jag känner också till allt ont du sagt om mig.

28 Eftersom du tror att du är överlägsen mig, ska jag sätta en krok i din näsa och ett betsel i din mun och leda dig tillbaka samma väg som du kom.

29 Och detta, Hiskia, är beviset på att jag ska göra som jag sagt: I år ska mitt folk äta självvuxen säd och nästa års utsäde ska också tas därifrån, men på det tredje året ska du så och få en riklig skörd, och också plantera vingårdar och äta dess frukt.

30 Än en gång ska en kvarleva av Juda rota sig i jorden och bära frukt.

31 Herren ska se till att en skara av överlevande, liten men stark, går ut från Jerusalem.

32 Och mitt beslut beträffande kungen av Assyrien är att han inte ska komma in i den här staden. Han ska varken skjuta pilar, gå fram i skydd av sköldar eller bygga belägringsramp mot dess mur.

33 Han måste vända tillbaka samma väg som han kom,

34 för jag ska försvara och rädda den här staden för mitt eget namns och för min tjänare Davids skull.

35 Den natten dödade Herrens ängel 185.000 assyriska soldater, och på morgonen låg det döda kroppar överallt i hela lägret.

36 Då bröt kung Sanherib upp och återvände till Nineve.

37 Där blev han mördad av sina söner Adrammelek och Sareser när han tillbad i sin gud Nisroks tempel. De flydde sedan till Ararats land, och deras bror Esarhaddon blev ny kung i landet.