Manasse kung i Juda

33 (A) Manasse var tolv år när han blev kung, och han regerade femtiofem år[a] i Jerusalem. (B) Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, efter den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn. (C) Han byggde på nytt upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade brutit ner. Och han reste altaren åt baalerna och gjorde asherapålar, och han tillbad och tjänade himlens hela härskara. (D) Han byggde altaren i Herrens hus. Det var om detta hus som Herren hade sagt: ”I Jerusalem ska mitt namn vara för evig tid.” Han byggde altaren åt himlens hela härskara på de båda förgårdarna till Herrens hus. (E) Han lät sina barn gå genom eld i Hinnoms sons dal och utövade teckentyderi, svartkonst och trolldom, skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i Herrens ögon, så att han väckte hans vrede.

(F) Avgudabilden som han gjort ställde han in i Guds hus om vilket Gud hade sagt till David och hans son Salomo: ”I detta hus och i Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid. Jag ska inte mer låta Israel vandra bort från det land som jag har bestämt åt era fäder, om de bara håller fast vid och följer allt jag befallt dem efter den lag och de stadgar och föreskrifter som de har fått genom Mose.” Men Manasse förledde Juda och Jerusalems invånare, så att de gjorde mer ont än de folk som Herren hade utrotat för Israels barn.

10 (G) Herren talade till Manasse och hans folk, men de gav inte akt på hans ord. 11 (H) Då lät Herren den assyriske kungens arméer[b] komma över dem. De slog Manasse i bojor och fängslade honom med kopparbojor och förde honom till Babel. 12 Men när han nu var i nöd, bönföll han inför Herren sin Gud och ödmjukade sig djupt för sina fäders Gud. 13 (I) Och när han bad så till honom, bönhörde Herren honom och lyssnade till hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem som kung. Då insåg Manasse att det är Herren som är Gud.

14 Han byggde en yttermur till Davids stad väster om Gihon i dalen, fram till ingången till Fiskporten och runt omkring Ofel och gjorde den mycket hög. Sedan tillsatte han befälhavare i alla befästa städer i Juda. 15 Han avlägsnade de främmande gudarna och avgudabilden från Herrens hus, liksom alla de altaren som han hade byggt på det berg där Herrens hus stod, och i Jerusalem, och han kastade ut dem utanför staden. 16 Sedan upprättade han Herrens altare och offrade gemenskapsoffer och tackoffer på det och uppmanade Juda att tjäna Herren, Israels Gud. 17 (J) Folket offrade ändå på höjderna, men bara åt Herren sin Gud.

18 (K) Vad som mer finns att säga om Manasse och om hans bön till sin Gud och om de ord som siarna talade till honom i Herrens, Israels Guds, namn, det står i Israels kungars krönika. 19 Om hans bön och hur han blev bönhörd, om all hans synd och trolöshet och om de platser där han byggde offerhöjder och ställde upp asherapålar och gjutna bilder, innan han ödmjukade sig, är skrivet i Hosajs krönika. 20 Manasse gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom där han bodde. Hans son Amon blev kung efter honom.

Amon kung i Juda

21 (L) Amon var tjugotvå år när han blev kung, och han regerade två år[c] i Jerusalem. 22 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans far Manasse hade gjort. Han offrade åt alla de avgudabilder som hans far Manasse hade tillverkat, och han dyrkade dem. 23 Men han ödmjukade sig inte inför Herren, så som hans far Manasse hade gjort, utan han hopade skuld på skuld. 24 (M) Och hans tjänare sammansvor sig mot honom och dödade honom hemma i hans hus.

25 Men folket i landet dödade alla som hade sammansvurit sig mot kung Amon. Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till kung efter honom.

Notas al pie

  1. 33:1 Manasse … femtiofem år   Ca 697-642 f Kr, samregent med sin far Hiskia till 687 f Kr. Manasse betyder ”får att glömma” (jfr 1 Mos 41:51). Assyriska dokument noterar att Manasse sände tribut och byggmaterial. Se även 2 Kung 21.
  2. 33:11 den assyriske kungens arméer   Kanske Assurbanipal (ca 667-627 f Kr). Mellan 652-646 f Kr slog han ner ett stort uppror som Babel och dess allierade (araber, amoreer m fl) hade startat, och kanske hade Manasse gjort gemensam sak med dem liksom hans far Hiskia före honom (2 Kung 20:12).
  3. 33:21 Amon … två år   Ca 642-640 f Kr. Amon betyder ”betrodd” eller ”hantverkare” och var också ett egyptiskt gudanamn (Jer 46:25). Se även 2 Kung 21:19f.

Manasse regerar i Juda

33 Manasse var bara tolv år gammal när han blev kung, och han regerade i femtiofem år i Jerusalem.

Men det var en ogudaktig regeringsperiod, för han uppmuntrade sitt folk att tillbe samma gudar som de hedniska folken i landet hade tillbett innan Herren drev ut dem för Israels skull.

Han byggde upp alla de hedniska altaren som hans far Hiskia hade rivit ner, baalsaltare, aseror och avbilder av solen, månen och stjärnorna.

4-5 Han byggde till och med altaren på templets båda förgårdar till solen, månen och stjärnorna, på den plats om vilken Herren hade sagt att han för alltid skulle tillbes.

Manasse offrade dessutom sina egna barn i eld i Hinnoms dal. Han rådfrågade spåmän och andebesvärjare och gjorde mycket ont och utmanande i Herrens ögon.

Ja, han ställde upp en avgud i Guds tempel, precis där Gud hade sagt till David och hans son Salomo: Jag ska äras här i detta tempel och i Jerusalem, i den stad som jag har valt att bli ärad i framför alla andra städer i Israel.

Om ni bara lyder mina befallningar, de lagar och föreskrifter som ni fått genom Mose, så kommer jag aldrig mer att låta Israel behöva lämna detta land, som jag gav era förfäder.

Men Manasse uppmuntrade folket i Juda och Jerusalem att göra mer ont än de folk som Herren hade utplånat när Israel intog landet.

10 Herren talade till Manasse och hans folk, med de brydde sig inte om hans varningar.

11 Då skickade Gud de assyriska arméerna mot honom. De tog honom till fånga, satte en ring i hans näsa, band honom med kopparkedjor och förde honom till Babylon.

12 Då kom han äntligen till besinning och bad ödmjukt till Gud om hjälp.

13 Herren lyssnade och svarade på hans bön. Manasse fick återvända till Jerusalem och till sitt kungarike, och då först insåg han att Herren verkligen är Gud.

14 Det var efter detta som han återuppbyggde den yttre muren kring Davids stad och muren från Gihonkällan i Kidrons dal till Fiskporten och runt Citadellet, som han byggde högre än tidigare. Han förlade också trupper i alla befästa städer i Juda.

15 Han flyttade bort alla främmande gudar från höjderna, tog bort sin avgud ur templet och rev ner de altaren han byggt på tempelberget, och de altaren som fanns i Jerusalem. Allt kastade han ut från staden.

16 Sedan byggde han upp Herrens altare, offrade tackoffer och lovoffer och uppmanade folket i Juda att tillbe Herren, Israels Gud.

17 Ändå fortsatte folket att offra på de altaren som fanns på höjderna, men bara till Herren, sin Gud.

18 Om vad Manasse gjorde i övrigt och om hans bön till Gud och Guds svar genom profeterna finns att läsa i Israels kungars krönika.

19 Hans bön och det sätt på vilket Gud svarade, hans synder och misstag och en förteckning över de platser där han placerat avgudar på höjderna och satt upp Aseror och olika slags avgudabilder innan han böjde sig för Herren, finns i Profetens krönika.

Amon regerar i Juda

20-21 När Manasse dog begravdes han i sitt eget palats, och hans son Amon blev kung efter honom.Amon var tjugotvå år gammal när han började regera i Jerusalem, men han regerade bara i två år.

22 Under sin regeringstid gjorde han det som var ogudaktigt, precis som sin far Manasse under de första år som kung. Amon offrade nämligen till alla de avgudar som hans far offrat till,

23 men han ändrade sig inte, som hans far hade gjort, utan syndade i stället mer och mer.

24 Till slut mördades han av sina egna officerare i sitt palats.

25 Men folket vände sig mot kuppmakarna och dödade dem. Sedan utropade de hans son Josia till ny kung.