2 Krönikeboken 28
Svenska Folkbibeln 2015
Ahas kung i Juda
28 (A) Ahas var tjugo år när han blev kung, och han regerade sexton år[a] i Jerusalem. Han gjorde inte det som var rätt i Herrens ögon så som hans fader David, 2 utan vandrade på samma väg som Israels kungar. Han gjorde också gjutna avgudabilder åt baalerna. 3 (B) Själv tände han offereld i Hinnoms sons dal och brände sina barn i eld efter den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn. 4 (C) Och han bar fram offer och tände offereld på höjderna och kullarna och under alla gröna träd.
Krig mot Aram och Israel
5 (D) Därför gav Herren hans Gud honom i den arameiske kungens[b] hand. De besegrade honom och tog många av hans folk till fånga och förde dem till Damaskus. Ahas blev överlämnad åt Israels kung som tillfogade honom ett stort nederlag. 6 (E) Peka, Remaljas son, dödade 120 000 man av Juda på en enda dag, alla stridsdugliga män. Det blev så därför att de hade övergett Herren, sina fäders Gud. 7 Och Sikri, en tapper man från Efraim, dödade kungasonen Maaseja, slottsfursten Asrikam och Elkana, kungens närmaste man. 8 Och Israels barn tog bland sina bröder 200 000 fångar, nämligen deras hustrur, söner och döttrar. Dessutom tog de ett stort byte från dem och förde bytet till Samaria.
Profeten Oded
9 Men där fanns en Herrens profet som hette Oded. Han gick ut mot hären när den kom till Samaria och sade till dem: ”Se, i sin vrede över Juda har Herren, era fäders Gud, gett dem i er hand, men ni har dödat dem med ett raseri som har nått upp till himlen. 10 Och nu tänker ni underkuva Juda och Jerusalems folk för att göra dem till slavar och slavinnor åt er. Har ni då inte hos er nog med skuld mot Herren er Gud? 11 Hör därför på mig: Sänd tillbaka fångarna som ni har tagit från era bröder, för Herrens vrede är över er.”
12 Några av huvudmännen bland Efraims barn, nämligen Asarja, Johanans son, Berekja, Meshillemots son, Hiskia, Shallums son, och Amasa, Hadlajs son, stod då upp och gick emot dem som kom från kriget 13 och sade till dem: ”Ni ska inte föra in dessa fångar hit, för ni drar skuld över oss inför Herren, och ni ökar på våra synder och vår skuld ännu mer. Vår skuld är ju redan stor nog, och brinnande vrede är över Israel.”
14 Då lämnade krigsfolket ifrån sig fångarna och bytet inför furstarna och hela församlingen. 15 (F) Männen som nämnts vid namn stod upp och tog sig an fångarna. Alla som var utan kläder bland dem klädde de upp med vad de hade tagit som byte. De gav dem kläder och skor, mat och dryck, och smorde dem med olja, och alla som inte orkade gå lät de sätta sig upp på åsnor och förde dem så till Jeriko, Palmstaden, till deras bröder där. Sedan vände de tillbaka till Samaria.
16 (G) Vid samma tid sände kung Ahas bud till kungarna i Assyrien med begäran om hjälp, 17 för utöver allt annat hade edomiterna återigen kommit och slagit Juda och tagit fångar. 18 Och filisteerna hade fallit in i städerna i Juda lågland och Negev och hade tagit Bet-Shemesh, Ajalon, Gederot, Soko med underlydande orter, Timna med underlydande orter och Gimso med underlydande orter och bosatt sig i dem. 19 Herren ville förödmjuka Juda på grund av Ahas, den israelitiske kungen, därför att han var orsak till lössläppthet i Juda och var trolös mot Herren. 20 Men kung Tiglat-Pileser av Assyrien drog emot honom och ansatte honom i stället för att ge honom stöd. 21 Trots att Ahas plundrade Herrens hus, kungapalatset och furstarna och gav det till Assyriens kung[c], hjälpte det honom inte.
Ahas synder
22 I sin nöd syndade denne kung Ahas ännu mer genom trolöshet mot Herren. 23 (H) Han offrade nämligen åt gudarna i Damaskus, de som hade besegrat honom, för han tänkte: ”Eftersom de arameiska kungarnas gudar har hjälpt dem, ska jag offra åt dem så att de hjälper mig.” Men i stället var det dessa som fick honom och hela Israel på fall. 24 (I) Och Ahas samlade ihop de kärl som fanns i Guds hus och bröt sönder kärlen i Guds hus, stängde igen dörrarna till Herrens hus och gjorde sig altaren i varje gathörn[d] i Jerusalem. 25 I var och en av Juda städer uppförde han offerhöjder för att tända offereld åt andra gudar. På så sätt väckte han Herrens, sina fäders Guds, vrede.
26 (J) Vad som mer finns att säga om honom och om allt som han företog sig, om hans första tid såväl som om hans sista, det är skrivet i boken om Juda och Israels kungar. 27 (K) Ahas gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i Jerusalem inne i staden, för de lade honom inte i Israels kungars gravar. Hans son Hiskia blev kung efter honom.
Footnotes
- 28:1 Ahas … sexton år Ca 732-715 f Kr, samregent med sin far Jotam redan från 735 f Kr. Ahas betyder ”griper”. Ett avtryck av hans personliga sigill finns bevarat, med orden ”Ahas, Jotams son, kung av Juda”. Se även 2 Kung 16.
- 28:5 den arameiske kungen Resin, som troligen invaderade år 735 f Kr och sedan dödades 732 f Kr (2 Kung 16:9). Jesaja förkunnade tröst och vägledning in i denna situation (Jes 7-8).
- 28:21 gav det till Assyriens kung Ahas tribut bekräftas i en inskription hos Tiglat-Pileser III.
- 28:24 altaren i varje gathörn Troligen efter erövrarnas förebild (jfr 2 Kung 16:10f). Babel sägs ha haft hundratals små utomhusaltaren åt fruktbarhetsgudinnan Ishtar och dödsguden Nergal.
2 Krönikeboken 28
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Ahas regerar i Juda
28 Ahas var tjugo år när han blev kung, och han regerade i sexton år i Jerusalem. Men han var en ogudaktig kung, och inte som sin förfader kung David.
2 Han följde nämligen Israels kungars exempel och tillverkade avgudar för att kunna tillbe Baalerna.
3 Han for också ut till Hinnoms dal och tände rökelse till avgudarna där, och han offrade till och med sina egna barn i eld, precis som de hedniska folk som blev utkastade ur landet av Herren för Israels skull.
4 Ja, han offrade och tände rökelse överallt på höjderna och under alla stora träd.
5 Detta var anledningen till att Herren Gud tillät kungen i Aram att besegra honom och föra bort en stor del av befolkningen till Damaskus. Trupper från Israel orsakade honom också stora problem och dödade ett stort antal av hans soldater.
6 På en enda dag dödades 120.000 av Ahas soldater av en armé ledd av Peka, Remaljas son. Det skedde därför att de hade vänt sig bort från Herren, sina förfäders Gud.
7 Sedan dödade Sikri, en tapper krigare från Efraim, kungens son Maaseja, Asrikam, den ansvarige för palatset, och Elkana, kungens närmaste man.
8 Trupperna från Israel tog också 200.000 kvinnor och barn från Juda som fångar och dessutom ett mycket stort byte, som de förde med sig till Samaria.
9 Men Herrens profet Oded fanns i Samaria, och han gick ut för att möta israeliterna när de kom tillbaka.Hör på! utropade han. Herren, era förfäders Gud, var arg på Juda och lät er besegra dem, men ni har anställt en massaker på dem utan förbarmande, och detta har nått ända upp till himlen.
10 Ni tänker väl inte göra dessa människor från Juda och Jerusalem till slavar? Har inte ni också genom detta syndat mot Herren, er Gud?
11 Lyssna till mig och låt era släktingar vända tillbaka hem, för nu har Herrens vrede kommit över er!
12 Några av de mest framstående ledarna i Efraim kom också med invändningar. Det var Asarja, Johanans son, Berekja, Mesillemots son, Hiskia, Sallums son, och Amasa, Hadlais son.
13 Ni kan inte föra hit dessa fångar! förklarade de. Om ni gör det kommer Herren att vända sig mot oss, och denna synd blir lagd till många andra vi gjort oss skyldiga till. Vi har nog med bekymmer med vårt förhållande till Gud som det är.
14 Krigsfolket överlämnade då fångarna och bytet till styresmännen, så att de skulle få besluta om vad man borde göra.
15 De lät dela ut kläder från krigsbytet till de kvinnor och barn som behövde det. De gav dem skor, mat och vin. De gamla och sjuka sattes på åsnor och fördes tillbaka till sina familjer i Jeriko, Palmstaden.
16 Vid den tiden bad kung Ahas i Juda den assyriske kungen att bli hans allierade i ett krig mot Edom. Edomiter hade nämligen gått in i Juda och tagit många bland folket som slavar.
17-18 Samtidigt invaderade filisteerna städer på låglandet och i Negev. De hade redan intagit Bet-Semes, Ajalon, Gederot, Soko, Timna och Gimso med kringliggande byar.
19 Herren ville nämligen förödmjuka Juda på grund av kung Ahas olydnad mot Herren.
20 Men Tillegat-Pilneeser, kungen i Assyrien, blev bara till besvär i stället för en hjälp mot fienden.
21 Att Ahas hade gett honom guld från templet och skatter från palatset spelade ingen roll.
22 Under denna tid av motgång blev kung Ahas alltmer trolös mot Herren.
23 Han offrade till de gudar som folket i Damaskus tillbad och trodde att det skulle hjälpa: Om de kunde hjälpa mina fiender kanske de kan hjälpa mig också, om jag offrar till dem, tänkte han. Men de blev i stället både hans och folkets undergång.
24 Kungen tog bort guldkärlen från templet och stängde dörrarna dit, så att ingen kunde tillbe där. I stället lät han göra hedniska altaren i varje gathörn i Jerusalem.
25 Han gjorde likadant i alla Juda städer och drog på så sätt Herrens, sina förfäders Guds vrede över sig.
26 Om hans liv och regering finns att läsa i Judas och Israels kungars krönika.
27 När kung Ahas hade dött begravdes han i Jerusalem, men inte i de kungliga gravarna. Hans son Hiskia blev kung efter honom.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica