2 Krönikeboken 26
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Ussia regerar i Juda
26 Folket i Juda krönte sedan den sextonårige Ussia till sin nye kung.
2 Efter sin fars död byggde han upp staden Elot och lade den på nytt under Juda.
3 Sammanlagt regerade han femtiotvå år i Jerusalem. Hans mor hette Jekilja och var från Jerusalem.
4 Ussia följde i sin far Amasjas fotspår och var en god kung.
5 Medan Sakarja levde var Ussia alltid angelägen att behaga Gud. Sakarja undervisade Ussia om Guds vägar. Så länge kungen sökte Guds vilja hade han framgång.
6 Ussia förklarade krig mot filisteerna, intog städerna Gat, Jabne och Asdod och bröt ner dess murar. Sedan byggde han nya städer i området kring Asdod och i andra delar av filisteernas land.
7 Gud hjälpte honom inte bara med hans krig mot filisteerna, utan också i hans strider mot araberna från Gur-Baal och i kriget mot maoniterna.
8 Ammoniterna betalade årlig skatt till honom, och ryktet om honom spred sig ända till Egypten, för han var mycket mäktig.
9 Ussia byggde befästa torn i Jerusalem vid Hörnporten och Dalporten och vid murens hörn.
10 Han byggde också befästningar i öknen och flera vattenreservoarer, för han hade stora boskapshjordar i dalarna och på slätterna. Han var en man som tyckte om åkerbruk och hade många gårdar och vingårdar, både på bergssluttningarna och i de bördiga dalarna.
11 Han hade en vältränad och välorganiserad armé till vilken männen inkallades efter en mönstring, som armésekreteraren Jeguel och hans medhjälpare Maaseja gjorde. Överbefälhavare var Hananja.
12-13 Huvudmännen för släkterna var 2.600 till antalet. Under deras befäl fanns en armé på 307.500 man, beredda att i strid försvara sin kung.
14 Ussia försåg hela armén med sköldar, spjut, hjälmar, pansar, bågar och slungstenar.
15 I Jerusalem lät han göra krigsredskap, konstruerade av skickliga män. De användes för att skjuta pilar och stenar från tornen och bröstvärnen. Ryktet om Ussia spreds vitt och brett, och Herren gjorde honom mycket mäktig.
Ussia blir spetälsk
16 Men makten gjorde honom högmodig och ledde senare till hans fall. Han syndade mot Gud genom att gå in i det heliga i templet och personligen tända rökelse på altaret.
17-18 Översteprästen Asarja gick in efter honom med åttio andra modiga präster och befallde honom att gå ut därifrån.Det är inte tillåtet för dig, Ussia, att tända rökelse, förklarade de. Det är bara prästerna, Arons söner, som får utföra den uppgiften, de som är helgade för detta. Gå ut, för du har begått ett brott, och Herren kan inte acceptera detta!
19 Ussia blev arg och vägrade ställa ifrån sig rökelsekaret han höll i. Mitt under sitt raseriutbrott drabbades han av spetälska!
20 När Asarja och de andra såg detta tvingade de ut honom, men då insåg Ussia också själv vad Herren hade gjort med honom och var angelägen att komma därifrån så snabbt som möjligt.
21 Kung Ussia förblev spetälsk ända till sin död och bodde avskild från andra människor och från templet. Hans son Jotam blev hans ställföreträdare och förde befälet i palatset och dömde över folket i landet.
22 Om Ussias regering, från början till slut, finns att läsa i profeten Jesajas bok, Amos son.
23 När Ussia hade dött blev han inte begravd bland sina förfäder utan på ett fält i närheten på grund av att han varit spetälsk. Hans son Jotam blev ny kung i landet.
2 Krönikeboken 26
Svenska 1917
26 Och allt folket i Juda tog Ussia, som då var sexton år gammal, och gjorde honom till konung i hans fader Amasjas ställe.
2 Det var han som befäste Elot, och han lade det åter under Juda, sedan konungen hade gått till vila hos sina fäder.
3 Ussia var sexton år gammal, när han blev konung, och han regerade femtiotvå år i Jerusalem. Hans moder hette Jekilja, från Jerusalem.
4 Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, alldeles såsom hans fader Amasja hade gjort.
5 Och han sökte Gud, så länge Sakarja levde, han som aktade på Guds syner. Och så länge han sökte HERREN, lät Gud det gå honom väl.
6 Han drog ut och stridde mot filistéerna och bröt ned Gats, Jabnes och Asdods murar; och han byggde städer på Asdods område och annorstädes i filistéernas land.
7 Och Gud hjälpte honom mot filistéerna och mot de araber som bodde i Gur-Baal och mot maoniterna.
8 Och ammoniterna måste giva skänker åt Ussia, och ryktet om honom sträckte sig ända till Egypten, ty han blev övermåttan mäktig.
9 Och Ussia byggde torn i Jerusalem över Hörnporten och över Dalporten och över Vinkeln och befäste dem.
10 Han byggde ock torn i öknen och högg ut många brunnar, ty han hade mycken boskap, både i låglandet och på slätten. Jordbruks- och vingårdsarbetare hade han i bergsbygden och på de bördiga fälten, ty han var en vän av åkerbruk.
11 Och Ussia hade en krigshär som drog ut till strid i avdelade skaror, med en mansstyrka som hade blivit fastställd vid mönstring genom sekreteraren Jeguel och tillsyningsmannen Maaseja, under överinseende av Hananja, en av konungens hövitsmän.
12 Hela antalet av de tappra stridsmän som voro huvudmän för familjerna var två tusen sex hundra.
13 Under deras befäl stod en krigshär av tre hundra sju tusen fem hundra män, som stridde med kraft och mod och voro konungens hjälp mot fienden.
14 Och Ussia försåg hela denna här med sköldar, spjut, hjälmar, pansar och bågar, så ock med slungstenar.
15 Och han lät i Jerusalem göra krigsredskap, konstmässigt uttänkta, till att sätta upp på tornen och på murarnas hörn, för att med dem avskjuta pilar och stora stenar. Och ryktet om honom gick ut vida omkring, ty underbart hjälptes han fram till makt.
16 Men när han nu var så mäktig, blev hans hjärta högmodigt, så att han gjorde vad fördärvligt var; han förbröt sig trolöst mot HERREN, sin Gud, i det att han gick in i HERRENS tempel för att antända rökelse på rökelsealtaret.
17 Då gick prästen Asarja ditin efter honom, åtföljd av åttio HERRENS präster, oförskräckta män.
18 Dessa trädde fram mot konung Ussia och sade till honom: »Det hör icke dig till, Ussia, att antända rökelse åt HERREN, utan det tillhör prästerna, Arons söner, som är helgade till att antända rökelse. Gå ut ur helgedomen, ty du har begått en förbrytelse, och HERREN Gud skall icke låta detta lända dig till ära.»
19 Då for Ussia ut i vrede, där han stod med ett rökelsekar i sin hand för att antända rökelse. Men just som han for ut mot prästerna, slog spetälska ut på hans panna, i prästernas närvaro, inne i HERRENS hus, bredvid rökelsealtaret.
20 Och när översteprästen Asarja och alla prästerna vände sig till honom och fingo se att han var spetälsk i pannan, drevo de honom strax ut därifrån. Själv skyndade han också ut, eftersom HERREN så hemsökte honom.
21 Sedan var konung Ussia spetälsk för hela sitt liv och bodde i ett särskilt hus såsom spetälsk, ty han var utesluten från HERRENS hus. Hans son Jotam förestod då konungens hus och dömde folket i landet.
22 Vad nu mer är att säga om Ussia, om hans första tid såväl som om hans sista, det har profeten Jesaja, Amos' son, tecknat upp.
23 Och Ussia gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom hos hans fäder, ute på konungagravens mark, detta med tanke därpå att han hade varit spetälsk. Och hans son Jotam blev konung efter honom.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica