Ussia (Asarja) kung i Juda

26 ^(A) Allt folket i Juda tog Ussia, som då var sexton år, och gjorde honom till kung i hans far Amasjas ställe. ² Det var han som byggde upp Elot^[a] och han lade det åter under Juda, sedan kungen hade gått till vila hos sina fäder.

^3 (B) Ussia var sexton år när han blev kung, och han regerade femtiotvå år^[b] i Jerusalem. Hans mor hette Jekolja och var från Jerusalem. ^4 (C) Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans far Amasja hade gjort. ⁵ Han rådfrågade Gud så länge Sakarja levde, han som lärde honom förstå Guds syner.^[c] Så länge han sökte Herren lät Gud det gå väl för honom. ⁶ Han drog ut i strid mot filisteerna och bröt ner Gats, Jabnes och Ashdods murar, och han byggde städer i Ashdods område, i filisteernas land. ⁷ Och Gud hjälpte honom mot filisteerna och mot de araber som bodde i Gur-Baal och mot meuniterna. ⁸ Och ammoniterna betalade skatt till Ussia, och ryktet om honom sträckte sig ända till Egypten, för han blev mycket mäktig.

^9 (D) Ussia byggde torn i Jerusalem över Hörnporten, över Dalporten och över Vinkeln och befäste dem. ¹⁰ Han byggde också torn i öknen och högg ut många brunnar, eftersom han hade en mängd boskap både i låglandet och på slätten. I bergsbygden och på de bördiga fälten hade han jordbruksarbetare och vingårdsarbetare, eftersom han älskade jordbruk.

¹¹ Ussia hade också en här som var stridsberedd och som drog ut i avdelningar som mönstrats och räknats av skrivaren Jeguel och förmannen Maaseja under övervakning av Hananja, en av kungens befälhavare. ¹² Hela antalet av de tappra stridsmän som var huvudmän för familjerna var 2 600. ¹³ Under deras befäl stod en krigshär av 307 500 man, som stred med kraft och mod och var på kungens sida mot fienden. ¹⁴ Ussia försåg hela denna här med sköldar och spjut, hjälmar och pansar, bågar och slungstenar.

¹⁵ I Jerusalem lät han tillverka krigsmaskiner, konstruerade av uppfinnare, att sättas upp på tornen och på murarnas hörn för att skjuta i väg pilar och slunga stora stenar. Ryktet om honom spreds vida omkring, för han fick hjälp att stärka sin makt på ett underbart sätt.

Ussia straffas för sitt högmod

¹⁶ Men när Ussia hade stärkt sin makt blev hans hjärta högmodigt, till hans eget fördärv. Han handlade trolöst mot Herren sin Gud genom att gå in i Herrens tempel för att tända rökelse på rökelsealtaret.

^17 (E) Då gick prästen Asarja dit in efter honom med åttio av Herrens präster, modiga män. ^18 (F) Dessa steg fram mot kung Ussia och sade till honom: ”Det är inte din sak, Ussia, att tända rökelse åt Herren, utan det tillhör prästerna^[d], Arons söner. De är invigda till att tända rökelse. Gå ut ur helgedomen, för du har handlat trolöst, och det ska inte ge dig ära från Herren Gud.”

¹⁹ Då blev Ussia ursinnig där han stod med ett rökelsekar i handen för att tända rökelse. Men just som han rasade mot prästerna slog spetälska ut på hans panna inför prästerna, inne i Herrens hus bredvid rökelsealtaret. ²⁰ Översteprästen Asarja och alla prästerna vände sig till honom, och se, han var spetälsk i pannan! De drev genast ut honom därifrån, och själv skyndade han också ut, eftersom Herren hade straffat honom så.

^21 (G) Kung Ussia var sedan spetälsk ända till sin dödsdag och bodde i ett särskilt hus. Eftersom han var spetälsk var han utesluten från Herrens hus. Hans son Jotam förestod kungens hus och dömde folket i landet.

²² Vad som mer finns att säga om Ussia, om hans första tid såväl som hans sista, det har profeten Jesaja, Amos son, skrivit ner. ²³ Ussia gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom^[e] hos hans fäder på den gravmark som tillhörde kungarna, med tanke på att han hade varit spetälsk. Hans son Jotam blev kung efter honom.

Jerobeam II blir kung i Israel

^23 (A) I Juda kung Amasjas, Joashs sons, femtonde regeringsår blev Jerobeam, Joashs son, kung över Israel i Samaria och regerade i fyrtioett år^[a]. ^24 (B) Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. Han vände sig inte från någon av de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade fått Israel att synda. ^25 (C) Han vann tillbaka^[b] Israels område från det ställe där vägen går till Hamat ända till Hedmarkshavet^[c], enligt det ord som Herren, Israels Gud, hade talat genom sin tjänare profeten Jona^[d], Amittajs son, från Gat-Hahefer.

^26 (D) Herren såg att Israel led svårt betryck. Det var ute med både stora och små, och ingen kom till Israels hjälp. ^27 (E) Herren hade inte sagt att han skulle utplåna Israels namn under himlen. Därför räddade han dem genom Jerobeam, Joashs son.

^28 (F) Vad som mer finns att säga om Jerobeam, om allt det han gjorde, om hans bedrifter och hans krig och om hur han åt Israel vann tillbaka den del av Damaskus och Hamat som en gång hade tillhört Juda, det är skrivet i Israels kungars krönika. ^29 (G) Jerobeam gick till vila hos sina fäder, Israels kungar. Hans son Sakarja blev kung efter honom.

^14 (A) Amos svarade Amasja: ”Jag är ingen profet, ingen profetlärjunge^[a]. Jag är boskapsherde och odlar mullbärsfikon^[b].