Add parallel Print Page Options

15 Och över Asarja, Odeds son, kom Guds Ande.

Han gick ut mot Asa och sade till honom: »Hören mig, du, Asa, och I, hela Juda och Benjamin. HERREN är med eder, när I ären med honom, och om I söken honom, så låter han sig finnas av eder; men om I övergiven honom, så övergiver han ock eder.

En lång tid var ju Israel utan den sanne Guden, utan präster som undervisade dem, och utan någon lag.

Men i sin nöd omvände de sig till HERREN, Israels Gud, och när de sökte honom, lät han sig finnas av dem.

Under de tiderna fanns ingen trygghet, när man gick ut eller in; utan stor förvirring rådde bland alla dem som bodde här i länderna,

och folk drabbade samman med folk och stad med stad; ty Gud förvirrade dem med allt slags nöd.

Men varen I frimodiga, låten icke modet falla, ty edert verk skall få sin lön.»

När Asa hörde dessa ord och denna profetia av profeten Oded, tog han mod till sig och skaffade bort styggelserna ur Judas och Benjamins hela land och ur de städer som han hade tagit i Efraims bergsbygd, och upprättade åter HERRENS altare, det som stod framför HERRENS förhus.

Och han församlade hela Juda och Benjamin, så ock de främlingar ifrån Efraim, Manasse och Simeon, som bodde ibland dem; ty många från Israel hade gått över till honom, när de sågo att HERREN, hans Gud, var med honom.

10 Och de församlade sig till Jerusalem i tredje månaden av Asas femtonde regeringsår,

11 och offrade på den dagen åt HERREN sju hundra tjurar och sju tusen djur av småboskapen, uttagna av det byte som de hade fört med sig.

12 Och de ingingo det förbundet att de skulle söka HERREN, sina fäders Gud, av allt sitt hjärta och av all sin själ,

13 och att var och en som icke sökte HERREN, Israels Gud, han skulle bliva dödad, liten eller stor, man eller kvinna.

14 Och de gåvo HERREN sin ed med hög röst och under jubel, och under det att trumpeter och basuner ljödo.

15 Och hela Juda gladde sig över eden; ty de hade svurit den av allt sitt hjärta, och de sökte HERREN med hela sin vilja, och han lät sig finnas av dem, och han lät dem få ro på alla sidor.

16 Konung Asa avsatte ock sin moder Maaka från hennes drottningsvärdighet, därför att hon hade satt upp en styggelse åt Aseran; Asa högg nu ned styggelsen och krossade de och brände upp den i Kidrons dal.

17 Men offerhöjderna blevo icke avskaffade ur Israel; dock var Asas hjärta gudhängivet, så länge han levde.

18 Och han förde in i Guds hus både vad hans fader och vad han själv hade helgat åt HERREN: silver, guld och kärl.

19 Och intet krig uppstod förrän i Asas trettiofemte regeringsår.

Asa bygger upp altaret

15 Guds Ande kom över Asarja, Odeds son,

och han gick ut för att möta kung Asa när denne kom tillbaka från striden.Lyssna Asa! Lyssna Judas och Benjamins arméer! ropade han. Herren kommer att vara med er så länge ni är trogna mot honom! När ni söker honom ska ni finna honom, men om ni överger honom, så kommer han att överge er.

Under en lång tid har nu era bröder i Israel inte tillbett den sanne Guden och inte haft en enda riktig präst som har undervisat dem, och de har levt utan Guds lagar.

Men varje gång de har vänt om till Herren, Israels Gud, i sin svåra situation och sökt honom så har han hjälpt dem.

På den tiden då de gjorde uppror mot Gud fanns det ingen trygghet i landet.

De råkade i krig med andra folk, och dessutom var det inbördeskrig mellan deras egna städer, för Gud plågade dem med alla slags svårigheter.

Men ni, män av Juda, fortsätt på den goda vägen och tappa inte modet, för ni ska få er lön.

När kung Asa hörde detta budskap från Gud, tog han mod till sig och förstörde alla avgudar i hela Juda och Benjamin och i de städer som han hade intagit i Efraims bergsbygd, och han byggde på nytt upp Herrens altare framför templet.

Sedan sammankallade han allt folk i Juda och Benjamin och alla de från Efraim, Manasse och Simeon i Israel, som hade kommit över till Juda när de sett att Herren Gud var med kung Asa.

10 De samlades i Jerusalem på våren under kung Asas femtonde regeringsår,

11 och de offrade 700 tjurar och 7.000 får till Herren ur det byte de hade fört med sig från kriget.

12 Sedan ingick de ett avtal att de bara skulle tillbe Herren, sina förfäders Gud,

13 och bestämde att den som vägrade att göra detta skulle dö, vare sig det gällde gammal eller ung, man eller kvinna.

14 De bekände sig med hög röst till Herren, medan man blåste i trumpeter och basuner.

15 Alla jublade över detta förbund med Gud, som ingicks med stor övertygelse. De sökte honom framför allt annat, och de fann honom! Och han gav dem fred i hela landet.

16 Kung Asa till och med avsatte sin mor Maaka som drottningmoder, därför att hon hade gjort en aserapåle. Han högg ner den och brände upp den i Kidrons dal.

17 Han lyckades inte alldeles utrota avgudadyrkan, men han var helt överlåten till Gud under hela sin livstid.

18 Han hämtade tillbaka till templet de silver- och guldkärl som hans far hade invigt åt Herren.

19 Sedan blev det inte något mer krig förrän under kung Asas trettiofemte regeringsår.