Añadir traducción en paralelo Imprimir Opciones de la página

Drottningen av Saba på besök

10 När ryktet om Salomo och hans vishet nådde drottningen av Saba, bestämde hon sig för att besöka honom och sätta honom på prov.

Hon kom till Jerusalem med en lång karavan av kameler, lastade med kryddor, guld och juveler, och hon talade med Salomo om allt hon hade på hjärtat.

Salomo besvarade alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för honom att förklara.

Hon insåg snart att allt som hon hade hört om hans stora visdom var sant. Hon beundrade och lät sig imponeras av det vackra palatset som han hade byggt,

den läckra maten som serverades av tjänare och uppassare i dyrbara dräkter och av de många offer som Salomo bar fram till Herren.

Allt jag har hört i mitt hemland om din visdom och om vad du har uträttat är sant! utbrast hon.

Jag skulle aldrig kunnat tro på det om jag inte själv fått se det! Inte ens hälften har man berättat! Din vishet och din rikedom är mycket större än jag kunnat föreställa mig.

Ditt folk måste vara lyckligt, och dina rådgivare verkar nöjda. Hur skulle de kunna vara annat, när de får stå här dag efter dag och lyssna till din visdom!

All ära till Herren, din Gud, som har utvalt dig och satt dig på Israels tron! Vad Herren måste älska Israel, som har låtit dig bli dess kung för att bevara rätt och rättfärdighet!

10 Sedan gav hon kungen 4.000 kilo guld som gåva och stora mängder av välluktande kryddor och ädla stenar. Leveransen av kryddor är den största kända någonsin.

11 (När kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir till Salomo, förde de också med sig stora mängder algumträ och ädla stenar.

12 Salomo använde algumträ till inredningen i templet och kungapalatset och till harpor och psaltare för sina körer. Så mycket algumträ har varken förr eller senare funnits i landet.)

13 Som tack för gåvorna från drottningen av Saba gav kung Salomo henne allt hon önskade sig, förutom vad han redan tidigare hade tänkt ge henne. Sedan återvände hon och hennes tjänare till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

14 Varje år fick Salomo in guld till en vikt av omkring 22.000 kilo,

15 förutom skatter och intäkter från affärer med de arabiska kungarna och landets eget folk.

16-17 Han lät göra 200 större sköldar belagda med uthamrat guld, där guldet till varje sköld vägde över 3 kilo, och dessutom 300 mindre sköldar som vardera tog i anspråk 2 kilo guld. Dessa lät han förvara i Libanonskogens sal.

18 Han lät också tillverka en stor tron i elfenben och belade den med guld.

19 Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill.

20 På vart och ett av de båda armstöden stod ett lejon, och likaså stod två lejon ytterst på varje trappsteg, tillsammans tolv stycken. Något liknande hade aldrig skådats i hela världen.

21 Alla kung Salomos bägare var av guld, liksom hela hans matservis i Libanonskogens sal. Silver användes inte, eftersom det inte ansågs ha något större värde!

22 Kung Salomos handelsflotta samarbetade med kung Hirams, och vart tredje år kom fartygen hem med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar.

23 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden.

24 Mäktiga män från många länder kom för att lyssna till hans gudagivna visdom.

25 De gav honom årligen stora gåvor av silver och guld, vackra kläder, myrra, kryddor, hästar och mulåsnor.

26 Salomo samlade också många hästar och vagnar. Han hade 1.400 vagnar och 12.000 hästar dels i särskilda städer och dels i Jerusalem.

27 Silver var på den tiden lika vanligt som sten, och cederträ hade inte större värde än vilket vanligt träslag som helst.

28 Salomos hästar kom från Egypten och Mindre Asien, där hans män hade köpt upp dem till förmånliga priser.

29 En egyptisk vagn fick de för omkring sju kilo silver och en häst för omkring ett och ett halvt kilo silver. Många av dessa såldes vidare till hetiternas och arameernas kungar.

Salomos hustrur förleder honom

11 Kung Salomo skaffade sig många hustrur vid sidan om den egyptiska prinsessan, Faraos dotter. En hel del av dem kom från länder där man tillbad avgudar, från Moab, Ammon, Edom och Sidon och från hetiterna.

Trots att Herren klart och tydligt hade förbjudit Israel att beblanda sig med dessa folk, eftersom kvinnorna skulle kunna förleda dem att tillbe deras avgudar, gjorde Salomo ändå det.

Han hade 700 hustrur av kunglig härkomst och 300 bihustrur. De fick honom att vända sig bort från Herren,

särskilt när han började bli äldre. De övertalade honom att tillbe deras avgudar i stället för att bara vända sig till Herren och förlita sig på honom, som hans far David hade gjort.

Salomo tillbad Astarte, sidoniernas gudinna och Milkom, ammoniternas avskyvärde gud.

Alltså handlade Salomo uppenbart mot Herrens vilja och vägrade att följa Herrens befallningar, till skillnad från sin far.

Han byggde till och med ett tempel på Oljeberget, öster om Jerusalem, åt Kemos, moabiternas gud, ett annat åt Molok, ammoniternas gud,

och flera tempel byggdes för de av hans hustrur som dyrkade främmande gudar, så att de där kunde tända rökelse och offra till dem.

9-10 Herren blev mycket vred över Salomos svek och för att han hade avfallit från Herren, Israels Gud, som två gånger hade uppenbarat sig för honom och varnat honom för att tillbe andra gudar. Men Salomo hade inte lyssnat,

11 och därför sa Herren till honom: Du har inte hållit det förbund vi ingick och inte heller levt efter mina lagar. Därför ska jag ta riket från dig och din familj och ge det åt någon annan.

12-13 Men för din fars skull ska jag inte göra det medan du lever. Jag ska ta riket från din son, men inte hela. För Davids skull och för min utvalda stad Jerusalems skull, ska han få behålla en av stammarna.

Salomos fiender

14 Herren såg till att Salomo fick en farlig motståndare i edomeen Hadad, som tillhörde den edomitiska kungafamiljen.

15 Flera år tidigare, när David hade varit i Edom tillsammans med Joab för att begrava de israelitiska soldater som dött i strid, hade den israelitiska armén tagit livet av alla män i hela landet.

16-18 Det tog sex månader att utföra detta. Men några kungliga tjänstemän hade tagit Hadad med sig till Egypten. Han var då bara en liten pojke. De begav sig från Midjan till Paran, där ytterligare några personer slöt sig till sällskapet och följde med dem till Egypten. Där tog Farao emot dem och gav Hadad ett hus med mark och även underhåll.

19 Farao var så förtjust i Hadad att han gav honom en syster till drottning Tapenes som hustru.

20 Med henne fick Hadad en son, Genubat, som växte upp i Faraos palats tillsammans med Faraos egna söner.

21 Men när Hadad i Egypten fick höra att både David och Joab var döda, bad han Farao om tillåtelse att få vända tillbaka till Edom.

22 Varför ska du göra det? frågade Farao honom. Vad är det du saknar här? Är du missnöjd med någonting? Allting är utmärkt här, men jag vill ändå resa hem igen, svarade han.

23 Ännu en av Salomos fiender, som Gud hade låtit få stor makt, var Reson. Han hade varit i tjänst hos Hadadeser, kungen i Soba, men flytt från sin post och lämnat landet.

24 Reson hade blivit ledare för ett gäng banditer, män som hade flytt med honom till Damaskus när David besegrade Soba. Reson bosatte sig i Damaskus och tog kontrollen över staden.

25 Under hela Salomos livstid var Reson hans bittra fiende och utgjorde alltså ytterligare ett problem för honom vid sidan av Hadad.

26 En annan upprorsmakare var Nebats son Jerobeam från Sereda i Efraim. Hans mor hette Seruga och var änka.

27-28 Det här är bakgrunden till hans uppror mot kungen: Salomo höll på att bygga upp terrasserna och reparerade murarna i Davids stad. Jerobeam var en duktig arbetare, och när Salomo upptäckte det gjorde han honom ansvarig för det arbete som Josefs stam skulle utföra.

29 En dag när Jerobeam var på väg från Jerusalem, träffade han profeten Ahia från Silo, som var klädd i en alldeles ny mantel.

30 När ingen annan fanns i närheten tog Ahia sin mantel och rev den i tolv delar

31 och sa till Jerobeam: Ta tio av de här bitarna, för Herren, Israels Gud säger: 'Jag ska ta kungariket ur Salomos hand och ge dig tio av stammarna.

32 Men jag ska lämna kvar en stam åt honom för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stad som jag har valt framför alla andra städer i Israel.

33 Salomo har övergett mig och börjat tillbe Astarte, sidoniernas gudinna, Kemos, Moabs gud och Milkom, ammoniternas gud. Han har inte vandrat på mina vägar och inte gjort vad som är rätt. Han har inte följt mina lagar och föreskrifter så som hans far David gjorde.

34 Men jag ska inte ta riket från honom nu. För min tjänare Davids skull, honom som jag utvalde därför att han höll mina bud, ska jag låta Salomo regera under resten av sitt liv.

35 Men jag ska ta riket från hans söner och ge dig tio stammar.

36 Hans son ska få behålla en stam, så att Davids ättlingar kan fortsätta att regera i Jerusalem, den stad där jag har bestämt att mitt namn ska finnas.

37 Jag ska sätta dig på Israels tron och ge dig oinskränkt makt!

38 Om du lyssnar till vad jag säger och vandrar på mina vägar och gör vad jag anser vara rätt och håller mina bud, som min tjänare David gjorde, då ska jag välsigna dig, och dina ättlingar ska regera över Israel. En gång gav jag samma löfte till David,

39 men på grund av Salomos synd ska jag straffa Davids ättlingar, dock inte för alltid.'

40 Salomo försökte döda Jerobeam, men han flydde till Sisak, kungen i Egypten. Där stannade Jerobeam tills Salomo var död.

Salomo dör

41 Om annat som hände under Salomos regering och om all hans visdom finns skrivet i Salomos krönika.

42 Salomo regerade i Jerusalem i fyrtio år,

43 och när han hade dött blev han begraven i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam efterträdde honom på tronen.

Drottningen av Saba på besök

(2 Krön 9:1-12)

10 När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo och Herrens namn, kom hon för att pröva honom med svåra frågor. Hon kom till Jerusalem med en mycket stor karavan av kameler, lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för kungen att förklara. När drottningen av Saba såg all Salomos vishet och palatset han byggt, rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.

Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet och din rikedom överträffar allt jag hört. Lyckliga är dina män[a] och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på Israels tron! I sin eviga kärlek till Israel har Herren satt dig till dess kung för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”

10 Hon gav kungen över fyra ton guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Så mycket kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig förts in i landet sedan dess.

11 När också kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir, förde de även med sig stora mängder almugträ[b] och ädelstenar. 12 Kungen använde almugträet till inredningen i Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har varken förr eller senare funnits i landet.

13 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, förutom allt som han av kunglig frikostighet skänkte henne. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

(2 Krön 1:14-17; 9:13-28)

14 Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton[c], 15 förutom det som handelsmän och affärsmän kom med, liksom kungarna i Arabien och ståthållarna i landet. 16 Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 600 siklar[d] 17 och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av tre minor[e] guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset.

18 Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med fint guld. 19 Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 20 Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike.

21 Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting.

22 Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams fartyg, och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar[f].

23 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden. 24 Från hela världen kom människor för att lyssna till hans gudagivna vishet. 25 Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

26 Salomo samlade också vagnar och hästar. Han hade 1 400 vagnar och 12 000 hästar, dels i vagnstäderna, dels hos kungen i Jerusalem. 27 Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Salomos hästar köptes i Egypten och Kuve[g]. Kungens uppköpare importerade dem från Kuve. 29 Varje vagn som de importerade från Egypten kostade 600 siklar silver och en häst 150 siklar. De exporterade dem också till hettiternas och araméernas kungar.

Salomos hustrur förleder honom

11 Kung Salomo älskade många utländska kvinnor vid sidan om faraos dotter, kvinnor från Moab, Ammon, Edom och Sidon och från hettiterna. De var folk om vilka Herren hade sagt till israeliterna: ”Ni ska inte beblanda er med dessa folk, eftersom de förleder er, så att ni fäster er vid deras avgudar.” Ändå höll sig Salomo till dem i kärlek. Han hade 700 hustrur av kunglig härkomst och 300 bihustrur. De förledde honom och när han började bli äldre, fick de honom att tillbe andra gudar. Han höll sig inte längre helhjärtat till Herren, sin Gud, som hans far David hade gjort. Salomo tillbad Astarte, sidoniernas gudinna, och Milkom, ammoniternas vidrige gud. Alltså gjorde Salomo det som var ont i Herrens ögon och han följde inte Herren i allt som hans far David hade gjort. Han byggde till och med en offerplats på berget öster om Jerusalem åt Kemosh, moabiternas vidrighet, en annan åt Molok[h], ammoniternas vidrighet, och likadant för alla sina utländska hustrur som tände rökelse och offrade till sina gudar.

Herren blev mycket vred på Salomo för att han hade avfallit från Herren, Israels Gud, som två gånger hade uppenbarat sig för honom 10 och varnat honom för att tillbe andra gudar. Men Salomo hade inte rättat sig efter Herrens befallning 11 och därför sa Herren till honom: ”Eftersom det förhåller sig så här med dig och du har inte hållit mitt förbund och inte heller levt efter mina lagar, ska jag ta riket från dig och ge det åt en av dina tjänare. 12 Men för din far Davids skull ska jag inte göra det medan du lever. Jag ska ta riket från din son, 13 men inte hela. För min tjänare Davids skull och för min utvalda stad Jerusalems skull ska han få behålla en av stammarna.”

Salomos fiender

14 Herren såg till att Salomo fick en motståndare i edoméen Hadad som tillhörde den edomitiska kungafamiljen.

15 Tidigare när David hade stridit mot Edom, hade Joav, överbefälhavaren för hans här, dragit upp för att begrava dem som dött och han hade då tagit livet av alla män i Edom. 16 Joav och israeliterna stannade sex månader för att utplåna alla män i Edom. 17 Men Hadad som bara var en pojke flydde till Egypten tillsammans med några edoméer som varit hans fars tjänare. 18 De begav sig från Midjan till Paran där de tog med sig ytterligare några män och gick till Egypten. Där tog farao, kungen av Egypten, emot dem och gav Hadad ett hus med mark och även underhåll.

19 Farao såg med stor välvilja på Hadad och gav honom en syster till drottning Tachpenes som hustru. 20 Tachpenes syster födde åt honom en son, Genuvat, som Tachpenes lät växa upp i faraos palats tillsammans med faraos egna söner. 21 Men när Hadad i Egypten fick höra att både David[i] och överbefälhavaren Joav var döda, bad han farao om tillåtelse att få vända tillbaka till sitt eget land.

22 Farao frågade honom: ”Vad är det du saknar här, eftersom du vill tillbaka hem?” ”Ingenting, men jag vill ändå resa hem igen”, svarade han.

23 Ännu en av Salomos fiender som Gud lät resa upp var Reson, Eljadas son, som hade flytt från sin herre Hadadeser, kungen i Sova. 24 Reson hade blivit ledare för ett gäng banditer efter att David slog ner dem[j]. De drog iväg och bosatte sig i Damaskus och tog kontrollen över staden. 25 Under hela Salomos livstid var Reson Israels fiende och utgjorde ytterligare ett problem för honom vid sidan av Hadad. Reson härskade i Aram och var alltså Israels fiende.

26 En annan upprorsmakare var Salomos tjänare, Nevats son, Jerobeam från Sereda i Efraim. Hans mor hette Serua och var änka. 27 Detta är bakgrunden till hans uppror mot kungen: Salomo höll på att bygga upp Millo och reparerade murarna i sin far Davids stad. 28 Jerobeam var en duktig arbetare och när Salomo upptäckte hur bra denne unge man arbetade, gjorde han honom ansvarig för det arbete som Josefs stam skulle utföra.

29 En dag när Jerobeam var på väg från Jerusalem, träffade han profeten Achia från Shilo som var klädd i en alldeles ny mantel. De två var ensamma på fältet. 30 Achia tog då sin mantel och rev den i tolv delar 31 och sa till Jerobeam: ”Ta tio av de här bitarna, för Herren, Israels Gud, säger: ’Jag ska ta kungariket ur Salomos hand och ge dig tio av stammarna. 32 Men jag ska lämna kvar en stam åt honom för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stad som jag har utvalt bland alla Israels stammar. 33 De har övergett mig och börjat tillbe Astarte, sidoniernas gudinna, Kemosh, Moabs gud, och Milkom, ammoniternas gud. De har inte vandrat på mina vägar och inte gjort vad som är rätt inför mig. De har inte följt mina lagar och föreskrifter så som hans far David gjorde.

34 Men jag ska inte ta hela riket från Salomo nu. För min tjänare Davids skull, honom som jag utvalde därför att han höll mina bud och lagar, ska jag låta Salomo regera under resten av sitt liv. 35 Men jag ska ta riket från hans son och ge dig tio stammar. 36 Hans son ska få behålla en stam, så att min tjänares Davids lampa kan fortsätta att brinna inför mig i Jerusalem, den stad som jag har utvalt åt mitt namn. 37 Jag ska låta dig regera över allt du önskar; du ska bli kung över Israel. 38 Om du lyder vad jag befaller dig och vandrar på mina vägar och gör vad som är rätt inför mig och håller mina stadgar och bud som min tjänare David gjorde, då ska jag vara med dig och jag ska bygga åt dig ett kungahus som består så som jag byggde åt David och jag ska ge Israel åt dig. 39 Jag ska förödmjuka Davids ättlingar, dock inte för alltid.’ ”

40 Salomo försökte döda Jerobeam, men han flydde till Shishak, kungen i Egypten. Där stannade Jerobeam tills Salomo var död.

Salomo dör

(2 Krön 9:29-31)

41 Salomos historia i övrigt, vad han gjorde och hans visdom finns nedtecknat i Salomos krönika.

42 Salomo regerade över hela Israel i Jerusalem i fyrtio år. 43 Sedan dog han och gick till vila hos sina fäder och begravdes i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Notas al pie

  1. 10:8 Enligt bl.a. Septuaginta kvinnor; antagligen är det folket generellt som åsyftas.
  2. 10:11 Almug är den hebreiska benämningen på ett för oss okänt träslag.
  3. 10:14 666 talenter. En talent var ca 34 kilo, men vikten har varierat.
  4. 10:16 Det framkommer inte i den masoretiska texten vilken viktenhet som avses utan bara 600. Eftersom vikten av guld ofta (och så gott som alltid av silver) uppgavs i sikel, är beräkningen här också gjord utifrån att det rörde sig om 600 sikel. 1 sikel=12 gram, vilket alltså här ger en vikt på 7,2 kilo. Men det kan också ha rört sig om en halv sikel, beka, vilket i så fall ger halva mängden.
  5. 10:17 Här uppges viktenheten, tre minor (jfr not till 10:16). 1 mina motsvarade 50 siklar, dvs. 600 gram. Det har dock också förekommit viktsystem där en mina var 60 siklar. Vikten som uppges här är mindre än i 2 Krön 9:16.
  6. 10:22 Översättningen av de hebreiska djurbenämningarna är något osäker.
  7. 10:28 Egypten kan möjligen läsas Musri (liknar hebreiskans Misrajim, Egypten) och tillsammans med Kuve var de i så fall områden i närheten av Kilikien som var kända för hästavel.
  8. 11:7 Eller Milkom, jfr v. 5.
  9. 11:21 Om David står det ordagrant: vilade hos sina fäder, det vanliga sättet att uttrycka någons död i Gamla testamentet, så även i flera sammanhang i 1 Kung, se t.ex. 14:20; 15:8,24; 16:6.
  10. 11:24 Syftar på araméerna eller Sova.

Drottningen av Saba

När drottningen av Saba fick höra talas om Salomos stora vishet, kom hon till Jerusalem för att få träffa honom. Hon ville veta om ryktet talade sant. Hon kom med en stor karavan och hade med sig ett stort följe av medhjälpare och tjänare. Kamelerna var lastade med kryddor, guld och juveler i stor mängd.

Salomo gav henne svar på alla frågor. Inget var för svårt för honom att förklara för henne.

När hon insåg hur vis han verkligen var och såg palatsets skönhet,

de överfyllda borden, alla tjänare han hade till sin hjälp, hur fint klädda de var och de många brännoffren vid Herrens tempel, blev hon alldeles överväldigad.

Slutligen utbrast hon: Allt jag har hört om dig i mitt eget land är sant!

Jag kunde inte tro det förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Din vishet är mycket större än jag kunde drömma om.

Vilken förmån för dina män att få stå här och lyssna till din vishet!

Prisad vare Herren, din Gud! Vad han måste älska Israel, som har gett det en kung som du! Han vill att Israel för alltid ska förbli ett starkt och mäktigt land där rätt och rättfärdighet råder.

Hon gav kungen en gåva i guld som vägde 120 talenter (ca 4,5 ton) och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Aldrig tidigare hade man sett så dyrbara kryddor som de drottningen av Saba förde med sig.

10 Kung Hirams och kung Salomos besättningar fraktade guld från Ofir men också algumträ och ädelstenar.

11 Kungen använde algumträet till att göra trappor i templet och palatset och till att bygga harpor och lyror för kören. Aldrig tidigare hade det funnits så vackra instrument i Juda land.

12 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, mer än hon hade gett honom. Sedan återvände hon med sitt följe tillbaka till sitt eget land.

Salomos oerhörda rikedom

13-14 Salomo fick varje år guld till en vikt av 666 talenter (ca 25 ton) från kungarna i Arabien och från många andra länder. Till detta kom överskottet på alla hans affärer, som köpmännen hade hand om.

15 En del av guldet använde han till att göra 200 stora sköldar, var och en täckt med guld till en vikt av 3,5 kilo,

16 och 300 mindre sköldar med guld till en vikt av 1,7 kilo. Dessa placerade han i det palats som hade fått sitt namn efter Libanons skogar.

17 Han gjorde också en stor tron av elfenben och beklädde den med rent guld.

18 Den hade sex trappsteg och en pall av rent guld, och den hade också armstöd av guld, och utmed vart och ett av dem stod ett lejon, också gjort av guld.

19 Lejon av guld stod också på båda sidor om varje trappsteg, sammanlagt tolv lejon. Ingen annan tron i hela världen kunde jämföras med denna.

20 Alla kung Salomos bägare och serviser var av rent guld, liksom alla kärl avsedda för hushållet i detta palats. Silver var alldeles för billigt för att man på den tiden skulle räkna med det!

21 Vart tredje år återvände kungens fartyg med kung Hirams besättningar från Tarsis och förde med sig guld, silver, elfenben, apor och påfåglar.

22 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på hela jorden,

23 och från alla länder kom kungar till honom för att lyssna till den vishet Gud hade lagt i hans hjärta.

24 Var och en av dem gav honom årligen föremål av silver och av guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

25 Salomo hade 4.000 stallar för hästar och vagnar och 12.000 hästar i de särskilda vagnstäderna och i sin närhet i Jerusalem.

26 Han regerade över alla kungar och kungariken från floden Eufrat till filisteernas land och ända ner till Egyptens gräns.

27 I Salomos Jerusalem var silver lika vanligt som sten, och cederträ från Libanon användes som om det varit billigt mullbärsfikonträ från kullarna utanför.

28 Hästar fördes till honom från Egypten och andra länder.

Salomo dör

29 Allt annat om Salomo och hans regering finns att läsa i profeten Natans krönika, i siloniten Ahias profetia och i Jedais syner om Jerobeam, Nebats son.

30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år.

31 Sedan dog han och begravdes i Jerusalem, och hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Drottningen av Saba

(1 Kung 10:1-13)

När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo, kom hon till Jerusalem för att pröva honom med svåra frågor. Hon kom med en mycket stor karavan av kameler lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för Salomo att förklara. När drottningen av Saba såg Salomos vishet och palatset han byggt, rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.

Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet överträffar allt jag hört. Lyckliga är dina män och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på sin tron som kung inför Herren, din Gud. I sin eviga kärlek till Israel vill han låta det bestå för evigt och har satt dig till kung över det för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”

Hon gav kungen över fyra ton[a] guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Aldrig hade man sett sådana kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo.

10 Hirams och Salomos besättningar hämtade guld från Ofir men förde också med almugträ[b] och ädelstenar. 11 Kungen använde almugträet till att göra trappor till Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Aldrig tidigare hade man sett något sådant i Juda land.

12 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, mer än hon hade gett honom. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

(1 Kung 10:14-29; 2 Krön 1:14-17)

13 Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton[c], 14 förutom det som handelsmän och affärsmän kom med. Också kungarna i Arabien och ståthållarna i landet förde guld och silver till Salomo[d]. 15 Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 7,2 kilo[e], 16 och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av 3,6 kilo guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset. 17 Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med rent guld. 18 Sex trappsteg och en pall av rent guld var fastsatta vid tronen[f]. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 19 Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike. 20 Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting. 21 Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams män och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar.

22 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden, 23 och alla jordens kungar kom för att lyssna till hans gudagivna vishet. 24 Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

25 Salomo hade 4 000 stallar för hästar och vagnar och 12 000 hästar i vagnstäderna och i sin närhet i Jerusalem.

26 Han regerade över alla kungar från floden Eufrat till filistéernas land och ända ner till Egyptens gräns. 27 Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Hästar köptes till Salomo från Egypten[g] och alla andra länder.

Salomo dör

(1 Kung 11:41-43)

29 Allt annat om Salomos historia, från början till slut, finns nedtecknat i profeten Natans krönika, i Achias från Shilo profetior och i siaren Iddos syner om Jerobeam, Nevats son.

30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år. 31 Sedan dog[h] han och gick till vila hos sina fäder och begravdes i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Notas al pie

  1. 9:9 Ordagrant: 120 talenter; jfr not till 3:8.
  2. 9:10 Eller algumträ, se 1 Kung 10:4 med not.
  3. 9:13 Ordagrant: 666 talenter; jfr not till 3:8.
  4. 9:14 Versens exakta innebörd i grundtexten är osäker.
  5. 9:15 En vanlig tolkning är att de stora sköldarna vägde ”600 siklar” och de mindre ”300 siklar”; 1 sikel=12 gram, alltså här 7,2 kilo respektive 3,6 kilo. Det framkommer dock inte i grundtexten att måttenheten faktiskt här var en sikel (även om en sikel var ett vanligt mått på silver och guld). Det kan också ha rört sig om beka, som är en halv sikel. I så fall blir mängden guld bara hälften.
  6. 9:18 Grundtextens innebörd är osäker.
  7. 9:28 Eller Musri.
  8. 9:31 Ordagrant: gick till vila hos sina fäder, ett vanligt sätt att uttrycka någons död i Gamla testamentet.