Add parallel Print Page Options

David besegrar många fiender

18 Med tiden besegrade David filisteerna slutgiltigt och intog Gat med dess kringliggande städer.

Han besegrade också Moab och tvingade folket att underordna sig och betala skatt.

Han bekämpade också kung Hadadeser i Soba ända bort till Hamat, just som denne stod i begrepp att stärka sin kontroll över floden Eufrat.

David tog 1.000 av hans vagnar med 7.000 soldater och dessutom 20.000 fotsoldater. Han skar av hälsenorna på alla vagnshästar utom på ett hundratal.

När arameerna kom från Damaskus till kung Hadadesers hjälp, slog Davids här ner 22.000 av dem.

Sedan förlade han en garnison bland arameerna i Damaskus och tvingade dem att underordna sig och betala skatt. Herren lät David vinna seger vart han än drog ut i strid.

De guldsköldar som tillhörde kung Hadadesers officerare tog han med sig till Jerusalem

tillsammans med stora mängder koppar från kungens städer Tibhat och Kun. Salomo använde så småningom kopparen till att gjuta den stora vattenbehållaren, templets två stora pelare och olika tillbehör i templet.

När kung Toi från Hamat fick höra att kung David hade besegrat Hadadesers armé,

10 skickade han sin son Hadoram för att gratulera till framgången. Hadadeser och Toi hade nämligen varit fiender. Hadoram förde med sig gåvor av guld, silver och koppar.

11 David överlämnade gåvorna till Herren, precis som han gjort med det silver och guld han tagit från Edom, Moab, ammoniterna, filisteerna och amalekiterna.

12 Abisai, Serujas son, dödade 18.000 edomiter vid en drabbning i Saltdalen.

13 Han förlade trupper i Edom, och alla edomiter gav sig under David. Herren gav David den ena segern efter den andra.

14 David regerade över hela Israel och gjorde sådant som gagnade folket.

15 Joab, Serujas son, var överbefälhavare för armén. Josafat, Ahiluds son, var kansler.

16 Sadok, Ahitubs son, och Abimelek, Ebjatars son, var präster, och Sausa var kungens sekreterare.

17 Benaja, Jojadas son, var chef för livvakten, kereteerna och peleteerna, och Davids söner var de främsta männen vid kungens sida.

Davids armé möter ammoniterna

19 När kung Nahas i Ammon dog, blev hans son Hanun kung efter honom.

2-3 Jag vill visa min vänskap mot Hanun för allt hans far gjorde för mig, tänkte David och sände budbärare att beklaga hans fars död.Men när Davids sändebud kom fram, varnade Hanuns rådgivare kungen och sa: Låt inte lura dig att David har skickat hit de där männen för din fars skull! De har kommit hit för att spionera, så att de ska kunna inta landet.

Kung Hanun förolämpade då Davids sändebud genom att raka av dem skägget och klippa av deras kläder strax nedanför midjan innan han skickade hem dem.

När David fick höra vad som hade hänt, sände han män att möta dem, och för att visa sin omtanke uppmanade han dem att stanna kvar i Jeriko tills skägget hade vuxit ut.

När kung Hanun insåg sitt misstag, sände han tusen talenter silver, omkring 37 ton, till Aram-Naharim, Aram-Maaka och Soba för att leja trupper, vagnar och ryttare därifrån.

Han fick 32.000 vagnar med soldater, och kung Maaka själv och hela hans armé ställde upp. De slog läger vid Medeba, där de förenade sig med de trupper som kung Hanun hade mönstrat från sina egna städer.

När David fick höra detta, skickade han ut Joab med hela armén.

Ammoniterna formerade sig till strid utanför Medeba medan de som kommit till deras hjälp fanns ute på de öppna fälten.

10 När Joab insåg att han hade fientliga styrkor både framför och bakom sig, valde han ut de bästa enheterna och anföll arameerna,

11 medan resten under befäl av hans bror Abisai gick emot ammoniterna.

12 Om arameerna är för starka för mig, får du komma och hjälpa mig! sa Joab till sin bror. Och om ammoniterna är för starka för dig, kommer jag och hjälper dig.

13 Var stark och modig, och låt oss handla som verkliga män och rädda vårt folk och vår Guds städer. Sedan gör Herren vad som är bäst!

14 När Joab och hans soldater anföll arameerna vände de om och flydde.

15 När ammoniterna såg detta flydde de för Abisai in i staden. Då återvände Joab till Jerusalem.

16 När arameerna insåg att de blivit besegrade, skickade de efter förstärkning från de trupper som låg öster om Eufrat, och de kom anförda av Sofak, Hadadesers överbefälhavare.

17-18 David samlade alla stridsdugliga män i Israel när han nåddes av dessa nyheter, och gick över floden Jordan och anföll fiendestyrkorna. De flydde för David, och han dödade 7.000 stridsvagnssoldater och 40.000 fotsoldater. Sofak, arameernas överbefälhavare, stupade.

19 När kung Hadadesers soldater insåg att de blivit slagna, kapitulerade de för kung David och blev hans undersåtar, och från den stunden ville arameerna inte längre hjälpa ammoniterna i deras strider.

Davids armé besegrar ammoniterna

20 Nästa vår, vid den tid då man brukade ge sig ut i krig, ledde Joab den israelitiska armén i framgångsrika anfall mot ammoniterna och lade deras land öde. Han belägrade staden Rabba, intog den och lade den i ruiner. Under tiden hade David stannat i Jerusalem,

men när han kom till Rabba tog han kronan från kung Milkoms huvud och satte den på sitt eget. Den var gjord av guld, prydd med infattade dyrbara stenar och vägde omkring 35 kilo! David tog också mycket krigsbyte från staden.

Befolkningen blev satt i arbete med sågar, järnhackor och yxor, som han brukade göra med alla ammoniter han besegrade. Sedan återvände David och armén till Jerusalem.

David i strid med filisteerna

Nästa krig var återigen mot filisteerna och vid Geser. Det var då som husatiten Sibbekai dödade Sippai, en ättling till jättefolket rafaeerna, och fick filisteerna att kapitulera.

Under ett annat krig med filisteerna dödades jätten Goljats bror Lami av Elhanan, Jaurs son. Det var Goljat som hade en lans lika grov som en vävbom.

6-7 Under ett annat slag vid Gat var det en jätte som hånade Israel. Han hade sex fingrar på varje hand och sex tår på varje fot och var också en rafaé. Jonatan, som var son till Davids bror Simea, dödade denne jätte.

Alla dessa som dödades av Davids män var ättlingar till jättarna i Gat.