Herrens ark i Dagons tempel

Filisteerna tog Guds ark och förde den från Eben-Ezer till Ashdod[a]. (A) De bar in Guds ark i Dagons[b] tempel och ställde den bredvid Dagon. När ashdoditerna tidigt nästa dag kom dit, fick de se Dagon ligga framstupa på marken framför Herrens ark. Då tog de Dagon och reste upp honom igen på hans plats. Men när de kom dit tidigt nästa morgon, såg de återigen Dagon ligga framstupa framför Herrens ark. Dagons huvud och hans båda händer[c] låg avbrutna på tröskeln, bara kroppen satt kvar på honom. I Ashdod trampar man därför än i dag inte på Dagons tröskel[d], varken Dagons präster eller någon annan som går in i Dagons tempel.

Herrens hand var tung över ashdoditerna. Han sände förödelse[e] bland dem och slog dem med bölder[f] i Ashdod och bygden däromkring. När Ashdods invånare såg detta sade de: ”Israels Guds ark får inte stanna hos oss, för hans hand är tung över oss och vår gud Dagon.” De sände bud och samlade alla filisteernas furstar och sade: ”Vad ska vi göra med Israels Guds ark?” De svarade: ”Låt Israels Guds ark flyttas till Gat.” Då flyttade de Israels Guds ark dit. Men när de hade flyttat den dit, sände Herrens hand mycket stor förvirring i staden. Han slog stadens folk, både små och stora, med bölder.

10 Då sände de Guds ark till Ekron. Men när Guds ark kom till Ekron, ropade ekroniterna: ”De har skickat hit Israels Guds ark till oss för att döda oss och vårt folk!” 11 De sände bud och samlade alla filisteernas furstar och sade: ”Sänd bort Israels Guds ark, så att den får komma tillbaka till sin plats igen och inte dödar oss och vårt folk.” En dödlig förvirring hade nämligen uppstått i hela staden. Guds hand låg mycket tung över den. 12 De av invånarna som inte dog drabbades av bölder, och ropet från staden steg mot himlen.

Read full chapter

Footnotes

  1. 5:1 Ashdod   Stad nära kusten, 5 mil väster om slagfältet, där filisteiska lämningar har grävts ut.
  2. 5:2 Dagon   Orientalisk sädesgud, enligt en äldre teori med fiskstjärt (hebr. dag) i filisteisk version.
  3. 5:4 Dagons huvud … händer   De mer synliga delarna tillverkades ibland i ädlare material än den övriga statyn (jfr Dan 2:32 med not) varför fogen blev ömtålig. Halshuggning symboliserade ett totalt nederlag (jfr 17:51f).
  4. 5:5 tröskel   Vidskepelsen kring tröskeln var senare allmänt spridd (Sef 1:9).
  5. 5:6 förödelse   Annan översättning: ”skräck”.
  6. 5:6 bölder   Grundtextens ord antyder att det kan ha gällt bölder i underlivet. Septuaginta nämner också råttor i denna vers (jfr 6:4).

Herren straffar filistéerna

Filistéerna förde sedan Guds ark från slagfältet i Even Haeser till Ashdod och ställde den i Dagons tempel bredvid guden Dagon. Men när folket i staden nästa morgon steg upp, hade Dagon fallit ner framför Herrens ark med ansiktet mot marken. De satte då upp honom igen på hans plats, men när de steg upp morgonen därpå, låg Dagon igen framför Herrens ark. Hans huvud och händer hade slagits av och låg vid tröskeln, medan kroppen låg för sig. Det är därför som varken Dagons präster eller någon annan ens idag vill trampa på tröskeln till Dagons tempel i Ashdod.

Herrens hand vilade tungt över invånarna i Ashdod och de närliggande byarna: han ställde till förödelse bland dem och slog dem med bölder. Och när folket förstod vad som höll på att hända, utropade de: ”Vi kan inte behålla Israels Guds ark här längre! Hans hand vilar tungt över oss och vår gud Dagon.” De kallade dit filistéernas alla hövdingar och frågade dem vad de skulle göra med arken. Hövdingarna svarade att man skulle föra Israels Guds ark till Gat. Så fördes den till Gat. Men när arken anlände dit, vilade Herrens hand över den staden och stor panik uppstod. Han slog alla, både ung och gammal, och de drabbades av bölder.

10 De förde därefter arken vidare till Ekron, men när Ekrons invånare såg den komma, utropade de: ”De för hit Israels Guds ark för att döda oss!” 11 Sedan kallade de dit filistéernas alla hövdingar och sa till dem att föra tillbaka Israels Guds ark till dess rätta plats, för att inte hela staden skulle dö. Dödsskräcken hade nämligen redan drabbat hela staden, så tung vilade Herrens hand över den. 12 De som inte dog fick svåra bölder och gråt och klagan steg mot himlen.

Read full chapter