1 Samuelsboken 9
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Samuel möter Saul
9 Kish var en inflytelserik man från Benjamins stam. Han var son till Aviel och sonson till Seror som i sin tur var son till Bekorat och sonson till Afiach av Benjamins stam. 2 Denne Kish hade en son som hette Saul. Han var den ståtligaste mannen i Israel och huvudet högre än någon annan i landet.
3 En dag hade Kishs åsnor sprungit bort, så han sände ut Saul och en tjänare för att söka efter dem. 4 De gick genom Efraims bergsbygd, Shalishalandet, Shaalimsområdet och hela Benjamins land, men kunde inte hitta dem någonstans. 5 När de till slut kom fram till Sufs land, sa Saul till tjänaren: ”Nu går vi hem, för nu är nog min far mer orolig för oss än för åsnorna.” 6 Men tjänaren sa: ”Det finns en gudsman i den här staden. Hela folket ser upp till honom, för allt han säger slår in. Vi går dit. Kanske han kan tala om för oss vart vi ska ta vägen.”
7 ”Men vi har väl inget att ge honom?” svarade Saul sin tjänare. ”Till och med vår mat i packningen är slut. Vi har ingenting att ge honom. Eller har vi något?” 8 ”Jag har en kvarts sikel silver[a],” sa tjänaren. ”Jag kan ge honom det, så visar han vägen.”
9 När israeliterna förr i tiden gick för att rådfråga Gud, brukade man säga: ”Kom, så går vi till siaren!” På den tiden kallades profeterna för siare.
10 ”Det låter bra”, svarade Saul sin tjänare. ”Vi går dit.” Och så gick de mot staden där profeten bodde.
11 När de var på väg uppför sluttningen mot staden, fick de syn på några unga flickor som var på väg att hämta vatten och de frågade dem om siaren var där.
12 ”Ja”, svarade flickorna. ”Fortsätt bara rakt fram, så hittar ni honom. Han har just kommit till staden, för folket har en offerfest uppe på kullen. 13 När ni kommer till staden hittar ni honom innan han går upp på kullen för måltiden. Folket börjar inte äta förrän han har kommit och välsignat offret. Först därefter börjar de inbjudna äta. Gå alltså genast, så kan ni träffa honom nu!”
14 Saul och hans tjänare fortsatte då upp mot staden och just när de kom in genom portarna, mötte de Samuel som redan var på väg till offerplatsen.
15 Dagen innan Saul kom hade Herren uppenbarat sig och sagt till Samuel: 16 ”I morgon vid den här tiden ska jag sända en man från Benjamins land till dig. Honom ska du smörja till furste för mitt folk. Han ska rädda dem från filistéerna, för jag har sett mitt folks nöd och hört deras rop.”
17 När Samuel fick se Saul, sa Herren: ”Det var den här mannen jag berättade för dig om! Han ska härska över mitt folk.”
18 Under tiden gick Saul fram till Samuel i stadsporten och frågade: ”Kan du tala om för mig var siaren bor?”
19 ”Det är jag som är siaren”, svarade Samuel. ”Gå upp till offerplatsen så länge, jag kommer strax efter. I dag ska ni äta tillsammans med mig. I morgon kan ni sedan fortsätta vidare och då ska jag också tala om för dig allt vad du vill veta. 20 Åsnorna som sprang bort för tre dagar sedan behöver du inte oroa dig för, de har redan kommit till rätta. Och för övrigt: ska inte allt det härliga som finns i Israel tillfalla dig och din släkt?”
21 Saul sa: ”Jag är från Benjamins stam, den minsta av Israels stammar, och min släkt är den oansenligaste av alla i stammen! Varför talar du så till mig?”
22 Men Samuel förde Saul och hans tjänare in i den stora salen och gav dem de främsta platserna bland de inbjudna gästerna som var omkring trettio. 23 Sedan sa han till kocken att ta fram köttbiten, den som han gett honom och bett honom lägga undan. 24 Kocken tog då fram ett lårstycke[b] och det som hörde till det och placerade framför Saul.
”Ät!” sa Samuel. ”Det här köttstycket har varit bestämt åt dig ända sedan jag bjöd in till den här festen.” Saul åt då tillsammans med Samuel.
25 Och när de hade återvänt till staden efter festen, gick de upp på taket[c] för att prata. 26 I gryningen nästa morgon ropade Samuel till Saul på taket och sa: ”Stig upp! Jag ska följa dig ett stycke på vägen.” Saul steg upp och de gick ut tillsammans.
27 När de kom till utkanten av staden sa Samuel till Saul att skicka sin tjänare i förväg. Sedan sa han till Saul: ”Stanna här, för jag har ett budskap från Herren till dig.”
1 Samuel 9
New King James Version
Saul Chosen to Be King
9 There was a man of Benjamin whose name was (A)Kish the son of Abiel, the son of Zeror, the son of Bechorath, the son of Aphiah, a Benjamite, a mighty man of [a]power. 2 And he had a choice and handsome son whose name was Saul. There was not a more handsome person than he among the children of Israel. (B)From his shoulders upward he was taller than any of the people.
3 Now the donkeys of Kish, Saul’s father, were lost. And Kish said to his son Saul, “Please take one of the servants with you, and arise, go and look for the donkeys.” 4 So he passed through the mountains of Ephraim and through the land of (C)Shalisha, but they did not find them. Then they passed through the land of Shaalim, and they were not there. Then he passed through the land of the Benjamites, but they did not find them.
5 When they had come to the land of (D)Zuph, Saul said to his servant who was with him, “Come, let (E)us return, lest my father cease caring about the donkeys and become worried about us.”
6 And he said to him, “Look now, there is in this city (F)a man of God, and he is an honorable man; (G)all that he says surely comes to pass. So let us go there; perhaps he can show us the way that we should go.”
7 Then Saul said to his servant, “But look, if we go, (H)what shall we bring the man? For the bread in our vessels is all gone, and there is no present to bring to the man of God. What do we have?”
8 And the servant answered Saul again and said, “Look, I have here at hand one-fourth of a shekel of silver. I will give that to the man of God, to tell us our way.” 9 (Formerly in Israel, when a man (I)went [b]to inquire of God, he spoke thus: “Come, let us go to the seer”; for he who is now called a prophet was formerly called (J)a seer.)
10 Then Saul said to his servant, [c]“Well said; come, let us go.” So they went to the city where the man of God was.
11 As they went up the hill to the city, (K)they met some young women going out to draw water, and said to them, “Is the seer here?”
12 And they answered them and said, “Yes, there he is, just ahead of you. Hurry now; for today he came to this city, because (L)there is a sacrifice of the people today (M)on the high place. 13 As soon as you come into the city, you will surely find him before he goes up to the high place to eat. For the people will not eat until he comes, because he must bless the sacrifice; afterward those who are invited will eat. Now therefore, go up, for about this time you will find him.” 14 So they went up to the city. As they were coming into the city, there was Samuel, coming out toward them on his way up to the high place.
15 (N)Now the Lord had told Samuel in his ear the day before Saul came, saying, 16 “Tomorrow about this time (O)I will send you a man from the land of Benjamin, (P)and you shall anoint him [d]commander over My people Israel, that he may save My people from the hand of the Philistines; for I have (Q)looked upon My people, because their cry has come to Me.”
17 So when Samuel saw Saul, the Lord said to him, (R)“There he is, the man of whom I spoke to you. This one shall reign over My people.” 18 Then Saul drew near to Samuel in the gate, and said, “Please tell me, where is the seer’s house?”
19 Samuel answered Saul and said, “I am the seer. Go up before me to the high place, for you shall eat with me today; and tomorrow I will let you go and will tell you all that is in your heart. 20 But as for (S)your donkeys that were lost three days ago, do not be anxious about them, for they have been found. And [e]on whom (T)is all the desire of Israel? Is it not on you and on all your father’s house?”
21 And Saul answered and said, (U)“Am I not a Benjamite, of the (V)smallest of the tribes of Israel, and (W)my family the least of all the families of the [f]tribe of Benjamin? Why then do you speak like this to me?”
22 Now Samuel took Saul and his servant and brought them into the hall, and had them sit in the place of honor among those who were invited; there were about thirty persons. 23 And Samuel said to the cook, “Bring the portion which I gave you, of which I said to you, ‘Set it apart.’ ” 24 So the cook took up (X)the thigh with its upper part and set it before Saul. And Samuel said, “Here it is, what was kept back. It was set apart for you. Eat; for until this time it has been kept for you, since I said I invited the people.” So Saul ate with Samuel that day.
25 When they had come down from the high place into the city, [g]Samuel spoke with Saul on (Y)the top of the house. 26 They arose early; and it was about the dawning of the day that Samuel called to Saul on the top of the house, saying, “Get up, that I may send you on your way.” And Saul arose, and both of them went outside, he and Samuel.
Saul Anointed King
27 As they were going down to the outskirts of the city, Samuel said to Saul, “Tell the servant to go on ahead of us.” And he went on. “But you stand here [h]awhile, that I may announce to you the word of God.”
Footnotes
- 1 Samuel 9:1 wealth
- 1 Samuel 9:9 Lit. to seek God
- 1 Samuel 9:10 Lit. Your word is good
- 1 Samuel 9:16 prince or ruler
- 1 Samuel 9:20 for whom
- 1 Samuel 9:21 Lit. tribes
- 1 Samuel 9:25 So with MT, Tg.; LXX omits He spoke with Saul on the top of the house; LXX, Vg. afterward add And he prepared a bed for Saul on the top of the house, and he slept.
- 1 Samuel 9:27 now
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
