1 Samuelsboken 8
Svenska Folkbibeln
Israels folk begär en kung
8 När Samuel blev gammal satte han sina söner till domare över Israel. 2 Hans förstfödde hette Joel och hans andre son Abia. De var domare i Beer-Sheba. 3 Men hans söner vandrade inte på hans väg utan vek av från den och sökte orätt vinning. De tog mutor och förvrängde lagen.
4 Då samlades alla de äldste i Israel och kom till Samuel i Rama 5 och sade till honom: "Du är gammal och dina söner vandrar inte på dina vägar. Sätt nu en kung över oss till att styra över oss, så som alla folk har." 6 Det var i Samuels ögon ett dåligt förslag när de sade: "Ge oss en kung till att styra över oss." Och Samuel bad till Herren. 7 Då sade Herren till Samuel: "Lyssna till folket i allt de säger till dig. Ty det är inte dig de har förkastat, utan det är mig de har förkastat, så att jag inte skall vara kung över dem. 8 Så har de alltid gjort, från den dag då jag förde dem upp ur Egypten ända till denna dag. De har övergivit mig och tjänat andra gudar och så gör de också mot dig. 9 Men lyssna nu till deras ord. Du skall allvarligt varna dem och förklara för dem vilka rättigheter den kung får som kommer att regera över dem."
10 Allt vad Herren hade talat sade Samuel till folket, som hade begärt en kung av honom. 11 Han sade: "Denna rättighet får den kung som kommer att regera över er: Era söner skall han ta för att de skall göra tjänst på hans vagnar och bland hans ryttare och de skall springa framför hans vagnar. 12 Han skall sätta dem till befäl över tusen och till befäl över femtio eller till att plöja hans åkerjord och inbärga hans skörd eller till att tillverka krigsredskap och utrustning för hans vagnar. 13 Era döttrar skall han ta till att bereda salvor, laga mat och baka bröd. 14 Era bästa åkrar, vingårdar och olivplanteringar skall han ta och ge åt sina tjänare. 15 Han skall ta tionde från era sädesfält och era vingårdar och ge åt sina hovmän och tjänare. 16 Och han skall ta era tjänare och tjänarinnor och era bästa unga män liksom era åsnor och använda dem för sitt behov. 17 Han skall ta tionde av er småboskap, och ni skall vara hans tjänare. 18 När ni då ropar på hjälp på grund av er kung som ni har valt åt er, då skall Herren inte svara er."
19 Men folket vägrade att lyssna till Samuels ord och sade: "Nej, en kung måste vi ha över oss. 20 Också vi vill bli som alla andra folk. Vår kung skall döma oss. Han skall dra ut framför oss och föra våra krig." 21 När Samuel hörde allt detta som folket sade, framförde han det till Herren. 22 Då sade Herren till Samuel: "Lyssna till deras ord och sätt en kung över dem." Och Samuel sade till Israels män: "Gå hem, var och en till sin stad."
1 Samuelsboken 8
Svenska 1917
8 Men när Samuel blev gammal, satte han sina söner till domare över Israel
2 Hans förstfödde son hette Joel, och hans andre son Abia; de hade sitt domarsäte i Beer-Seba.
3 Men hans söner vandrade icke på hans väg, utan veko av därifrån och sökte orätt vinning; de togo mutor och vrängde rätten.
4 Då församlade sig alla de äldste i Israel och kommo till Samuel i Rama.
5 Och de sade till honom: »Du är ju nu gammal, och dina söner vandra icke på dina vägar. Så sätt nu en konung över oss till att döma oss, såsom alla andra folk hava.»
6 Men det misshagade Samuel, detta att de sade då: »Giv oss en konung, for att han må döma oss.» Och Samuel bad till HERREN.
7 Då sade HERREN till Samuel »Lyssna till folkets ord, och gör allt vad de begära av dig; ty det är icke dig de hava förkastat, nej, mig hava de förkastat, i det de icke vilja att jag skall vara konung över dem.
8 Såsom de alltid hava gjort, från den dag då jag förde dem upp ur Egypten ända till denna dag, i det att de hava övergivit mig och tjänat andra gudar, så göra de nu ock mot dig.
9 Så lyssna nu till deras ord. Dock må du högtidligt varna dem och förkunna för dem den konungs rätt, som kommer att regera över dem.»
10 Och Samuel sade till folket, som hade begärt en konung av honom, allt vad HERREN hade talat.
11 Han sade: »Detta bliver den konungs rätt, som kommer att regera över eder: Edra söner skall han taga och skall sätta dem på sina vagnar och hästar, till sin tjänst, eller ock skola de nödgas löpa framför hans vagnar.
12 Andra av dem skall han taga och sätta till sina över- och underhövitsmän, och andra skola nödgas plöja hans åkerjord och inbärga hans skörd och förfärdiga hans krigsredskap och hans vagnsredskap.
13 Edra döttrar skall han taga till salvoberederskor, kokerskor och bagerskor.
14 Edra bästa åkrar, vingårdar och olivplanteringar skall han taga och skall giva dem åt sina tjänare;
15 och han skall taga tionde av edra sädesfält och edra vingårdar och giva åt sina hovmän och tjänare.
16 Därtill skall han taga edra tjänare och edra tjänarinnor och edra bästa ynglingar, så ock edra åsnor, och bruka dem för sitt behov.
17 Av eder småboskap skall han taga tionde, och I skolen vara hans trälar.
18 När I då ropen om hjälp för dem konungs skull som I själva haven utvalt åt eder, då skall HERREN icke svara eder.
19 Men folket ville icke lyssna till Samuels ord, utan sade: »Nej, en konung måste vi hava över oss.»
20 Vi vilja bliva lika alla andra folk; vi vilja hava en konung som dömer oss, och som drager ut i spetsen för oss till att föra våra krig.»
21 Då nu Samuel hörde allt detta som folket sade, framförde han det till HERREN.
22 Men HERREN sade till Samuel: »Lyssna till deras ord, och sätt en konung över dem.» Då sade Samuel till Israels män: »Gån hem, var och en till sin stad.»
1 Samuel 8
King James Version
8 And it came to pass, when Samuel was old, that he made his sons judges over Israel.
2 Now the name of his firstborn was Joel; and the name of his second, Abiah: they were judges in Beersheba.
3 And his sons walked not in his ways, but turned aside after lucre, and took bribes, and perverted judgment.
4 Then all the elders of Israel gathered themselves together, and came to Samuel unto Ramah,
5 And said unto him, Behold, thou art old, and thy sons walk not in thy ways: now make us a king to judge us like all the nations.
6 But the thing displeased Samuel, when they said, Give us a king to judge us. And Samuel prayed unto the Lord.
7 And the Lord said unto Samuel, Hearken unto the voice of the people in all that they say unto thee: for they have not rejected thee, but they have rejected me, that I should not reign over them.
8 According to all the works which they have done since the day that I brought them up out of Egypt even unto this day, wherewith they have forsaken me, and served other gods, so do they also unto thee.
9 Now therefore hearken unto their voice: howbeit yet protest solemnly unto them, and shew them the manner of the king that shall reign over them.
10 And Samuel told all the words of the Lord unto the people that asked of him a king.
11 And he said, This will be the manner of the king that shall reign over you: He will take your sons, and appoint them for himself, for his chariots, and to be his horsemen; and some shall run before his chariots.
12 And he will appoint him captains over thousands, and captains over fifties; and will set them to ear his ground, and to reap his harvest, and to make his instruments of war, and instruments of his chariots.
13 And he will take your daughters to be confectionaries, and to be cooks, and to be bakers.
14 And he will take your fields, and your vineyards, and your oliveyards, even the best of them, and give them to his servants.
15 And he will take the tenth of your seed, and of your vineyards, and give to his officers, and to his servants.
16 And he will take your menservants, and your maidservants, and your goodliest young men, and your asses, and put them to his work.
17 He will take the tenth of your sheep: and ye shall be his servants.
18 And ye shall cry out in that day because of your king which ye shall have chosen you; and the Lord will not hear you in that day.
19 Nevertheless the people refused to obey the voice of Samuel; and they said, Nay; but we will have a king over us;
20 That we also may be like all the nations; and that our king may judge us, and go out before us, and fight our battles.
21 And Samuel heard all the words of the people, and he rehearsed them in the ears of the Lord.
22 And the Lord said to Samuel, Hearken unto their voice, and make them a king. And Samuel said unto the men of Israel, Go ye every man unto his city.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright 1999 by HBC Radosna Vest