1 Samuelsboken 22
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
David i Adullams grotta
22 David lämnade sedan Gat och flydde till Adullams grotta. När hans bröder och andra släktingar fick höra detta, gick de dit till honom. 2 Men också andra började komma; människor i svårigheter och sådana som var skuldsatta och allmänt missnöjda och David blev deras ledare. Tillsammans var det omkring 400 män som samlades runt honom.
3 David gick också till Mispa i Moab och frågade kungen där: ”Kan mina föräldrar få stanna här under ditt beskydd tills jag vet vad Gud har för planer för mig?” 4 Sedan blev hans föräldrar kvar där under hela den tid som han vistades i bergfästet.
5 Men en dag sa profeten Gad till David att han skulle lämna sitt fäste och bege sig till Juda land. David gick då och kom till Heretskogen. 6 Nyheten om Davids ankomst nådde Saul då han satt under ett tamariskträd i Giva med spjutet i handen omgiven av alla sina män. 7 ”Lyssna nu, ni Benjamins män!” sa han till dem. ”Har Jishajs son kanske lovat er åkrar och vingårdar och befälsposter över tusen eller hundra man? 8 Är det därför ni har gaddat er samman mot mig? Inte en enda av er har någonsin talat om för mig att min egen son slutit förbund med Jishajs son. Ingen bryr sig så mycket om mig att han har upplyst mig om att min egen son har uppmanat min tjänare att lägga sig så här i bakhåll för mig.”
9 Då sa edomiten Doeg som var en av Sauls förmän: ”När jag var i Nov såg jag Jishajs son komma till Achimelek, Achituvs son. 10 Achimelek frågade Herren om vägledning för David och gav honom sedan proviant och filistén Goljats svärd.”
Saul avrättar åttiofem präster
11 Kungen skickade omedelbart efter Achimelek, Achituvs son, och hela hans familj och alla prästerna i Nov. När de kom dit, 12 sa Saul till dem: ”Lyssna på mig, Achituvs son!” ”Ja, herre”, svarade Achimelek. 13 ”Varför har du och Jishajs son sammansvurit er mot mig?” frågade Saul. ”Varför gav du honom mat och ett svärd och frågade Gud för hans räkning? Varför har du hjälpt honom att resa sig mot mig och lägga sig i bakhåll mot mig?”
14 ”Finns det någon bland alla dina tjänare som är så trogen som din svärson David?” svarade Achimelek. ”Han är ju befälhavare över din livvakt och en högt ärad medlem av ditt eget hushåll! 15 Det här var inte första gången jag rådfrågade Gud för hans skull! Min kung, anklaga inte mig, din tjänare och min familj för denna sak, för vi känner inte till någon sammansvärjning.”
16 ”Du ska dö, Achimelek, tillsammans med hela din familj!” sa kungen. 17 Sedan sa han till sina livvakter: ”Döda Herrens präster, för de har gaddat sig samman mot mig och ställt sig på David sida! De visste att han var på flykt undan mig och ändå berättade de det inte för mig!” Men kungens tjänare vägrade döda Herrens präster.
18 ”Då får du göra det”, sa kungen till Doeg. Och Doeg gjorde som kungen befallde och dödade den dagen åttiofem präster, alla iklädda efoder. 19 Sedan gick man till prästernas stad Nov och dödade alla där: män, kvinnor, barn och spädbarn och oxar, åsnor och får. 20 Bara en av Achimeleks söner, en som hette Evjatar, undkom och lyckades fly till David.
21 När Evjatar berättade för David att Saul hade dödat Herrens präster, 22 sa David: ”Jag förstod det! När jag såg Doeg här, visste jag att han skulle underrätta Saul. Det är jag som är orsak till att hela din fars familj har dödats. 23 Stanna nu här tillsammans med mig! Här är du säker. Han som vill döda dig är också ute efter mig.”
1 Samuelsboken 22
Svenska Folkbibeln
Mordet på prästerna
22 David begav sig därifrån och flydde bort till Adullams grotta. När hans bröder och hela hans fars hus fick höra detta, kom de dit ner till honom. 2 Alla som var i svårigheter, alla som hade fordringsägare och alla som var missnöjda samlades hos honom, och han blev deras ledare. Omkring fyrahundra man slöt sig till honom.
3 Därifrån begav sig David till Mispe i Moab. Till kungen i Moab sade han: "Låt min far och min mor få komma över hit och vara hos er, till dess jag får veta vad Gud vill göra med mig." 4 Han förde dem fram inför kungen i Moab och de fick stanna hos honom så länge David var i borgen. 5 Men profeten Gad sade till David: "Du skall inte stanna här i borgen. Drag bort härifrån till Juda land." Då begav sig David därifrån och kom till Heretskogen.
6 Saul fick höra att David och de män som var med honom hade blivit upptäckta. Saul satt då under tamarisken på höjden i Gibea med sitt spjut i handen, och alla hans tjänare stod omkring honom. 7 Då sade han till sina tjänare, som stod omkring honom: "Hör, ni benjaminiter. Skall Isais son ge er allesammans åkrar och vingårdar och göra er alla till befäl och underbefäl? 8 Ni har ju alla sammansvurit er mot mig och ingen har avslöjat för mig att min son har slutit förbund med Isais son. Ingen av er bekymrar sig så pass mycket om mig att han har avslöjat det för mig. Min son har ju eggat upp min tjänare så att han ligger i bakhåll för mig, så som nu sker." 9 Edomiten Doeg, som också stod där bland Sauls tjänare, sade då: "Jag såg Isais son komma till Ahimelek, Ahitubs son, i Nob. 10 Denne frågade då Herren för honom och gav honom reskost. Han gav honom också fili- steen Goliats svärd."
11 Då sände kungen bud och lät kalla till sig prästen Ahimelek, Ahitubs son, och hela hans fars hus, prästerna i Nob, och de kom alla till kungen. 12 Saul sade: "Hör nu på mig, du Ahitubs son." Han svarade: "Här är jag, min herre." 13 Saul sade till honom: "Varför har ni sammansvurit er mot mig, du och Isais son? Varför har du gett honom bröd och ett svärd och frågat Gud för honom, för att han skulle sätta sig upp mot mig och ligga i bakhåll för mig, så som nu sker?" 14 Ahimelek svarade kungen: "Vem bland alla dina tjänare är så betrodd som David, han som är konungens svärson och har tillträde till din inre krets och är högt ärad i ditt hus? 15 Var då detta första gången som jag frågade Gud för honom? Nej, verkligen inte! Därför må konungen inte lägga skuld på mig, sin tjänare, eller på någon i min fars hus, för din tjänare visste alls ingenting om allt detta."
16 Men kungen sade: "Du måste dö, Ahimelek, du och hela din fars hus." 17 Kungen sade till drabanterna som stod där omkring honom: "Kom fram och döda Herrens präster, för de håller också med David. Fastän de visste att han flydde, avslöjade de det inte för mig." Men kungens tjänare ville inte räcka ut sin hand för att stöta ner Herrens präster. 18 Då sade kungen till Doeg: "Gå fram du och stöt ner prästerna!" Edomiten Doeg gick då fram och stötte ner prästerna och dödade den dagen åttiofem män som bar linne-efod. 19 Invånarna i Nob, både män och kvinnor, barn och spädbarn, blev slagna av Saul med svärd. Nötboskap, åsnor och får blev också slagna med svärd.
20 Endast en son till Ahimelek, Ahitubs son, kom undan. Han hette Ebjatar och han flydde bort till David. 21 Ebjatar talade om för David att Saul hade dödat Herrens präster. 22 Då sade David till Ebjatar: "Jag förstod redan då att edomiten Doeg, eftersom han var där, skulle tala om allt för Saul. Det är jag som är orsaken till att hela din fars hus har utplånats. 23 Stanna kvar hos mig och var inte rädd. Den som vill beröva mig livet, vill också ta ditt liv. Hos mig är du i säkerhet."
1 Samuelsboken 22
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Saul avrättar åttiofem präster
22 David lämnade Gat och flydde till Adullams grotta, där hans bröder och andra släktingar snart förenade sig med honom.
2 Men också andra började komma, människor i svårigheter, skuldsatta och allmänt missnöjda. Tillsammans var det omkring fyrahundra män som samlades omkring David.
3 David fortsatte till Mispe i Moab och frågade kungen där: Kan mina föräldrar få stanna här under ditt beskydd, tills jag vet vad Gud vill göra för mig?
4 Davids föräldrar blev kvar i Moab under hela tiden som han bodde i grottan.
5 En dag sa profeten Gad till David att han skulle lämna grottan och bege sig till Juda land. David gjorde som han sa och kom till Heretskogen.
6 Nyheten om hans ankomst nådde snart Saul. Han var i Gibea vid det tillfället och satt under en ek med sitt spjut i handen, omgiven av sina medarbetare.
7 Lyssna nu, ni Benjamins män! utbrast Saul, när han hörde nyheterna. Har David lovat er åkrar och vingårdar och befälsposter i sin armé?
8 Är det därför som ni är emot mig? Inte en enda av er har någonsin talat om för mig att min egen son står på Davids sida. Ni sörjer inte ens för min skull. Tänk på det! Min egen son uppmanar David att komma och döda mig.
9-10 Då talade edomiten Doeg som stod där med Sauls män. När jag var i Nob såg jag David tala med prästen Ahimelek. Ahimelek frågade Herren om vägledning för David och gav honom sedan proviant och filisteen Goljats svärd.
11-12 Kung Saul skickade omedelbart efter Ahimelek och hela hans familj och alla prästerna i Nob. När de kom dit sa Saul till dem: Lyssna på mig, Ahitubs son!Ja, herre, svarade Ahimelek.
13 Varför har du och David sammansvurit er mot mig? frågade Saul. Varför gav du honom mat och ett svärd och frågade Gud för hans räkning? Varför har du hjälpt honom att göra uppror mot mig och planerat att döda mig?
14 Men finns det någon bland alla dina tjänare som är så trogen som din svärson David? svarade Ahimelek. Han är ju befälhavare över din livvakt och en högt ärad medlem av ditt eget hushåll!
15 Och det här var verkligen inte första gången jag rådgjorde med Gud för hans skull! Det är orättvist av dig att anklaga mig och min familj för denna sak, för vi känner inte till någon sammansvärjning.
16 Du ska dö, Ahimelek, tillsammans med hela din familj! skrek kungen.
17 Sedan sa han till sina livvakter: Döda prästerna, för de har gaddat sig samman med David. De visste att han flydde bort och var på flykt undan mig, men de berättade det inte för mig!Men soldaterna vägrade döda prästerna.
18 Då får du göra det, sa kungen till Doeg.Doeg gjorde som kungen befallde och dödade den dagen åttiofem präster, alla iklädda sina prästkläder.
19 Sedan gick han till prästernas stad Nob och dödade alla där, män, kvinnor, barn och spädbarn och oxar, åsnor och får.
20 Bara en av Ahimeleks söner, som hette Ebjatar, undkom. Han flydde till David.
21 När Ebjatar berättade för David vad Saul hade gjort,
22 utropade David: Jag förstod det! När jag såg Doeg här, visste jag att han skulle förråda mig. Nu är jag orsak till att hela din fars familj har dödats.
23 Stanna nu här tillsammans med mig. Här är du säker. Han som vill döda dig är ute efter mig också.
1 Samuel 22
1599 Geneva Bible
22 1 David hideth himself in a cave. 2 Many that were in trouble came unto him. 9 Doeg accuseth Ahimelech. 18 Saul causeth the Priests to be slain. 20 Abiathar escapeth.
1 David therefore departed thence, and saved himself in the cave [a]of Adullam: and when his brethren and all his father’s house heard it, they went down thither to him.
2 And there gathered unto him all men that were in trouble, and all men that were in debt, and all those that were vexed in mind, and he was their [b]prince, and there were with him about four hundred men.
3 ¶ And David went thence to Mizpah in [c]Moab, and said unto the King of Moab, I pray thee, let my father and my mother come and abide with you, till I know what God will do for me.
4 And he [d]brought them before the King of Moab, and they dwelt with him all the while that David was in [e]the hold.
5 And the Prophet Gad said unto David, Abide not in the hold, but depart and go into the land of Judah. Then David departed and came into the forest of Hereth.
6 ¶ And Saul heard that David was [f]discovered, and the men that were with him, and Saul remained in Gibeah under a tree in Ramah, having his spear in his hand, and all his servants stood about him.
7 And Saul said unto his servants that stood about him, Hear now, the sons [g]of Benjamin, will the son of Jesse give every one of you fields and vineyards: will he make you all captains over thousands, and captains over hundreds:
8 That all ye have conspired against me, and there is none that telleth me that my son hath made a covenant with the son of Jesse? and there is none of you that is sorry for me, or showeth me, that my [h]son hath stirred up my servant to lie in wait against me, as appeareth this day?
9 ¶ Then answered Doeg the Edomite, (who was appointed over the servants of Saul) and said, I saw the son of Jesse, when he came to Nob, to Ahimelech the son of Ahitub,
10 Who asked counsel of the Lord for him, and gave him victuals, and he gave him also the sword of Goliath the Philistine.
11 Then the King sent to call Ahimelech the Priest the son of Ahitub, and all his father’s house, to wit, [i]the Priests that were in Nob: and they came all to the King.
12 And Saul said, Hear now thou son of Ahitub. And he answered, Here I am, my lord.
13 Then Saul said unto him, Why have ye conspired against me, thou and the son of Jesse, in that thou hast given him victual, and a sword, and hast asked counsel of God for him, that he should rise against me, and lie in wait as appeareth this day?
14 And Ahimelech answered the King, and said, Who is so faithful among all thy servants as David, being also the king’s son-in-law, and goeth at thy commandment, and is honorable in thine house?
15 [j]Have I this day first begun to ask counsel of God for him? be it far from me, let not the king impute anything unto his servant, nor to all the house of my father: for thy servant knew nothing of all this, less nor more.
16 Then the King said, Thou shalt surely die, Ahimelech, thou, and all thy father’s house.
17 And the King said unto the [k]sergeants that stood about him, Turn, and slay the Priests of the Lord, because their hand also is with David, and because they knew when he fled, and showed it not unto me. But the servants of the King [l]would not move their hands to fall upon the Priests of the Lord.
18 Then the King said to Doeg, Turn thou and fall upon the Priests. And Doeg the Edomite turned, and ran upon the Priests, and slew that same day fourscore and five persons, that did wear a linen Ephod.
19 Also Nob the city of the Priests smote he with the edge of the sword, both man and woman, both child and suckling, both ox and ass, and sheep with the edge of the sword.
20 But one of the sons of Ahimelech the son of Ahitub (whose name was Abiathar) [m]escaped and fled after David.
21 And Abiathar showed David, that Saul had slain the Lord’s Priests.
22 And David said unto Abiathar, I knew it the same day, when Doeg the Edomite was there, that he would tell Saul. I am the cause of the death of all the persons of thy father’s house.
23 Abide thou with me, and fear not: for [n]he that seeketh my life, shall seek thy life also: for with me thou shalt be in safeguard.
Footnotes
- 1 Samuel 22:1 Which was in the tribe of Judah, and near to Bethlehem.
- 1 Samuel 22:2 Or, captain.
- 1 Samuel 22:3 For there was another so called in Judah.
- 1 Samuel 22:4 For he feared the rage of Saul against his house.
- 1 Samuel 22:4 That is, in Mizpah, which was a stronghold.
- 1 Samuel 22:6 That a great brute went on him.
- 1 Samuel 22:7 Ye that are of my tribe and lineage.
- 1 Samuel 22:8 Hereby he would persuade them that this conspiracy was most horrible, where the son conspired against the father, and the servant against his master.
- 1 Samuel 22:11 Which were the remnant of the house of Eli, whose house God threatened to punish.
- 1 Samuel 22:15 Have I not at other times also, when he had great affairs, consulted with the Lord for him?
- 1 Samuel 22:17 Or, footmen.
- 1 Samuel 22:17 For they knew that they ought not to obey the wicked commandment of the king in slaying the innocents.
- 1 Samuel 22:20 This was God’s providence, who according to his promise preserved some of the house of Eli, 1 Sam. 2:33.
- 1 Samuel 22:23 Or, he that taketh thy life, shall take mine also.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Geneva Bible, 1599 Edition. Published by Tolle Lege Press. All rights reserved. No part of this publication may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, without written permission from the publisher, except in the case of brief quotations in articles, reviews, and broadcasts.
