1 Samuelsboken 2
Svenska Folkbibeln
Hannas lovsång
2 Hanna bad och sade:
"Mitt hjärta fröjdar sig i Herren,
mitt horn är upphöjt genom Herren.
Min mun är vidöppen mot mina fiender,
ty jag gläder mig i din frälsning.
2 Ingen är helig som Herren,
ty ingen finns utom dig.
Ingen klippa är som vår Gud.
3 Tala inte så högmodigt,
låt inte fräcka ord komma från er mun.
Ty Herren är en Gud som vet allt,
och hos honom vägs gärningarna.
4 Hjältarnas bågar är sönderbrutna,
men de stapplande rustar sig med kraft.
5 De mätta måste tjäna för bröd,
men de hungriga hungrar inte mer.
Den ofruktsamma föder sju barn,
men den som fick många söner tynar bort.
6 Herren dödar och gör levande,
han för ner i dödsriket och upp därifrån.
7 Herren gör fattig och han gör rik,
han ödmjukar och han upphöjer.
8 Han reser den ringe upp ur stoftet,
ur dyn lyfter han upp den fattige
för att sätta honom bland furstar.
Ja, han låter honom ärva härlighetens tron.
Ty jordens grundpelare är Herrens,
och på dem har han byggt världen.
9 Sina frommas fötter bevarar han,
men de ogudaktiga tystas i mörkret,
ty av egen kraft är ingen stark.
10 De som strider mot Herren blir krossade,
mot dem dundrar han i himlen.
Herren dömer jordens ändar
och ger makt åt sin konung.
Han upphöjer sin smordes horn."
11 Elkana gick hem igen till Rama. Men Samuel gjorde tjänst inför Herren under prästen Eli.
Elis onda söner
12 Men Elis söner var onda män, som inte kände Herren. 13 Så här brukade prästerna göra med folket: När någon offrade ett slaktoffer, kom prästens tjänare medan köttet kokades och hade en treuddig gaffel i handen. 14 Den stack han ner i kitteln, pannan, krukan eller grytan, och allt som gaffeln fick upp tog prästen. Så gjorde de mot alla israeliter som kom dit till Silo. 15 Ja, till och med innan man hade förbränt det feta, kom prästens tjänare och sade till den som offrade: "Ge hit kött att steka åt prästen, för han vill inte ha kokt kött av dig, utan rått." 16 Om då mannen svarade honom: "Låt dem först förbränna det feta, sedan kan du ta vad du vill", så brukade han svara: "Nej, ge mig det nu, annars tar jag det med våld." 17 De unga männens synd var mycket stor inför Herren, eftersom folket därigenom lärde sig att förakta Herrens offer.
Samuel i Silo
18 Samuel gjorde tjänst inför Herrens ansikte och var redan som pojke klädd i linneefod. 19 Dessutom brukade hans mor varje år göra åt honom en liten kåpa, som hon hade med sig, när hon tillsammans med sin man begav sig upp för att offra det årliga slaktoffret. 20 Då brukade Eli välsigna Elkana och hans hustru och säga: "Må Herren ge dig fler barn med denna kvinna i stället för det som hon fick som bönesvar när hon bad till Herren." Så gick de hem igen. 21 Herren såg till Hanna och hon blev havande och födde tre söner och två döttrar. Men pojken Samuel växte upp inför Herren.
22 Eli var nu mycket gammal. När han fick höra allt vad hans söner gjorde mot hela Israel och att de låg med de kvinnor som tjänstgjorde vid ingången till uppenbarelsetältet, 23 sade han till dem: "Varför gör ni sådant? Jag hör från allt folket här hur illa ni handlar. 24 Gör inte så, mina söner! Det är inget gott rykte jag hör, det som sprids bland Herrens folk. 25 Om en människa syndar mot en annan människa, kan Gud medla för henne. Men om en människa syndar mot Herren, vem kan då medla för henne?" Men de lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem.
26 Och pojken Samuel växte och blev stor och blev till glädje för både Herren och människor.
Domsord över Eli
27 En gudsman kom till Eli och sade till honom: "Så säger Herren: Uppenbarade jag mig inte för din faders hus när de var i Egypten och tjänade faraos hus? 28 Och utvalde jag inte honom bland alla Israels stammar till präst åt mig för att offra på mitt altare och tända rökelse och bära efod inför mitt ansikte? Gav jag inte Israels barns alla eldsoffer åt din faders hus? 29 Varför föraktar ni då mina slaktoffer och mina matoffer som jag har befallt i min boning? Hur kan du ära dina söner mer än mig, så att ni göder er själva med det bästa av varje offergåva från mitt folk Israel? 30 Därför säger Herren, Israels Gud: Visserligen har jag sagt att ditt och din faders hus skulle få vandra inför mig för all framtid, men nu säger Herren: Det skall inte ske! Jag skall ära dem som ärar mig, men de som föraktar mig skall komma på skam. 31 Se, dagar skall komma, då jag skall hugga av din arm och din faders hus arm så att ingen skall bli gammal i ditt hus. 32 Du skall få se min boning lida nöd trots allt det goda som sker med Israel. Ingen skall någonsin bli gammal i ditt hus. 33 Den man av din släkt som jag inte utrotar från mitt altare skall få dina ögon att förtvina och bli till sorg för din själ. Och alla som växer upp i ditt hus skall dö i sina bästa år. 34 Tecknet på detta skall för dig vara det som kommer att drabba dina båda söner Hofni och Pinehas: På samma dag skall de båda dö. 35 Men jag skall låta en trogen präst framträda åt mig. Han skall göra det som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus på fast grund, och han skall ständigt vandra inför min smorde. 36 Och det skall bli så att var och en som är kvar av ditt hus skall komma och falla ner inför honom för att få ett silvermynt eller en kaka bröd och säga: Anställ mig för någon prästsyssla, så att jag får en bit bröd att äta."
撒母耳记上 2
Chinese New Version (Traditional)
哈拿之歌
2 哈拿禱告說：
“我的心因耶和華喜樂，
我的角因耶和華高舉，
我的口向仇敵大大誇耀，
因為我以你的救恩為樂。
2 沒有人像耶和華那麼聖潔，
因為除你以外沒有別的神，
也沒有磐石像我們的 神。
3 你們不要多說驕傲的話，
也不要口出狂妄之言，
因為耶和華是全知的 神，
人的一切行為他都鑒察。
4 勇士的弓都被折斷，
跌倒的人卻以力量束腰。
5 飽足的，要勞碌覓食，
飢餓的，不再飢餓；
不能生育的，生了七個兒女，
有過許多兒女的，反倒衰微。
6 耶和華使人死，也使人活；
使人下陰間，也使人從陰間上來。
7 耶和華使人貧窮，也使人富足；
使人降卑，也使人升高。
8 他從灰塵中抬舉貧寒的人，
從糞堆中提拔窮乏的人，
使他們與顯貴同坐，
承受尊貴的座位。
大地的柱子屬於耶和華，
他把全地安放在柱子上面。
9 耶和華必保護虔誠人的腳步，
卻使惡人在黑暗中滅亡，
因為人得勝不是靠著力量。
10 至高者在天上打雷，
耶和華必打碎與他作對的人。
耶和華要審判地的四極，
卻要賜力量給他所立的王，
高舉他膏立之人的角。”
11 後來，以利加拿回拉瑪自己的家去。那孩子卻留在以利祭司面前事奉耶和華。
以利兒子的罪行
12 以利的兩個兒子是無賴，不尊重耶和華， 13 也不理會當時祭司待人民的規矩。凡是有人獻祭，在煮肉的時候，祭司的僕人就來，手裡拿著三齒的叉， 14 把叉子插入煎盤裡，或鼎裡，或釜裡，或鍋裡，叉子插上來的，祭司都拿去。所有到示羅來的以色列人，祭司都是這樣待他們。 15 還有，在焚燒脂油以前，祭司的僕人就來，對獻祭的人說：“把祭肉交給祭司燒烤吧，因為他不會向你要煮過的肉，單要生的。” 16 如果那人對僕人說：“必須先把脂油焚燒了，然後你才可以隨意去拿。”他就說：“不可以，你現在就要給我，否則我就搶去。” 17 這樣，那兩個青年人在耶和華面前所犯的罪很大，因為他們藐視獻給耶和華的祭物。
撒母耳在示羅事奉
18 那時，撒母耳還是個孩童，束著細麻布的以弗得，在耶和華面前事奉。 19 撒母耳的母親每年為他做一件小外袍，她和丈夫一同上來獻年祭的時候，就帶來給他。 20 以利給以利加拿和他的妻子祝福，說：“願耶和華從這婦人身上還給你後裔，代替你獻給耶和華的孩子。”他們就回自己的地方去了。 21 耶和華眷顧哈拿，她再懷孕，先後生了三個兒子和兩個女兒。那孩子撒母耳在耶和華面前，漸漸長大。
以利教訓兒子
22 以利已經非常老了，聽見自己的兒子對待以色列人的一切事，又聽見他們與在會幕門口侍應的婦女同寢。 23 以利就對他們說：“你們為甚麼作這些事？我親自從眾民那裡聽見了你們的惡行。 24 我兒啊，不要這樣，因為我聽見的消息很不好，你們使耶和華的子民違背律法。 25 如果有人得罪人，有官長（“官長”原文作“ 神”）懲罰他；如果有人得罪耶和華，有誰為他求情呢？”他們卻不聽父親的話，因為耶和華有意要殺他們。 26 那孩子撒母耳的身量，耶和華和眾人對他的喜愛，都不斷增長。
預言以利家遭禍
27 有一位神人來見以利，對他說：“耶和華這樣說：‘你父家在埃及法老家為奴的時候，我不是向他們顯現嗎？ 28 我不是從以色列眾支派中，選出他們作我的祭司，上我的壇燒香，在我面前穿以弗得嗎？我不是把以色列人所獻的火祭，都賜給了你的父家嗎？ 29 你們為甚麼輕視（“輕視”直譯是“踢”）我所吩咐要為我居所獻上的祭牲和禮物呢？（《馬索拉文本》本句意思不明確）你為甚麼尊重你的兒子過於尊重我，用我子民以色列所獻一切最好的禮物自肥呢？’ 30 因此，耶和華以色列的 神說：‘我曾說：你的家和你的父家，必永遠行在我面前。’現在耶和華卻說：‘我決不容你們這樣行了，因為尊重我的，我必尊重他；藐視我的，必受到輕視。 31 日子快到了，我要砍下你和你父親的膀臂，使你家中再沒有有權勢的長者。 32 我賜給以色列人的一切福分，你必像一個對頭，以嫉妒的眼光來看；而在你的家中，必永遠再沒有有權勢的長者。 33 我必不從我的祭壇那裡滅絕你家的人，免得你的眼睛昏花，心靈憂傷，但所有你家中增添的人都必像世人一樣死去（按照《七十士譯本》和《死海古卷》，“像世人一樣死去”作“死在人的刀下”）。 34 你的兩個兒子何弗尼和非尼哈所要遭遇的事，是給你的一個證據：他們二人必同日而死。 35 我要為自己興起一位忠心的祭司，他必依照我的心意行事；我要為他建立一個穩固的家，他一生必行在我的受膏者面前。 36 你家中剩下的人，都要來向他下拜；求一個銀幣，一塊餅，也要說：求你容我參與祭司的職務，使我可以有點餅吃。’”
1 Samuelsboken 2
Svenska 1917
2 Och Hanna bad och sade: »Mitt hjärta fröjdar sig i HERREN; mitt horn är upphöjt genom HERREN. Min mun är vitt upplåten mot mina fiender; ty jag gläder mig över din frälsning.
2 Ingen är helig såsom HERREN ty ingen finnes förutom dig; ingen klippa är såsom vår Gud.
3 Fören icke beständigt så mycket högmodigt tal; vad fräckt är gånge icke ut ur eder mun. Ty HERREN är en Gud som vet allt, och hos honom vägas gärningarna.
4 Hjältarnas bågar äro sönderbrutna, men de stapplande omgjorda sig med kraft.
5 De som voro mätta måste taga lega för bröd, men de som ledo hunger hungra icke mer. Ja, den ofruktsamma föder sju barn, men den moder som fick många barn vissnar bort.
6 HERREN dödar och gör levande, han för ned i dödsriket och upp därifrån.
7 HERREN gör fattig, han gör ock rik; han ödmjukar, men han upphöjer ock.
8 Han upprättar den ringe ur stoftet, ur dyn lyfter han den fattige upp, ty han vill låta dem sitta bredvid furstar, och en härlig tron giver han dem till arvedel. Ty jordens grundfästen äro HERRENS, och jordkretsen har han ställt på dem.
9 Sina frommas fötter bevarar han, men de ogudaktiga förgöras i mörkret, ty ingen förmår något genom egen kraft.
10 De som strida mot HERREN bliva krossade, ovan dem dundrar han i himmelen; ja, HERREN dömer jordens ändar. Men han giver makt åt sin konung, han upphöjer sin smordes horn.
11 Och Elkana gick hem igen till Rama; gossen däremot gjorde tjänst inför HERREN under prästen Eli.
12 Men Elis söner voro onda män, de ville icke veta av HERREN.
13 På följande sätt plägade nämligen prästerna gå till väga med folket: så ofta någon offrade ett slaktoffer, kom prästens tjänare, medan köttet koktes, och hade en treuddig gaffel i sin hand;
14 den stack han ned i kitteln eller pannan eller krukan eller grytan, och allt vad han så fick upp med gaffeln, det tog prästen. Så gjorde de mot alla israeliter som kommo dit till Silo.
15 Ja, till och med innan man hade förbränt det feta, kom prästens tjänare och sade till den som offrade: »Giv hit kött, så att jag kan steka det åt prästen, ty han vill icke hava kokt kött av dig, utan rått.»
16 Om då mannen svarade honom: »Först skall man nu förbränna det feta; tag sedan vad dig lyster», så sade han: »Nej, nu strax skall du lämna det, eljest tager jag det med våld.»
17 Och de unga männens synd var så mycket större inför HERREN som folket därigenom lärde sig att förakta HERRENS offer.
18 Men Samuel gjorde tjänst inför HERRENS ansikte, och var redan såsom gosse iklädd linne-efod.
19 Därtill plägade hans moder vart år göra åt honom en liten kåpa, som hon hade med sig till honom, när hon jämte sin man begav sig upp för att offra det årliga slaktoffret.
20 Då plägade Eli välsigna Elkana jämte hans hustru och säga: »HERREN skänke dig ytterligare avkomma med denna kvinna, i stället för den som hon utbad sig genom sin bön till HERREN.» Och så gingo de hem igen.
21 Och HERREN såg till Hanna, och hon blev havande och födde tre söner och två döttrar. Men gossen Samuel växte upp i HERRENS hus.
22 Då nu Eli, som var mycket gammal, fick höra allt vad hans söner gjorde mot hela Israel, och att de lågo hos de kvinnor som hade tjänstgöring vid ingången till uppenbarelsetältet,
23 sade han till dem: »Varför gören sådant, allt detta onda som jag hör allt folket här tala om eder?
24 Icke så, mina söner! Det rykte jag hör vara gängse bland HERRENS folk är icke gott.
25 Om en människa försyndar sig mot en annan, så kan Gud medla för henne; men om en människa försyndar sig mot HERREN, vem kan då göra sig till medlare för henne?» Men de lyssnade icke till sin faders ord, ty HERREN ville döda dem.
26 Gossen Samuel däremot växte till i ålder och välbehag både för HERREN och för människor.
27 Och en gudsman kom till Eli och sade till honom: »Så säger HERREN: Har jag icke uppenbarat mig för din faders hus, när de ännu voro i Egypten och tjänade Faraos hus?
28 Och har jag icke utvalt honom bland alla Israels stammar till präst åt mig, till att offra på mitt altare och antända rökelse och bära efod inför mitt ansikte? Och gav jag icke åt din faders hus Israels barns alla eldsoffer?
29 Varför förtrampen I då de slaktoffer och spisoffer som jag har påbjudit i min boning? Och huru kan du ära dina söner mer än mig, så att I göden eder med det bästa av var offergåva som mitt folk Israel bär fram?
30 Därför säger HERREN, Israels Gud: Väl har jag sagt att ditt och din faders hus skulle få göra tjänst inför mig evärdligen. Men nu säger HERREN: Bort det! Ty dem som ära mig vill jag ock ära, men de som förakta mig skola komma på skam.
31 Se, dagar skola komma, då jag skall avhugga din arm och din faders hus' arm, så att ingen skall bliva gammal i ditt hus.
32 Och du skall få se min boning lida nöd, trots allt det goda som vederfares Israel. Och ingen skall någonsin bliva gammal i ditt eget hus.
33 Dock vill jag icke från mitt altare utrota var man av din slakt, så att jag kommer dina ögon att förtvina och din själ att försmäkta; men alla som växa upp i ditt hus skola dö, när de hava hunnit till manlig ålder.
34 Och tecknet härtill skall för dig vara det som skall övergå dina båda söner Hofni och Pinehas: på en och samma dag skola de båda dö.
35 Men jag skall låta en präst uppstå åt mig, som bliver beståndande, en som gör efter vad i mitt hjärta och min själ är; åt honom skall jag bygga ett hus som bliver beståndande, och han skall göra tjänst inför min smorde beständigt.
36 Och var och en som bliver kvar: av ditt hus skall komma och falla ned för honom, för att få en silverpenning eller en kaka bröd; han skall säga: 'Anställ mig vid någon prästsyssla, så att jag får en bit bröd att äta.'»
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Chinese New Version (CNV). Copyright © 1976, 1992, 1999, 2001, 2005 by Worldwide Bible Society.
