1 Samuelsboken 13
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Saul har inte tålamod att vänta
1-2 Under sitt andra regeringsår utvalde Saul 3.000 män till tjänst. Han tog med sig 2.000 av dem till Mikmas och berget Betel, medan de övriga fick stanna kvar med hans son Jonatan i Gibea i Benjamins land. Resten av armén skickades hem.
3-4 Jonatan anföll filisteernas läger i Geba och slog dem. Nyheten spreds snabbt genom filisteernas land, och Saul uppmanade till allmän mobilisering i Israel. Han lät meddela att han hade utplånat det filisteiska lägret och varnade sina trupper för filisteernas hat mot dem. Hela den israelitiska armén mobiliserades därför igen, och trupperna förenade sig i Gilgal.
5 Filisteerna rekryterade en mäktig armé på 30.000 vagnar, 6.000 ryttare och ett oräkneligt antal soldater. De slog läger vid Mikmas öster om Bet-Aven.
6 När Israels män fick se fiendens oerhörda styrka förlorade de helt och hållet fattningen. De gömde sig i grottor, skogssnår och gropar och bland klipporna och till och med i gravar och vattenbehållare.
7 Somliga gick över Jordanfloden och flydde till Gads och Gileads land. Under tiden stannade Saul i Gilgal, och de som var med honom darrade av skräck för vad som väntade dem.
8 Samuel hade tidigare sagt till Saul att vänta i sju dagar på honom, men när Samuel fortfarande inte hade kommit och männen började lämna honom,
9 beslöt Saul att själv offra ett brännoffer och ett tackoffer.
10 Men just när han hade avslutat offrandet kom Samuel. Saul gick ut för att möta honom och få hans välsignelse, men Samuel sa: Vad är det du har gjort?
11 Saul svarade: När jag såg att mina män gick ifrån mig och att du inte hade anlänt vid den tidpunkt du lovade, och att filisteerna stod vid Mikmas klara till strid,
12 sa jag: 'Filisteerna är beredda att marschera mot oss, och jag har inte bett Herren om hjälp!' Därför kände jag mig tvingad att bära fram brännoffret utan att vänta på din ankomst.
13 Du har handlat som en dåre! utropade Samuel. Du har inte hållit Herrens din Guds bud. Han tänkte göra dig och dina ättlingar till Israels kungar i evighet,
14 men nu måste kungamakten tas ifrån dig. Herren vill nämligen ha en man som lyder honom, och han har redan utvalt den som han vill ha och har redan tillsatt honom som kung över sitt folk. Du har nämligen inte rättat dig efter Herrens bud.
15 Samuel lämnade sedan Gilgal och gick till Gibea i Benjamins land. När Saul räknade soldaterna som fortfarande var med honom, upptäckte han att det bara var 600 man kvar!
Sauls armé, svag och dåligt rustad
16 Saul och Jonatan och deras män slog upp sitt läger i Geba i Benjamins land, men filisteerna stannade vid Mikmas.
17 Tre grupper av plundrare lämnade snart filisteernas läger. En gick mot Ofra i Suals land,
18 en gick till Bet-Horon och en gick närmare ökengränsen ovanför Seboimsdalen.
19 Det fanns inga smeder i Israels land på den tiden. Filisteerna tillät inte detta av fruktan för att israeliterna skulle smida svärd och spjut åt sig.
20 Varje gång de behövde vässa sina plogbillar, skäror, yxor eller liar måste de gå till filisteernas smeder.
21 Det kostade två tredjedels sikel att slipa en plogbill eller en skära och hälften så mycket för yxa, högrep och oxpik.
22 Därför fanns det inte ett enda svärd eller spjut förutom Sauls och Jonatans i hela Israels armé när det den dagen kom till strid.
23 Under tiden hade bergspasset vid Mikmas besatts av ett förband ur filisteernas armé.
1 Samuel 13
La Palabra (Hispanoamérica)
Reinado y rechazo de Saúl (13—15)
Guerra contra los filisteos
13 Saúl era un hombre joven cuando comenzó a reinar, y habiendo reinado algunos años sobre Israel 2 escogió a tres mil israelitas: dos mil estaban con él en Micmás y en la montaña de Betel, y otros mil estaban con Jonatán en Guibeá de Benjamín. Al resto de la gente lo envió a sus casas. 3 Jonatán derrotó a la guarnición filistea que había en Guibeá y los filisteos se enteraron. Entonces Saúl hizo sonar el cuerno en todo el país para que también se enteraran los hebreos. 4 Y todo Israel se enteró de que Saúl había derrotado a la guarnición filistea acarreándose con ello Israel el odio de los filisteos. Entonces la gente se reunió con Saúl en Guilgal.
5 A su vez, los filisteos se concentraron para luchar contra Israel con tres mil carros, seis mil jinetes y una infantería tan numerosa como la arena de las playas. Luego subieron a acampar en Micmás, al este de Bet Avén. 6 Los israelitas, al sentirse acosados, se vieron en peligro y fueron a esconderse en cuevas y cavernas, entre riscos o en sótanos y aljibes. 7 Algunos hebreos cruzaron el Jordán hacia la región de Gad y Galaad. Saúl resistía en Guilgal, mientras toda su tropa estaba acobardada. 8 Saúl esperó siete días, el plazo fijado por Samuel, pero Samuel no llegaba a Guilgal y la gente comenzaba a desertar. 9 Entonces Saúl ordenó:
— Tráiganme el holocausto y los sacrificios de comunión.
Y Saúl ofreció el holocausto. 10 Cuando terminaba de ofrecerlo, llegó Samuel, y Saúl salió a su encuentro para saludarlo. 11 Samuel le preguntó:
— ¿Qué has hecho?
Y Saúl contestó:
— Cuando vi que la gente desertaba, que tú no venías en el plazo acordado y que los filisteos se concentraban en Micmás, 12 pensé que los filisteos me iban a atacar en Guilgal sin haber podido aplacar al Señor, y me vi obligado a ofrecer el holocausto.
13 Samuel dijo a Saúl:
— ¡Has perdido el juicio! Si hubieras guardado el precepto que el Señor tu Dios te impuso, el Señor habría consolidado para siempre tu reinado sobre Israel. 14 Pero ahora tu reinado no durará. El Señor se ha buscado un hombre de su confianza para convertirlo en jefe de su pueblo, puesto que no has cumplido lo que te ordenó.
15 Y Samuel se puso en camino para subir desde Guilgal hasta Guibeá de Benjamín.
Saúl pasó revista a la gente que le quedaba: eran unos seiscientos. 16 Saúl, su hijo Jonatán y la gente que los acompañaba se establecieron en Guibeá de Benjamín, mientras que los filisteos acamparon en Micmás. 17 Del campamento filisteo salió un destacamento de castigo dividido en tres patrullas: una se dirigió hacia Ofrá, hacia la región de Sual; 18 otra se dirigió hacia Bet Jorón y la tercera se dirigió hacia la frontera que domina el valle de Seboín, hacia el desierto. 19 En todo el territorio de Israel no había un solo herrero, pues los filisteos no querían que los hebreos forjasen espadas o lanzas. 20 Y todos los israelitas tenían que acudir a los filisteos para aguzar cada uno su reja, su azada, su hacha y su hoz. 21 Afilar rejas o azadas costaba dos tercios de siclo y un tercio afilar hachas o arreglar aguijadas. 22 Por eso, el día del combate ninguno de los que acompañaban a Saúl y a Jonatán tenían espadas y lanzas. Sólo las tenían Saúl y su hijo Jonatán.
23 Un destacamento filisteo salió hacia el paso de Micmás.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
La Palabra, (versión hispanoamericana) © 2010 Texto y Edición, Sociedad Bíblica de España