1 Samuel 10
Segond 21
Onction de Saül comme roi d'Israël
10 Samuel prit une fiole d'huile qu'il versa sur la tête de Saül. Il l'embrassa et dit: «L'Eternel t'a désigné par onction pour que tu sois le chef de son héritage[a]. 2 Aujourd'hui, après m'avoir quitté, tu trouveras deux hommes près du tombeau de Rachel, sur la frontière de Benjamin, à Tseltsach. Ils te diront: ‘Les ânesses à la recherche desquelles tu es allé sont retrouvées. Maintenant ton père ne pense plus aux ânesses, mais il s'inquiète pour vous, il dit: Que dois-je faire au sujet de mon fils?’ 3 De là tu iras plus loin et tu arriveras au chêne de Thabor, où tu rencontreras trois hommes en train de monter vers Dieu à Béthel. Ils portent l'un 3 chevreaux, l'autre 3 gâteaux de pain et l'autre une outre de vin. 4 Ils te demanderont comment tu vas et te donneront deux pains. Tu les accepteras de leur part. 5 Après cela, tu arriveras à Guibea-Elohim, où se trouve une garnison de Philistins. En entrant dans la ville, tu rencontreras une troupe de prophètes qui descendent du haut lieu, précédés du luth, du tambourin, de la flûte et de la harpe, et qui prophétisent. 6 L'Esprit de l'Eternel viendra sur toi; tu prophétiseras avec eux et tu deviendras un autre homme. 7 Lorsque ces signes se seront réalisés pour toi, fais ce que tu trouveras à faire, car Dieu est avec toi. 8 Puis tu descendras avant moi à Guilgal. Je descendrai vers toi pour offrir des holocaustes et des sacrifices de communion. Tu attendras 7 jours, jusqu'à ce que j'arrive vers toi et que je te dise ce que tu dois faire.»
9 Dès que Saül eut tourné le dos pour se séparer de Samuel, Dieu lui donna un autre cœur et tous ces signes se réalisèrent le même jour. 10 Lorsqu'ils arrivèrent à Guibea, une troupe de prophètes vint à sa rencontre. L'Esprit de Dieu vint sur lui et il prophétisa au milieu d'eux. 11 Tous ceux qui l'avaient connu auparavant virent qu'il prophétisait avec les prophètes, et les membres du peuple se disaient l'un à l'autre: «Qu'est-il arrivé au fils de Kis? Saül est-il aussi parmi les prophètes?» 12 Quelqu'un de Guibea ajouta: «Et qui est leur père?» De là vient le proverbe: «Saül est-il aussi parmi les prophètes?»
13 Lorsqu'il eut fini de prophétiser, Saül se rendit au haut lieu. 14 Son oncle lui demanda, ainsi qu’à son serviteur: «Où êtes-vous allés?» Saül répondit: «A la recherche des ânesses, mais nous ne les avons pas aperçues et nous sommes allés trouver Samuel.» 15 L'oncle de Saül reprit: «Raconte-moi donc ce que vous a dit Samuel.» 16 Saül répondit à son oncle: «Il nous a assuré que les ânesses étaient retrouvées.» Il ne lui dit rien de la royauté dont avait parlé Samuel.
17 Samuel convoqua le peuple devant l'Eternel à Mitspa. 18 Il annonça aux Israélites: «Voici ce que dit l'Eternel, le Dieu d'Israël: C’est moi qui ai fait sortir Israël d'Egypte, qui vous ai délivrés de la domination des Egyptiens et de tous les royaumes qui vous opprimaient. 19 Et aujourd'hui, vous rejetez votre Dieu, celui qui vous a délivrés de tous vos maux et de toutes vos souffrances, et vous lui dites: ‘Etablis un roi sur nous!’ Présentez-vous maintenant devant l'Eternel par tribus et par milliers.»
20 Samuel fit approcher toutes les tribus d'Israël, et la tribu de Benjamin fut désignée. 21 Il fit approcher la tribu de Benjamin clan par clan, et le clan de Matri fut désigné. Puis Saül, fils de Kis, fut désigné. On le chercha, mais on ne le trouva pas. 22 On consulta de nouveau l'Eternel en demandant: «Y a-t-il encore un homme qui soit venu ici?» L'Eternel dit: «Il est caché vers les bagages.» 23 On courut le tirer de là et il se présenta au milieu du peuple. Il les dépassait tous d’une tête. 24 Samuel dit à tout le peuple: «Voyez-vous celui que l'Eternel a choisi? Il n'y a personne dans tout le peuple qui soit pareil à lui.» Et tout le peuple cria: «Vive le roi!» 25 Samuel fit alors connaître au peuple le droit relatif à la royauté, et il l'écrivit dans un livre qu'il déposa devant l'Eternel. Puis il renvoya tout le peuple, chacun chez soi.
26 Saül aussi alla chez lui à Guibea, accompagné des hommes de valeur dont Dieu avait touché le cœur. 27 Il y eut toutefois des vauriens qui dirent: «Quoi! C'est celui-ci qui nous sauvera!» Ils le méprisèrent et ne lui apportèrent aucun cadeau, mais Saül n'y prêta pas attention.
Footnotes
- 1 Samuel 10:1 Son héritage: c’est-à-dire Israël.
1 Samuelsboken 10
Svenska 1917
10 Och Samuel tog sin oljeflaska och göt olja på hans huvud och kysste honom och sade: »Se, HERREN har smort dig till furste över sin arvedel.
2 När du nu går ifrån mig, skall du invid Rakels grav, vid Benjamins gräns, vid Selsa, träffa två män; dessa skola säga till dig: 'Åsninnorna som du gick åstad att söka äro återfunna; din fader tänker därför icke mer på åsninnorna, men han är orolig för eder skull och säger: Vad skall jag göra för att finna min son?'
3 Och när du har gått därifrån ett stycke fram och kommit till Tabors terebint skall du där möta tre män som äro på väg upp till Gud i Betel. En bär tre killingar, en bar tre brödkakor, och en bär en vinlägel.
4 Dessa skola hälsa dig och giv dig två bröd, och du skall taga emot vad de giva.
5 Sedan kommer du till Guds Gibea, där filistéernas fogdar äro. Och när du kommer dit in i staden, skall du träffa på en skara profeter, som komma ned från offerhöjden där, med psaltare, puka, flöjt och harpa före sig, under det att de själva äro i profetisk hänryckning.
6 Och HERRENS Ande skall komma över dig, så att också du fattas av hänryckning likasom de; och du skall då bliva förvandlad till en annan människa.
7 När du nu ser att dessa tecken inträffa, då må du göra vad tillfället giver vid handen, ty Gud är med dig.
8 Sedan må du gå ned före mig till Gilgal, så skall jag komma ditned till dig, för att offra brännoffer och tackoffer; sju dagar skall du vänta till dess jag kommer till dig och förkunnar för dig vad du skall göra.
9 I det han nu vände sig om för att gå ifrån Samuel, förvandlade Gud hans sinne och gav honom ett annat hjärta; och alla dessa tecken inträffade samma dag.
10 När de kommo till Gibea, mötte honom där en skara profeter; då kom Guds Ande över honom, så att han, mitt ibland dem, själv fattades av profetisk hänryckning.
11 Då nu alla som förut kände honom fingo se honom vara i hänryckning likasom profeterna, sade folket sinsemellan: »Vad har skett med Kis' son? Är ock Saul bland profeterna?»
12 Men en av männen därifrån svarade och sade: »Vem är då dessas fader?» -- Härav uppkom ordspråket: »Är ock Saul bland profeterna?»
13 Men när hans profetiska hänryckning hade upphört, gick han upp på offerhöjden.
14 Då frågade Sauls farbroder honom och hans tjänare: »Var haven I varit?» Han svarade: »Borta för att söka åsninnorna. Men när vi sågo att de ingenstädes voro att finna, gingo vi till Samuel.»
15 Då sade Sauls farbroder: »Tala om for mig vad Samuel sade till eder.»
16 Saul svarade sin farbroder: »Han omtalade för oss att åsninnorna voro återfunna.» Men vad Samuel hade sagt om konungadömet omtalade han icke för honom.
17 Därefter kallade Samuel folket tillsammans till HERREN, i Mispa.
18 Och han sade till Israels barn: »Så säger HERREN, Israels Gud: Jag har fört Israel upp ur Egypten, och jag räddade eder icke allenast undan Egypten, utan ock undan alla andra konungadömen som förtryckte eder.
19 Men nu haven I förkastat eder Gud, som själv frälste eder ur alla edra olyckor och trångmål, och haven sagt till honom: 'Sätt en konung över oss.' Så träden nu fram inför HERREN efter edra stammar och edra ätter.»
20 Därpå lät Samuel alla Israels stammar gå fram; då träffades Benjamin stam av lotten.
21 När han sedan lät Benjamins stam gå fram efter dess släkter, träffade Matris släkt av lotten; därpå träffades Saul, Kis' son, av lotten, men när de då sökte efter honom, stod han icke att finna.
22 Då frågade de HERREN ännu en gång: »Har någon mer kommit hit? HERREN svarade: »Han har gömt sig bland trossen.»
23 Då skyndade de dit och hämtad honom därifrån, och när han nu trädde fram bland folket, var han huvudet högre än allt folket.
24 Och Samuel sade till allt folket: »Här sen I nu den som HERREN har utvalt; ingen är honom lik bland allt folket.» Då jublade allt folket och ropade: »Leve konungen!»
25 Och Samuel kungjorde för folket konungadömets rätt och tecknade upp den i en bok och lade ned den inför HERREN. Sedan lät Samuel allt folket gå hem, var och en till sitt.
26 Också Saul gick hem till Gibea; och honom följde en härskara av män vilkas hjärtan Gud hade rört.
27 Men några onda män sade: »Vad hjälp skulle denne kunna giva oss?» Och de föraktade honom och buro icke fram skänker till honom. Men han låtsade som om han icke märkte det.
Version Segond 21 Copyright © 2007 Société Biblique de Genève by Société Biblique de Genève