Font Size
1 Mosebok 50
Svenska Folkbibeln
1 Mosebok 50
Svenska Folkbibeln
Jakob blir begravd
50 Då böjde Josef sig ner över sin fars ansikte och grät över honom och kysste honom. 2 Josef befallde läkarna som han hade i sin tjänst att de skulle balsamera hans far. Och läkarna balsamerade Israel. 3 Det tog fyrtio dagar, ty så lång tid tar en balsamering. Och egyptierna begrät honom i sjuttio dagar.
4 När sorgedagarna efter honom var över sade Josef till faraos husfolk: "Om jag har funnit nåd för era ögon, ber jag er säga dessa ord till farao: 5 Min far har tagit ed av mig och sagt: När jag är död, så begrav mig i den grav som jag har grävt åt mig i Kanaans land. Låt mig därför resa och begrava min far och sedan komma tillbaka." 6 Farao svarade: "Res dit och begrav din far enligt den ed som han har tagit av dig." 7 Då reste Josef för att begrava sin far. Och alla faraos tjänare reste med honom, de äldste vid hans hov och alla de äldste i Egyptens land, 8 dessutom allt Josefs husfolk och hans bröder och hans fars husfolk. Bara sina små barn, sina får och sin nötboskap lämnade de kvar i landet Gosen. 9 Både vagnar och ryttare for tillsammans med honom, och det var en mycket stor skara.
10 När de kom till Goren-Haatad på andra sidan Jordan, höll de där en mycket stor och högtidlig dödsklagan, och han ordnade en sorgehögtid efter sin far i sju dagar. 11 När landets inbyggare, kananeerna, såg sorgehögtiden i Goren-Haatad sade de: "Det är en mycket stor sorgehögtid som egyptierna håller här." Därför kallades platsen Abel-Misrajim. Den ligger på andra sidan Jordan.
12 Jakobs söner gjorde med honom som han hade befallt dem. 13 De förde honom till Kanaans land och begravde honom i grottan vid fältet i Makpela, det markstycke som Abraham hade köpt till gravplats av hetiten Efron mitt emot Mamre.
14 När Josef hade begravt sin far vände han tillbaka till Egypten med sina bröder och alla dem som hade farit med honom för att begrava hans far.
Bröderna ber Josef om förlåtelse
15 När Josefs bröder såg att deras far var död, sade de: "Tänk om Josef börjar hata oss och låter allt det onda vi gjort mot honom komma över oss." 16 Därför sände de detta bud till Josef: "Din far sade till oss före sin död: 17 Så skall ni säga till Josef: Vi ber dig, förlåt dina bröder vad de har brutit och syndat genom att handla så illa mot dig. Så förlåt nu den synd som din fars Guds tjänare har begått." Och Josef grät när han fick deras hälsning. 18 Sedan kom också hans bröder och föll ner för honom och sade: "Vi är dina slavar." 19 Men Josef sade till dem: "Var inte rädda. Håller ni mig för Gud? 20 Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett för att bevara många människors liv. 21 Var inte rädda. Jag skall sörja för er och era små barn." Och han tröstade dem och talade vänligt till dem.
Josef dör
22 Josef bodde kvar i Egypten med sin fars husfolk, och han blev etthundratio år. 23 Josef fick se Efraims barn till tredje led. Också åt Makir, Manasses son, föddes barn som Josef fick ta i knäet. 24 Och Josef sade till sina bröder: "Jag dör, men Gud skall se till er och föra er upp från det här landet till det land som han med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob." 25 Och Josef tog ed av Israels söner och sade: "När Gud ser till er, för då mina ben härifrån."
26 Josef dog när han var etthundratio år. Och man balsamerade honom och lade honom i en kista i Egypten.
1 Moseboken 50
Svenska Folkbibeln 2015
1 Moseboken 50
Svenska Folkbibeln 2015
Jakob blir begravd
50 (A) Då böjde Josef sig ner över sin fars ansikte och grät över honom och kysste honom. 2 Josef befallde läkarna han hade i sin tjänst att balsamera[a] hans far. Och läkarna balsamerade Israel. 3 Det tog fyrtio dagar, så lång tid tar en balsamering. Och egyptierna sörjde honom i sjuttio dagar[b].
4 När sorgedagarna efter honom var över sade Josef till faraos husfolk: ”Om jag har funnit nåd för era ögon, ber jag er säga dessa ord till farao: 5 (B) Min far har tagit ed av mig och sagt: När jag är död, så begrav mig i den grav som jag grävt åt mig i Kanaans land. Låt mig därför resa och begrava min far och sedan komma tillbaka.” 6 Farao svarade: ”Res dit och begrav din far enligt den ed som han tog av dig.”
7 Då reste Josef för att begrava sin far. Och faraos alla tjänare reste med honom, de äldste vid hans hov och alla de äldste i Egyptens land, 8 dessutom allt Josefs husfolk och hans bröder och hans fars husfolk. Bara sina små barn, sina får och sina kor lämnade de kvar i landet Goshen. 9 Både vagnar och ryttare reste tillsammans med honom, och det var en mycket stor skara.
10 När de kom till Goren-Haatad[c] på andra sidan Jordan höll de där en mycket stor och högtidlig dödsklagan, och han ordnade en sorgehögtid efter sin far i sju dagar. 11 När landets invånare kananeerna såg sorgehögtiden i Goren-Haatad sade de: ”Här har egyptierna en stor sorgehögtid.” Därför kallades platsen Abel-Misrajim[d]. Den ligger på andra sidan Jordan.
12 Jakobs söner gjorde med honom som han hade befallt dem. 13 (C) De förde honom till Kanaans land och begravde honom i grottan vid fältet i Makpela, den mark som Abraham hade köpt till gravplats av hetiten Efron mitt emot Mamre.
14 När Josef hade begravt sin far, vände han tillbaka till Egypten med sina bröder och alla som följt med honom för att begrava hans far.
Bröderna ber Josef om förlåtelse
15 När Josefs bröder såg att deras far var död, sade de: ”Tänk om Josef hyser agg mot oss och ger igen för allt det onda som vi gjort mot honom.” 16 Därför sände de bud till Josef och lät säga: ”Din far sade så här före sin död: 17 Så ska ni säga till Josef: Vi ber dig, förlåt dina bröder deras brott och synd, att de gjort så illa mot dig. Så förlåt nu den synd som din fars Guds tjänare har begått.” Josef grät när han fick deras hälsning.
18 Sedan kom också hans bröder och föll ner för honom och sade: ”Vi är dina slavar.” 19 Men Josef sade till dem: ”Var inte rädda. Skulle jag ta Guds plats? 20 Ni menade ont mot mig, men Gud har menat något gott genom det, för att bevara många människor vid liv. 21 Så var inte rädda. Jag ska sörja för er och era små barn.” Och han tröstade dem och talade vänligt till dem.
Josef dör
22 Josef bodde kvar i Egypten med sin fars husfolk, och han blev hundratio år. 23 Josef fick se Efraims barn till tredje led. Även Manasses son Makirs barn lades i Josefs knä när de föddes[e].
24 (D) Och Josef sade till sina bröder: ”Jag dör, men Gud ska se till er och föra er från detta land till det land som han lovat med ed åt Abraham, Isak och Jakob.” 25 (E) Och Josef tog ed av Israels söner och sade: ”När Gud ser till er, för då mina ben härifrån[f].”
26 Josef dog när han var hundratio år[g]. Och man balsamerade honom och lade honom i en kista i Egypten.
Footnotes
- 50:2 balsamera Normal egyptisk gravsed. På så sätt bevarades Jakobs och Josefs (vers 26) kroppar för transport till Kanaans land.
- 50:3 sjuttio dagar Fyrtio dagars balsameringstid och en sedvanlig sorgemånad (jfr 5 Mos 20:29, 34:8).
- 50:10 Goren-Haatad Betyder ”törnbuskens tröskplats”. Tröskplatsen var en viktig mötesplats (jfr Rut 3, 1 Kung 22:10).
- 50:11 Abel-Misrajim Betyder ”Egyptens sorgehögtid” eller ”Egyptens bäck”.
- 50:23 lades i Josefs knä när de föddes Dvs räknades som hans (jfr 48:5).
- 50:25 för då mina ben härifrån Detta uppfylldes vid uttåget (se 2 Mos 13:19).
- 50:26 när han var hundratio år Ca 1798 f Kr. I egyptisk tanke en idealisk livslängd (medellivslängden var ca 50 år).
1 Mosebok 50
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
1 Mosebok 50
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jakob begravs i Kanaan
50 Josef kastade sig över sin fars kropp och grät över honom och kysste honom.
2 Sedan bad han de läkare som tjänade honom att balsamera kroppen.
3 Detta tog hela fyrtio dagar, och landssorgen varade i sjuttio dagar.
4 När sorgetiden slutligen var över, gick Josef till Faraos hov och bad om en hälsning till Farao:
5 Säg till Farao att min far fick mig att lova att föra hans kropp tillbaka till Kanaans land och begrava den där. Be om tillstånd för mig att få gå och begrava min far. Försäkra Farao att jag ska återvända så snart som möjligt.
6 Farao lovade honom detta. Gå och begrav din far, som du lovat honom, sa han.
7 Då begav sig Josef iväg tillsammans med ett stort antal av Faraos rådgivare och assistenter, de var alla höga ämbetsmän i landet,
8 och alla Josefs släktingar, hans bröder och deras familjer. Men de lämnade sina små barn och alla hjordar kvar i Gosens land.
9 Många vagnar och ryttare och mycket folk följde alltså med Josef.
10 När de kom fram till Goren-Haatad, en tröskplats på andra sidan Jordan, höll de en högtidlig dödsklagan över Jakob, och Josef sörjde sin far i sju dagar.
11 Invånarna där, kananeerna, gav platsen ett nytt namn, Abel-Misraim, som betyder Egyptiska sörjare, för de sa: Detta är en plats som innebär djup sorg för dessa egyptier.
12-13 Sedan gjorde Israels söner som han hade befallt dem och bar hans kropp till Kanaans land och begravde den där i Makpelas grotta, den grotta nära Mamre, som Abraham hade köpt av hetiten Efron.
Josef tar väl hand om sina bröder
14 Sedan återvände Josef till Egypten med sina bröder och alla dem som följt med honom för att begrava Israel.
15 Efter faderns död blev Josefs bröder misstänksamma. Nu kommer Josef att ge igen för allt det onda vi har gjort mot honom, sa de.
16-17 Därför sände de bud till honom och sa: Innan vår far dog sa han till oss att be dig förlåta oss allt ont vi har gjort mot dig. Vi, tjänare åt din fars Gud, ber dig att förlåta oss. När Josef läste meddelandet brast han i gråt.
18 Sedan kom hans bröder och föll ned inför honom och sa: Vi är dina slavar.
19 Men Josef sa till dem: Var inte rädda för mig. Jag är väl inte Gud, så att jag kan döma och straffa er.
20 Jag ser det så här: Det som var menat ont, förvandlade Gud till gott. Han har gett mig denna höga ställning som jag har i dag, för att många människors liv skulle kunna räddas.
21 Nej, var inte rädda. Jag ska själv ta hand om er och era familjer. Och han talade mycket vänligt till dem och tröstade dem.
Josef dör
22 Josef och hans bröder och deras familjer blev alltså kvar i Egypten. Josef var 110 år gammal när han dog.
23 Han levde så länge att han fick se sin son Efraims barnbarn födas, och Manasses son Makirs barn fick han hålla i sin famn.
24 Snart kommer jag att dö, sa Josef till sina bröder. Men Gud ska nog komma och ta hand om er och föra er tillbaka till det land som han har lovat Abrahams och Isaks och Jakobs ättlingar.
25 Josef fick sina bröder att lova med en ed att de skulle ta hans kropp med sig tillbaka när de återvände till Kanaan.
26 Sedan dog Josef, 110 år gammal, och de balsamerade hans kropp och lade den i en kista i Egypten.
Genesis 50
Revised Geneva Translation
Genesis 50
Revised Geneva Translation
50 Then Joseph fell upon his father’s face and wept upon him and kissed him.
2 And Joseph commanded his servants, the physicians, to embalm his father; and the physicians embalmed Israel.
3 So, forty days were fulfilled (for so long did the days of those who were embalmed last); and the Egyptians mourned him for seventy days.
4 And when the days of his mourning had passed, Joseph spoke to the House of Pharaoh, saying, “If I have now found favor in your eyes, please speak in the ears of Pharaoh, and say,
5 ‘My father made me swear saying, “Lo, I die. Bury me in my grave which I have made me in the land of Canaan.”’ Now, therefore, please let me go and bury my father; and I will come back.”
6 Then Pharaoh said, “Go up and bury your father, as he has made you swear to do.”
7 So, Joseph went up to bury his father; and all the servants of Pharaoh went with him, the elders of his house and all the elders of the land of Egypt.
8 Likewise, all the House of Joseph went, and his brothers, and his father’s House. Only their children and their sheep and their cattle did they leave in the land of Goshen.
9 And both chariots and horsemen went up with him. And they were an exceedingly great company.
10 And they came to Goren Atad (which is beyond Jordan); and there they made a great and exceedingly severe lamentation. And he mourned for his father for seven days.
11 And when the Canaanites (the inhabitants of the land) saw the mourning in Goren Atad, they said, “This is a great mourning to the Egyptians.” Therefore, the name thereof was called “Abel Mizraim,” which is beyond Jordan.
12 So, his sons did to him as he had commanded them.
13 For his sons carried him into the land of Canaan and buried him in the cave of the field of Machpelah, which Abraham bought with the field of Ephron the Hittite (beside Mamre) as a burial place.
14 Then Joseph returned to Egypt, he and his brothers and all who had gone up with him to bury his father, after he had buried his father.
15 And when Joseph’s brothers saw that their father was dead, they said, “It may be that Joseph will hate us, and will pay us back for all the evil which we did to him.”
16 Therefore, they sent to Joseph, saying, “Your father commanded before his death, saying,
17 ‘Thus shall you say to Joseph, “Please forgive, now, the trespass of your brothers and their sin. For they rewarded you evil.”’ And now, please forgive the trespass of the servants of your father’s God.” And Joseph wept when they spoke to him.
18 Also, his brothers came to him and fell down before his face, and said, “Behold, we are your servants.”
19 To whom Joseph said, “Do not fear. For, am not I under God?
20 “When you thought evil against me, God disposed it to good, so that He might bring to pass as it is this day and save many people alive.
21 “Now, therefore, do not fear. I will nourish you and your children.” And he comforted them and spoke kindly to them.
22 So, Joseph dwelt in Egypt (he and his father’s House). And Joseph lived a hundred and ten years.
23 And Joseph saw Ephraim’s children, even to the third generation. Also, the sons of Machir (the son of Manasseh) were brought upon Joseph’s knees.
24 And Joseph said to his brothers, “I am ready to die; and God will surely visit you and bring you out of this land, to the land which He swore to Abraham, to Isaac, and to Jacob.”
25 And Joseph took an oath from the children of Israel, saying, “God will surely visit you; and you shall carry my bones from there.”
26 So, Joseph died when he was a hundred and ten years old. And they embalmed him and put him in a chest in Egypt.
Genesis 50
New International Version
Genesis 50
New International Version
50 Joseph threw himself on his father and wept over him and kissed him.(A) 2 Then Joseph directed the physicians in his service to embalm his father Israel. So the physicians embalmed him,(B) 3 taking a full forty days, for that was the time required for embalming. And the Egyptians mourned for him seventy days.(C)
4 When the days of mourning(D) had passed, Joseph said to Pharaoh’s court,(E) “If I have found favor in your eyes,(F) speak to Pharaoh for me. Tell him, 5 ‘My father made me swear an oath(G) and said, “I am about to die;(H) bury me in the tomb I dug for myself(I) in the land of Canaan.”(J) Now let me go up and bury my father;(K) then I will return.’”
6 Pharaoh said, “Go up and bury your father, as he made you swear to do.”
7 So Joseph went up to bury his father. All Pharaoh’s officials(L) accompanied him—the dignitaries of his court(M) and all the dignitaries of Egypt— 8 besides all the members of Joseph’s household and his brothers and those belonging to his father’s household.(N) Only their children and their flocks and herds were left in Goshen.(O) 9 Chariots(P) and horsemen[a] also went up with him. It was a very large company.
10 When they reached the threshing floor(Q) of Atad, near the Jordan, they lamented loudly and bitterly;(R) and there Joseph observed a seven-day period(S) of mourning(T) for his father.(U) 11 When the Canaanites(V) who lived there saw the mourning at the threshing floor of Atad, they said, “The Egyptians are holding a solemn ceremony of mourning.”(W) That is why that place near the Jordan is called Abel Mizraim.[b]
12 So Jacob’s sons did as he had commanded them:(X) 13 They carried him to the land of Canaan and buried him in the cave in the field of Machpelah,(Y) near Mamre,(Z) which Abraham had bought along with the field(AA) as a burial place from Ephron the Hittite.(AB) 14 After burying his father, Joseph returned to Egypt, together with his brothers and all the others who had gone with him to bury his father.(AC)
Joseph Reassures His Brothers
15 When Joseph’s brothers saw that their father was dead, they said, “What if Joseph holds a grudge(AD) against us and pays us back for all the wrongs we did to him?”(AE) 16 So they sent word to Joseph, saying, “Your father left these instructions(AF) before he died: 17 ‘This is what you are to say to Joseph: I ask you to forgive your brothers the sins(AG) and the wrongs they committed in treating you so badly.’(AH) Now please forgive the sins of the servants of the God of your father.(AI)” When their message came to him, Joseph wept.(AJ)
18 His brothers then came and threw themselves down before him.(AK) “We are your slaves,”(AL) they said.
19 But Joseph said to them, “Don’t be afraid. Am I in the place of God?(AM) 20 You intended to harm me,(AN) but God intended(AO) it for good(AP) to accomplish what is now being done, the saving of many lives.(AQ) 21 So then, don’t be afraid. I will provide for you and your children.(AR)” And he reassured them and spoke kindly(AS) to them.
The Death of Joseph
22 Joseph stayed in Egypt, along with all his father’s family. He lived a hundred and ten years(AT) 23 and saw the third generation(AU) of Ephraim’s(AV) children.(AW) Also the children of Makir(AX) son of Manasseh(AY) were placed at birth on Joseph’s knees.[c](AZ)
24 Then Joseph said to his brothers, “I am about to die.(BA) But God will surely come to your aid(BB) and take you up out of this land to the land(BC) he promised on oath to Abraham,(BD) Isaac(BE) and Jacob.”(BF) 25 And Joseph made the Israelites swear an oath(BG) and said, “God will surely come to your aid, and then you must carry my bones(BH) up from this place.”(BI)
26 So Joseph died(BJ) at the age of a hundred and ten.(BK) And after they embalmed him,(BL) he was placed in a coffin in Egypt.
Footnotes
- Genesis 50:9 Or charioteers
- Genesis 50:11 Abel Mizraim means mourning of the Egyptians.
- Genesis 50:23 That is, were counted as his
Svenska Folkbibeln (SFB)
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Revised Geneva Translation (RGT)
© 2019, 2024 by Five Talents Audio. All rights reserved.
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.