Add parallel Print Page Options

Kain och Abel

Kain mördar Abel

Adam låg med sin hustru Eva, och hon blev gravid och födde en son som fick namnet Kain[a], för hon sa: ”Med Herrens hjälp har jag fått en människa!” Hennes nästa barn var Abel, Kains bror. Abel blev herde, medan Kain blev lantbrukare. En gång kom Kain med en del av sin skörd av frukt som offergåva till Herren. Också Abel kom med de feta köttstyckena från sina förstfödda lamm. Herren såg med välbehag på Abel och hans offer, men inte på Kain och hans offer. Detta gjorde Kain vred, och han sänkte blicken.

”Varför är du så vred?” frågade Herren. ”Varför sänker du huvudet? Om du gör rätt är du ju accepterad, men om du inte gör rätt, lurar synden vid dörren. Synden åtrår dig, men du ska råda över den!”

Kain föreslog sin bror att de skulle gå ut på fälten tillsammans[b]. Medan de var där, överföll Kain sin bror och dödade honom.

Herren sa till Kain: ”Var är din bror Abel?” ”Det vet jag inte”, sa Kain. ”Ska jag hålla reda på min bror?”

10 Men Herren sa: ”Vad har du gjort? Din brors blod ropar till mig från marken. 11 Från och med nu är du förbannad och förvisad från den mark som öppnade sin mun för att ta emot din brors blod ur din hand. 12 Den kommer inte längre att ge dig någon skörd. Du ska vara hemlös och fredlös och irra omkring på jorden.”

13 Kain svarade Herren: ”Mitt straff är större än jag kan bära,[c] 14 för du har förvisat mig från min mark och från dig själv och gjort mig till en rastlös vandrare. Vem som helst som ser mig kan döda mig.” 15 Då svarade Herren: ”De kommer inte att döda dig, för jag ska ge ett sju gånger värre straff åt den som gör det.” Sedan satte Herren ett märke på Kain, för att ingen som mötte honom skulle döda honom. 16 Kain gick sedan bort från Herren och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.

Kains ättlingar

17 Därefter låg Kain med sin hustru, och hon blev gravid och födde Henok. När Kain sedan byggde en stad, kallade han den Henok efter sin son.

18 Henok var Irads far. Irad var Mechujaels far, Mechujael var Metushaels far, Metushael var Lemeks far.

19 Lemek gifte sig med två kvinnor – Ada och Silla. 20 Ada födde ett barn som hette Javal, och han blev stamfar för alla som bor i tält och lever av boskapsskötsel. 21 Hans bror hette Juval, och han var den förste att spela lyra och flöjt. 22 Silla födde Tuval Kain. Han var den förste att gjuta redskap av koppar och järn. Tuval Kain hade en syster som hette Naama.

23 En dag sa Lemek till sina båda hustrur:

”Ada och Silla, hör på!
    Lemeks hustrur, hör mina ord!
Jag har dödat en man för att han sårat mig,
    en ung man för att han skadat mig. [d]
24 Kain ska hämnas sju gånger,
    men Lemek sjuttiosju gånger!”

Adams släkttavla genom Set

25 Adam låg igen med sin hustru, och hon födde ytterligare en son. Han fick namnet Set[e], för Eva sa: ”Gud har gett mig en annan son i stället för honom som Kain dödade.” 26 Set fick en son som han kallade Enosh. Det var under dennes livstid som människorna började åkalla Herrens namn.

Footnotes

  1. 4:1 Namnet Kain betyder ungefär jag har fått/producerat.
  2. 4:8 Översättningens formulering följer här mer den samaritanska texten, Vulgata, Septuaginta och syriska Peshitta; det rör sig dock bara om en nyansskillnad.
  3. 4:13 Eller, enligt Septuaginta: Mitt brott är för stort för att förlåtas,
  4. 4:23 Som tecken på det dåvarande världsläget som nu präglades av våld och på hans egen skrytsamhet, kan versen också tolkas: Jag skulle kunna döda en man för att han sårar mig, en ung man för att han skadar mig.
  5. 4:25 Namnet betyder ungefär skänkt, given.

Kain och Abel

Mannen kände[a] sin hustru Eva, och hon blev havande och födde Kain. Då sade hon: "Jag har fått en man från Herren."[b]

Hon födde ännu en son, Abel, Kains bror. Abel blev herde och Kain blev åkerbrukare.

Efter en tid hände sig att Kain bar fram en offergåva åt Herren av markens gröda. Även Abel bar fram sin gåva av det förstfödda i sin hjord, av djurens fett. Och Herren såg till Abel och hans offer, men till Kain och hans offer såg han inte. Då blev Kain mycket vred och hans blick blev mörk. Och Herren sade till Kain: "Varför är du vred och varför är din blick så mörk? Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den."

Kain talade med sin bror Abel,[c] och medan de var ute på marken överföll Kain sin bror och dödade honom. Och Herren sade till Kain: "Var är din bror Abel?" Han svarade: "Jag vet inte. Skall jag hålla reda på min bror?" 10 Då sade han: "Vad har du gjort? Hör, din brors blod ropar till mig från marken! 11 Nu är du förbannad mer än den jord som har öppnat sin mun för att ta emot din brors blod av din hand. 12 När du brukar jorden skall den inte längre ge dig sin gröda. Kringflackande och hemlös skall du vara på jorden." 13 Kain sade då till Herren: "Mitt brott är för stort för att förlåtas.[d]

14 Se, i dag driver du mig bort från åkerjorden, och jag är dold för ditt ansikte. Kringflackande och hemlös kommer jag att vara på jorden, så att vem som helst som träffar på mig kan döda mig." 15 Men Herren sade till honom: "Kain skall bli hämnad sjufalt, vem som än dödar honom." Och Herren satte ett tecken på Kain så att ingen som träffade på honom skulle döda honom. 16 Så gick Kain bort från Herrens ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.

Kains släkttavla

17 Kain kände sin hustru och hon blev havande och födde Hanok. Och Kain byggde en stad och kallade den Hanok efter sin son.

18 Åt Hanok föddes Irad, och Irad blev far till Mehujael. Mehujael blev far till Metusael, och Metusael blev far till Lemek.

19 Lemek tog sig två hustrur, den ena hette Ada och den andra Silla. 20 Ada födde Jabal. Han blev stamfader till dem som bor i tält och är boskapsskötare.

21 Hans bror hette Jubal. Han blev stamfader till alla dem som spelar harpa och flöjt.

22 Silla födde också en son, Tubal-Kain. Han var smed och gjorde alla slags redskap av koppar och järn. Tubal-Kains syster hette Naama.

23 Lemek sade till sina hustrur:
    "Ada och Silla,
hör på mig!
    Ni Lemeks hustrur,
lyssna till mina ord:
    En man har jag dödat för varje sår
och en ung man för varje blåmärke.
24 Ja, sju gånger blir Kain hämnad,
    men Lemek sjuttiosju gånger."

Set

25 Adam kände åter sin hustru, och hon födde en son som hon gav namnet Set. Hon sade: "Gud har gett mig en annan avkomling i stället för Abel, eftersom Kain dödade honom."

26 Också Set fick en son och han gav honom namnet Enos. Vid den tiden började man åkalla Herrens namn.

Footnotes

  1. 1 Mosebok 4:1 kände Det hebreiska ordet för "känna" har ofta innebörden "ha nära gemenskap med, ha intimt umgänge med", se också 1 Mos 4:17, 25, 19:5, 8, 24:16, 38:26, Dom 19:22, 25.
  2. 1 Mosebok 4:1 från Herren Annan översättning: "med Herrens hjälp", eller "nämligen Herrens man", dvs den som Herren utlovat i 3:15.
  3. 1 Mosebok 4:8 Den samaritanska grundtexten och de äldre översättningarna tillägger efter "Abel": "Låt oss gå ut på marken".
  4. 1 Mosebok 4:13 förlåtas Annan översättning: "bäras".

Kaini ndi Abele

Adamu anagona malo amodzi ndi Hava mkazi wake ndipo mkaziyo anakhala woyembekezera nabala Kaini, ndipo anati, “Ndi thandizo la Yehova ndapeza mwana wamwamuna.” Kenaka anabereka mʼbale wake Abele.

Abele anali woweta nkhosa ndipo Kaini anali mlimi. Patapita nthawi, Kaini anatenga zipatso za ku munda nakazipereka kwa Yehova monga nsembe. Nayenso Abele anatenga ana ankhosa oyamba kubadwa pamodzi ndi mafuta ake nakazipereka ngati nsembe kwa Yehova. Yehova anakondwera ndi Abele ndi nsembe yake. Koma sanakondwere ndi Kaini ndi nsembe yake. Kotero Kaini anakwiya kwambiri ndipo nkhope yake inagwa.

Choncho Yehova anati kwa Kaini, “Chifukwa chiyani wakwiya ndipo bwanji nkhope yako yagwa? Ukanachita zabwino sindikanakulandira kodi? Koma tsopano wachita zoyipa ndipo tchimo likukudikira pa khomo pako, likufuna kukugwira; koma iwe uyenera kugonjetsa tchimolo.”

Tsiku lina Kaini anati kwa mʼbale wake Abele, “Tiye tipite ku munda.” Ndipo ali ku mundako, Kaini anawukira mʼbale wake namupha.

Ndipo Yehova anamufunsa Kaini kuti, “Ali kuti mʼbale wako Abele?”

Iye anayankha kuti, “Sindikudziwa. Kodi ine ndine wosunga mʼbale wanga?”

10 Yehova anati, “Kodi wachita chiyani? Tamvera! Magazi a mʼbale wako akulirira kwa Ine kuchokera mʼnthaka. 11 Ndipo tsopano ndiwe wotembereredwa ndipo wachotsedwa mʼdziko limene nthaka yake inatsekula pakamwa pake kulandira magazi a mʼbale wako amene unakhetsa. 12 Udzalima munda koma nthakayo sidzakupatsanso zokolola zake. Udzakhala wosakhazikika; womangoyendayenda pa dziko lapansi.”

13 Kaini anati kwa Yehova, “Chilango changa ndi chachikulu kuposera mphamvu zanga. 14 Lero mukundipirikitsa pa dziko ndi pamaso panu; ndidzakhala wosakhazikika, woyendayenda, ndipo aliyense amene adzandipeze adzandipha.”

15 Koma Yehova anamuwuza kuti, “Sizidzatero ayi; aliyense amene adzaphe Kaini adzalangidwa ndi kulipiritsidwa kasanu ndi kawiri.” Pamenepo Yehova anayika chizindikiro pa Kaini kuti aliyense womupeza asamuphe. 16 Ndipo Kaini anachoka pamaso pa Yehova nakakhala ku dziko la Nodi, kummawa kwa Edeni.

Banja la Kaini

17 Kaini anagona malo amodzi ndi mkazi wake ndipo mkaziyo anakhala woyembekezera nabala Enoki. Kaini nthawi imeneyo nʼkuti akumanga mzinda ndipo anawutcha dzina la mwana wake Enoki. 18 Enoki anabereka Iradi; Iradi anabereka Mehuyaeli, ndipo Mehuyaeli anabereka Metusela, ndipo Metusela anabereka Lameki.

19 Lameki anakwatira akazi awiri, wina dzina lake linali Ada ndi winayo dzina lake linali Zila. 20 Ada anabereka Yabala; iyeyu anali kholo la onse okhala mʼmatenti ndi oweta ziweto. 21 Dzina la mʼbale wake linali Yubala; iyeyu anali kholo la onse oyimba zeze ndi chitoliro. 22 Zila nayenso anali ndi mwana wamwamuna, dzina lake Tubala-Kaini. Iyeyu anali kholo la amisiri onse osula zida za mkuwa ndi chitsulo. Mlongo wake wa Tubala-Kaini anali Naama.

23 Lameki anawuza akazi akewo kuti,

“Ada ndi Zila, ndimvereni;
    inu akazi anga imvani mawu anga.
Ine ndinapha munthu chifukwa anandipweteka.
    Ndinapha mnyamatayo chifukwa anandimenya.
24 Ngati wopha Kaini amulipsira kasanu nʼkawiri,
    ndiye kuti wopha ine Lameki adzamulipsira kokwanira 77.”

25 Adamu anagonanso malo amodzi ndi mkazi wake, ndipo anabereka mwana wamwamuna namutcha Seti, kutanthauza kuti, “Mulungu wandipatsa mwana wina mʼmalo mwa Abele, popeza Kaini anamupha.” 26 Seti naye anali ndi mwana wa mwamuna, ndipo anamutcha Enosi.

Pa nthawi imeneyi anthu anayamba kupemphera mʼdzina la Yehova.

Och mannen kände sin hustru Eva, och hon blev havande och födde Kain; då sade hon: »Jag har fött en man genom HERRENS hjälp.»

Och hon födde åter en son, Abel, den förres broder. Och Abel blev en fårherde, men Kain blev en åkerman.

Och efter någon tid hände sig att Kain av markens frukt bar fram en offergåva åt HERREN.

Också Abel bar fram sin gåva, av det förstfödda i hans hjord, av djurens fett. Och HERREN såg till Abel och hans offergåva;

men till Kain och hans offergåva såg han icke. Då blev Kain mycket vred, och hans blick blev mörk.

Och HERREN sade till Kain: »Varför är du vred, och varför är din blick så mörk?

Är det icke så: om du har gott i sinnet, då ser du frimodigt upp; men om du icke har gott i sinnet, då lurar synden vid dörren; till dig står hennes åtrå, men du bör råda över henne.»

Och Kain talade med sin broder Abel; och när de voro ute på marken, överföll Kain sin broder Abel och dräpte honom.

Då sade HERREN till Kain: »Var är din broder Abel?» Han svarade: »Jag vet icke; skall jag taga vara på min broder?»

10 Då sade han: »Vad har du gjort! Hör, din broders blod ropar till mig från jorden.

11 Så vare du nu förbannad och förvisad ifrån åkerjorden, som har öppnat sin mun för att mottaga din broders blod av din hand.

12 När du brukar jorden, skall den icke mer giva dig sin gröda. Ostadig och flyktig skall du bliva på jorden.»

13 Då sade Kain till HERREN: »Min missgärning är större än att jag kan bära den.

14 Se, du driver mig nu bort ifrån åkerjorden, och jag måste gömma mig undan för ditt ansikte. Ostadig och flyktig skall jag bliva på jorden, och så skall ske att vemhelst som möter mig, han dräper mig.»

15 Men HERREN sade till honom: »Nej, ty Kain skall bliva hämnad sjufalt, vemhelst som dräper honom.» Och HERREN satte ett tecken till skydd för Kain, så att ingen som mötte honom skulle slå honom ihjäl.

16 Så gick Kain bort ifrån HERRENS ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.

17 Och Kain kände sin hustru, och hon blev havande och födde Hanok. Och han byggde en stad och kallade den staden Hanok, efter sin sons namn.

18 Och åt Hanok föddes Irad, och Irad födde Mehujael, och Mehujael födde Metusael, och Metusael födde Lemek.

19 Men Lemek tog sig två hustrur; den ena hette Ada, den andra Silla.

20 Och Ada födde Jabal; han blev stamfader för dem som bo i tält och idka boskapsskötsel.

21 Och hans broder hette Jubal; han blev stamfader för alla dem som hantera harpa och pipa.

22 Men Silla födde ock en son, Tubal-Kain; han var smed och gjorde alla slags redskap av koppar och järn. Och Tubal-Kains syster var Naama.

23 Och Lemek sade till sina hustrur: »Ada och Silla, hören mina ord; I Lemeks hustrur, lyssnen till mitt tal: Se, en man dräper jag för vart sår jag får, och en yngling för var blånad jag får.

24 Ja, sjufalt hämnad bliver Kain, men Lemek sju- och sjuttiofalt.»

25 Och Adam kände åter sin hustru, och hon födde en son och gav honom namnet Set, i det hon sade: »Gud har beskärt mig en annan livsfrukt, till ersättning för Abel, eftersom Kain dräpte honom.»

26 Men åt Set föddes ock en son, och han gav honom namnet Enos. Vid denna tid begynte man åkalla HERRENS namn.