14 (A) Tidigt nästa morgon tog Abraham bröd och en lädersäck med vatten och gav det till Hagar. Han lade det på hennes axlar[a] och lät henne gå tillsammans med pojken. Hon gav sig i väg och irrade omkring i Beer-Shebas öken.

15 När vattnet i lädersäcken hade tagit slut, övergav hon pojken under en buske 16 och gick och satte sig en bit bort, på ett bågskotts avstånd. Hon tänkte: ”Jag orkar inte se på när pojken dör.” Där satt hon en bit bort och grät högljutt.[b]

Read full chapter

Footnotes

  1. 21:14 lade det på hennes axlar   Syftar på provianten (Ismael var då ca 17 år, jfr 16:16).
  2. 21:16 grät högljutt   Andra handskrifter (Septuaginta): ”pojken brast i gråt” (jfr vers 17).