¹⁰ Herrens ängel sa vidare: ”Jag ska göra dina ättlingar så talrika att ingen kan räkna dem.”

²⁰ Beträffande Ismael har jag hört dig. Jag ska välsigna honom också, låta honom bli fruktsam och föröka sig mycket. Tolv furstar ska finnas bland hans efterkommande. Jag ska göra honom till ett stort folk.

Berättelsen om Ismaels släkt

(1 Krön 1:28-31)

¹² Här följer släkttavlan för Ismael, son till Abraham och Hagar, Saras egyptiska slavinna. ¹³ Ismaels söner i födelseordning var: Nevajot, Ismaels förstfödde, sedan Kedar, Adbeel, Mivsam, ¹⁴ Mishma, Duma, Massa, ¹⁵ Hadad, Tema, Jetur, Nafish och Kedma.

¹⁶ Dessa är namnen på Ismaels söner, och de är också namnen på tolv stamhövdingar med deras byar och läger. ¹⁷ Ismael blev 137 år gammal, och sedan dog han och förenades med sina förfäder. ¹⁸ Ismaels ättlingar bosatte sig från Havila till Shur, öster om Egypten, vid vägen mot Assyrien, och de låg ständigt i strid med sina bröder.^[a]

Isaks släkt: Jakob och Esau

(25:19—35:29)

¹⁹ Detta är berättelsen om Isaks, Abrahams sons släkt.

Abraham blev far till Isak. ²⁰ Isak var 40 år gammal när han gifte sig med Rebecka, dotter till araméen Betuel från Paddan Aram och syster till araméen Laban.

²¹ Isak bad till Herren för sin hustru, för hon var ofruktsam. Herren svarade på hans bön, och hans hustru Rebecka blev gravid. ²² Barnen sparkade varandra i hennes mage. Hon sa: ”Varför ska detta hända mig?” och gick och frågade Herren.

²³ Herren svarade henne:

²⁴ När det var dags för henne att föda, födde hon tvillingar. ²⁵ Den förste som föddes hade rödaktig hy som var så hårig att den liknade en skinnfäll. Han fick namnet Esau^[b]. ²⁶ Sedan föddes den andre tvillingen med sin hand om Esaus häl. Därför kallade de honom Jakob^[c]. Isak var sextio år gammal när tvillingarna föddes.

Esau säljer sin förstfödslorätt

²⁷ Allt eftersom pojkarna växte upp blev Esau en skicklig jägare, som höll till ute på markerna, medan Jakob var mer stillsam och trivdes hemma i tälten. ²⁸ Esau var Isaks favorit, för han tyckte om köttet som Esau kom hem med. Men Rebecka älskade Jakob.

²⁹ En dag när Esau kom hem alldeles utsvulten från jakten, höll Jakob på att koka soppa. ³⁰ ”O, vad jag är hungrig!” klagade Esau. ”Ge mig lite av den där röda soppan som du har!” Därför fick han namnet ”Edom”^[d]. ³¹ ”Det kan jag väl göra, om jag får byta den mot din förstfödslorätt”, svarade Jakob. ³² ”Jag håller ju på att dö. Vad har jag för nytta av förstfödslorätten?” sa Esau. ³³ ”Ja, lova då med ed att den är min”, sa Jakob. Esau svor en ed och sålde därmed sin förstfödslorätt till Jakob. ³⁴ Sedan gav Jakob Esau bröd och linssoppa. Han åt och drack och gick sedan och fortsatte med sitt. Så lite värdesatte han sin förstfödslorätt.