Abram räddar Lot

14 Vid den tid då Amrafel var kung i Shinar,[a] Arjok kung i Ellasar, Kedorlaomer[b] kung i Elam och Tidal kung över Gojim, förde dessa kungar krig mot Sodoms kung Bera, Gomorras kung Birsha, Admas kung Shinab, Sebojims kung Shemeber samt kungen i Bela, det vill säga Soar. Alla dessa förenade sig och tågade till Siddimsdalen där Döda havet nu ligger. I tolv år hade de varit under Kedorlaomer, men under det trettonde året hade de gjort uppror. Under det fjortonde året kom Kedorlaomer tillsammans med kungarna som var på hans sida, och de slog rafaeerna i Ashterot-Karnajim, suseerna i Ham, emeerna i Shave-Kirjatajim[c] och horeerna på deras berg Seir och drev dem ända till El-Paran[d] vid öknen. Sedan vände de om och kom till En-Mishpat, det vill säga Kadesh, och erövrade hela amalekiternas land. De slog också amoreerna som bodde i Hasason-Tamar.[e]

Sodoms kung drog då ut tillsammans med Gomorras kung, Admas kung, Sebojims kung och kungen i Bela, det vill säga Soar. De ställde upp sig till strid mot dem i Siddimsdalen, mot Elams kung Kedorlaomer, Gojims kung Tidal, Shinars kung Amrafel och Ellasars kung Arjok – fyra kungar mot fem.

10 Men Siddimsdalen var full av jordbecksgropar[f]. Sodoms och Gomorras kungar flydde och föll då ner i dem. De andra flydde till bergsbygden. 11 Så tog man all egendom och alla livsmedel som fanns i Sodom och Gomorra och tågade bort. 12 De tog också med sig Abrams brorson Lot och allt han ägde, eftersom han bodde i Sodom.

13 Men en som lyckats fly kom och berättade detta för Abram, hebrén. Han bodde vid amorén Mamres terebintlund. Mamre var bror till Eshkol och Aner, och de var i förbund med Abram.

14 När Abram hörde att hans släkting var tillfångatagen lät han sina mest erfarna män rycka ut, trehundraarton män som var födda i hans hus, och de förföljde fienderna ända till Dan. 15 Han delade upp sitt folk och överföll dem med sina tjänare om natten, slog dem och förföljde dem ända till Hoba norr om Damaskus 16 och tog tillbaka all egendom. Sin släkting Lot och hans ägodelar tog han också tillbaka, liksom kvinnorna och det övriga folket.

Abram välsignas av Melkisedek

17 När Abram hade kommit tillbaka efter att ha slagit Kedorlaomer och kungarna som var med honom, gick Sodoms kung ut för att möta honom i Shavedalen, det vill säga Kungadalen.[g]

18 (A) Och Melkisedek,[h] kungen i Salem, lät bära ut bröd och vin. Han var präst åt Gud den Högste, 19 och han välsignade Abram och sade:

”Välsignad vare Abram

av Gud den Högste[i],

        skapare av himmel och jord!
20 Och välsignad vare
        Gud den Högste,

som gett dina fiender i din hand!”

Och Abram gav honom tionde av allt.

21 Sodoms kung sade till Abram: ”Ge mig folket[j]. Bytet kan du ta själv.” 22 Men Abram svarade Sodoms kung: ”Jag lyfter min hand till Herren, till Gud den Högste, skapare av himmel och jord: 23 Jag vill inte ta ens en tråd eller en sandalrem eller något annat av det som är ditt. Du ska inte kunna säga: Jag har gjort Abram rik. 24 Jag vill inte ha något, det räcker med vad mina män har ätit och mina följeslagares andel. Aner, Eshkol och Mamre ska få sin del.”

Footnotes

  1. 14:1 Shinar … Ellasar … Elam … Gojim   Motsvarar södra och norra Irak, Iran samt ett allmänt ord för ”hednafolk” (möjligen hetiter, ifall Tidal motsvarar det hetitiska kunganamnet Tudhalia).
  2. 14:1 Kedorlaomer   På elamitiska Kudur-Lagamar (”dödsgudinnans tjänare”).
  3. 14:5 rafaeerna … emeerna   Högväxta jättefolk öster om Jordan (jfr 5 Mos 2:11).
  4. 14:6 Seir … El-Paran   Edom sydöst om Döda havet, samt Negevöknen mot Akabaviken.
  5. 14:7 Kadesh … Hasason-Tamar   De vände nordväst och sedan upp mot En-Gedi vid Döda havet (jfr 2 Krön 20:2), där de sedan hotade Sodom och deras allierade.
  6. 14:10 jordbecksgropar   Asfalt, som användes som murbruk (11:3) eller tätningsmaterial (6:14).
  7. 14:17 Kungadalen   Troligen strax söder om Jerusalem (jfr 2 Sam 18:18).
  8. 14:18 Melkisedek   Betyder ”min kung är rättfärdighet” eller ”rättfärdighetens kung”. Melkisedek beskrivs i Hebr 7:1f som en förebild till Kristus.
  9. 14:19 Gud den Högste   Hebr. El Elyón, det kananeiska namnet på Skaparen (jfr vers 22).
  10. 14:21 folket   Ordagrant: ”själen”.

Abram räddar Lot

14 Nu bröt krig ut i landet. Arafel, Sinears kung, Arjok, Ellasars kung, Kedorlaomer, Elams kung, och Tideal, Goims kung,

stred mot Bera, Sodoms kung, Birsa, Gomorras kung, Sinab, Admas kung, Semeber, Seboims kung och kungen i Bela (som senare kallades Soar).

Dessa kungar från Sodom, Gomorra, Adma, Seboim och Bela mobiliserade sina arméer i Siddimsdalen, dalen vid Döda havet.

Under tolv år hade de alla varit undersåtar till kung Kedorlaomer, men på det trettonde året gjorde de uppror.

5-6 Ett år senare kom Kedorlaomer med sina allierade och slakten började. Han segrade över rafaeerna i Asterot Karnaim, över suseerna i Ham, över emeerna i Save-Kirjataim och över horeerna på berget Seir, och drev dem ända till El-Paran vid öknen.

Sedan vände de om till En-Mispat (som senare kallades Kades) och förgjorde amalekiterna och amoreerna som bodde i Hasason-Tamar.

8-9 Men den andra armén, som bestod av kungarna i Sodom, Gomorra, Adma, Seboim och Bela (Soar), anföll utan framgång Kedorlaomer och hans allierade när de var i Döda havets dal, fyra kungar mot fem.

10 Dalen var full av jordbecksgropar. När armén som tillhörde kungarna i Sodom och Gomorra flydde, föll några i groparna och resten flydde till bergen.

11 Segrarna plundrade Sodom och Gomorra och tog med sig all deras rikedom och mat. Sedan drog de hemåt igen.

12 De tog också med sig Lot, Abrams brorson, som bodde i Sodom, och allt han ägde.

13 En av de män som lyckats fly kom och berättade för hebreen Abram vad som hade hänt. Abram hade slagit läger bland ekarna som tillhörde amoreen Mamre (bror till Eskol och Aner, Abrams allierade).

14 När Abram fick reda på att Lot hade tagits till fånga, sammankallade han männen som var födda i hans hushåll, 318 män sammanlagt, och förföljde fienderna ända till Dan.

15 Den natten anföll han dem med framgång och förföljde den flyende armén till Hoba, norr om Damaskus.

16 Han fick tillbaka hela bytet som de hade tagit, brorsonen Lot, och alla Lots ägodelar, kvinnorna och andra tillfångatagna.

17 När Abram återvände från sitt anfall mot Kedorlaomer och de andra kungarna, kom kungen i Sodom ut för att möta honom i Savedalen (som senare kallades Kungsdalen).

18 Även kungen i Salem (Jerusalem), Melki-Sedek, som var präst åt Gud, den Högste, kom och han gav Abram bröd och vin.

19-20 Sedan välsignade Melki-Sedek Abram med denna välsignelse:Må välsignelse från Gud den Högste, himlens och jordens skapare, vila över dig Abram. Lovad vare Gud, som har överlämnat dina fiender till dig. Då gav Abram Melki-Sedek en tiondel av hela bytet.

21 Kungen i Sodom vädjade till Abram: Ge mig bara mitt folk, som blev tillfångataget. Behåll själv hela bytet som de stal från min stad.

22 Men Abram svarade: Jag har högtidligt lovat Herren Gud den Högste, himlens och jordens skapare,

23 att jag inte ska ta så mycket som en enda tråd från er, så att ni inte kan säga: 'Abram är rik därför att jag gav honom bytet!'

24 Det räcker med det som mina unga män har ätit av din mat. Men ge en del av bytet till mina stridskamrater Aner, Eskol och Mamre.

Lot’s Captivity and Rescue

14 And it came to pass in the days of Amraphel king (A)of Shinar, Arioch king of Ellasar, Chedorlaomer king of (B)Elam, and Tidal king of [a]nations, that they made war with Bera king of Sodom, Birsha king of Gomorrah, Shinab king of (C)Admah, Shemeber king of Zeboiim, and the king of Bela (that is, (D)Zoar). All these joined together in the Valley of Siddim (E)(that is, the Salt Sea). Twelve years (F)they served Chedorlaomer, and in the thirteenth year they rebelled.

In the fourteenth year Chedorlaomer and the kings that were with him came and attacked (G)the Rephaim in Ashteroth Karnaim, (H)the Zuzim in Ham, (I)the Emim in Shaveh Kiriathaim, (J)and the Horites in their mountain of Seir, as far as El Paran, which is by the wilderness. Then they turned back and came to En Mishpat (that is, Kadesh), and attacked all the country of the Amalekites, and also the Amorites who dwelt (K)in Hazezon Tamar.

And the king of Sodom, the king of Gomorrah, the king of Admah, the king of Zeboiim, and the king of Bela (that is, Zoar) went out and joined together in battle in the Valley of Siddim against Chedorlaomer king of Elam, Tidal king of [b]nations, Amraphel king of Shinar, and Arioch king of Ellasar—four kings against five. 10 Now the Valley of Siddim was full of (L)asphalt pits; and the kings of Sodom and Gomorrah fled; some fell there, and the remainder fled (M)to the mountains. 11 Then they took (N)all the goods of Sodom and Gomorrah, and all their provisions, and went their way. 12 They also took Lot, Abram’s (O)brother’s son (P)who dwelt in Sodom, and his goods, and departed.

13 Then one who had escaped came and told Abram the (Q)Hebrew, for (R)he dwelt by [c]the terebinth trees of Mamre the Amorite, brother of Eshcol and brother of Aner; (S)and they were allies with Abram. 14 Now (T)when Abram heard that (U)his brother was taken captive, he armed his three hundred and eighteen trained servants who were (V)born in his own house, and went in pursuit (W)as far as Dan. 15 He divided his forces against them by night, and he and his servants (X)attacked them and pursued them as far as Hobah, which is [d]north of Damascus. 16 So he (Y)brought back all the goods, and also brought back his brother Lot and his goods, as well as the women and the people.

17 And the king of Sodom (Z)went out to meet him at the Valley of Shaveh (that is, the (AA)King’s Valley), (AB)after his return from the [e]defeat of Chedorlaomer and the kings who were with him.

Abram and Melchizedek(AC)

18 Then (AD)Melchizedek king of Salem brought out (AE)bread and wine; he was (AF)the priest of (AG)God Most High. 19 And he blessed him and said:

(AH)“Blessed be Abram of God Most High,
(AI)Possessor of heaven and earth;
20 And (AJ)blessed be God Most High,
Who has delivered your enemies into your hand.”

And he (AK)gave him [f]a tithe of all.

21 Now the king of Sodom said to Abram, “Give me the [g]persons, and take the goods for yourself.”

22 But Abram (AL)said to the king of Sodom, “I (AM)have raised my hand to the Lord, God Most High, (AN)the Possessor of heaven and earth, 23 that (AO)I will take nothing, from a thread to a sandal strap, and that I will not take anything that is yours, lest you should say, ‘I have made Abram rich’— 24 except only what the young men have eaten, and the portion of the men who went with me: Aner, Eshcol, and Mamre; let them take their portion.”

Footnotes

  1. Genesis 14:1 Heb. goyim
  2. Genesis 14:9 Heb. goyim
  3. Genesis 14:13 Heb. Alon Mamre
  4. Genesis 14:15 Lit. on the left hand of
  5. Genesis 14:17 Lit. striking
  6. Genesis 14:20 one-tenth
  7. Genesis 14:21 Lit. souls