1 Mosebok 44
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
44 När bröderna var klara för hemresan befallde Josef sin husföreståndare att fylla alla deras säckar med så mycket säd de kunde föra med sig och sa till honom att lägga tillbaka de pengar som de hade betalat med överst i säckarna.
2 Josef gav också order om att hans egen silverbägare skulle läggas överst i Benjamins säck tillsammans med pengarna för säden. Husföreståndaren gjorde som han hade blivit tillsagd.
3 Bröderna steg upp i gryningen och gav sig iväg med sina tungt lastade åsnor.
4 När de hade kommit ett stycke från staden, sa Josef till sin husföreståndare: Skynda dig efter dem! Stoppa dem och fråga varför de handlar på det här sättet mot mig, när jag, deras välgörare, har varit så god mot dem.
5 Fråga dem: 'Vad menar ni med att stjäla min husbondes personliga silverbägare, som han använder till att spå med? Fattar ni vad ni har gjort?'
6 Husföreståndaren hann ifatt dem och sa till dem allt som han hade fått order om.
7 Vad pratar du om egentligen? frågade de. Vilka slags människor tror du vi är, eftersom du kan anklaga oss för något så fruktansvärt?
8 Tog vi inte med oss tillbaka de pengar som vi hade funnit i säckarna? Varför skulle vi då stjäla silver eller guld från din husbondes hus?
9 Om du hittar denna bägare hos någon av oss, så ska han dö, och alla vi övriga är villiga att bli slavar åt din husbonde så länge vi lever.
10 Det låter nog bra, men det räcker med att den som stal bägaren blir min slav, svarade mannen. Ni andra går fria.
11 De tog snabbt ned sina säckar från åsneryggarna och öppnade dem.
12 Husföreståndaren började leta i den äldste broderns säck och gick sedan igenom de övrigas. Han hittade slutligen bägaren i Benjamins säck.
13 Då slet de sönder sina kläder i förtvivlan, lastade åsnorna igen och återvände till staden.
14 Josef var fortfarande hemma när Juda och hans bröder kom, och de föll ned på marken inför honom.
15 Vad är det ni försöker göra? frågade Josef. Förstår ni inte att en man som jag vet vem som stal den?
16 Juda svarade uppgivet: Vad ska vi säga, herre? Hur kan vi be om nåd? Hur kan vi bevisa att vi är oskyldiga? Gud straffar oss för våra synder. Vi har alla återvänt för att bli dina slavar, både alla vi andra och han i vars säck bägaren återfanns.
17 Nej, sa Josef. Bara den som stal bägaren ska bli min slav. Resten av er kan återvända hem till er far.
18 Då steg Juda fram och sa: Låt mig bara få säga en sak, herre. Ha tålamod med mig bara ett ögonblick, för jag vet att du kan döma mig omedelbart, som om du vore Farao själv.
19 Du frågade oss om vår far var i livet och om vi hade ytterligare någon bror,
20 och vi svarade: 'Ja, far lever. Han är nu en gammal man, och han har fått ett barn på gamla dagar, som nu är en ung man, och som hans far är mycket fäst vid. Han är den ende som är kvar av sin mors barn eftersom hans bror är död.'
21 Och du sa till oss: 'För hit honom, så att jag kan få se honom.'
22 Men vi sa: 'Herre, pojken kan inte lämna sin far, för då kommer hans far att dö.'
23 Men du sa till oss: 'Kom inte tillbaka hit, om ni inte har er yngste bror med er.'
24 Därför återvände vi till vår far och berättade för honom vad du hade sagt.
25 Och när han sa: 'Gå tillbaka och köp oss lite mat
26 svarade vi: 'Vi kan absolut inte resa utan att ta vår yngste bror med oss.'
27 Då sa far till oss: 'Ni vet att min hustru Rakel fick två söner, och att
28 en av dem gick bort för att aldrig återvända, förmodligen söndersliten av vilda djur, för jag har aldrig sett honom sedan dess.
29 Om ni tar hans bror från mig och något ont drabbar honom också, kommer jag att dö av sorg.'
30 Herre, om jag nu går tillbaka till min far och pojken inte är med oss - jag känner far och vet hur fäst han är vid pojken - kommer han att dö, när han ser att pojken saknas.
31 Vi kommer att bli skyldiga till hans för tidiga död.
32 Herre, jag lovade min far att jag skulle ta hand om pojken. Jag sa till honom, att om jag inte hade honom med mig tillbaka, så skulle jag bära skulden för alltid.
33 Herre, låt mig stanna som slav i stället för pojken, och låt honom få återvända hem med sina bröder.
34 Hur skulle jag kunna återvända hem till far utan pojken? Skona mig från att behöva se min fars sorg och förtvivlan.
Génesis 44
Nueva Biblia de las Américas
La copa de José
44 Entonces José ordenó al mayordomo de su casa, diciendo: «Llena de alimento los costales de los hombres, todo lo que puedan llevar, y pon el dinero de cada uno de ellos en la boca de su costal(A). 2 Y mi copa, la copa de plata, ponla en la boca del costal del menor, con el dinero de su grano». Y el mayordomo hizo conforme a lo[a] que había dicho José. 3 Al rayar el alba[b], fueron despedidos los hombres con sus asnos.
4 Cuando ellos habían salido de la ciudad(B), y no estaban muy lejos, José dijo al mayordomo de su casa: «Levántate, sigue a esos[c] hombres. Cuando los alcances, diles: “¿Por qué han pagado mal por bien?[d] 5 ¿No es esta la copa en que bebe mi señor, y que de hecho usa para adivinar(C)? Obraron mal en lo que hicieron”».
6 Así que los alcanzó, les dijo estas palabras. 7 Y ellos le dijeron: «¿Por qué habla mi señor de esta manera[e]? Lejos esté de sus siervos hacer tal cosa. 8 El dinero que encontramos en la boca de nuestros costales, se lo volvimos a traer de la tierra de Canaán(D). ¿Cómo, pues, habíamos de robar de la casa de su señor plata u oro? 9 Aquel de sus siervos que sea hallado con ella, que muera(E), y también nosotros entonces seremos esclavos de mi señor(F)».
10 Y él dijo: «Sea ahora también conforme a sus palabras. Aquel que sea hallado con ella será mi esclavo, y los demás de ustedes serán inocentes». 11 Ellos se dieron prisa. Cada uno bajó su costal a tierra, y cada cual abrió su costal. 12 El mayordomo registró, comenzando con el mayor y acabando con el menor, y la copa fue hallada en el costal de Benjamín(G). 13 Entonces ellos rasgaron sus vestidos(H), y después de cargar cada uno su asno, regresaron a la ciudad(I).
14 Cuando Judá llegó con sus hermanos a casa de José, él estaba aún allí, y ellos cayeron a tierra delante de él(J). 15 Y José les dijo: «¿Qué acción es esta que han hecho? ¿No saben que un hombre como yo puede ciertamente adivinar(K)?».
16 Entonces dijo Judá: «¿Qué podemos decir a mi señor? ¿Qué podemos hablar y cómo nos justificaremos? Dios ha descubierto la iniquidad de sus siervos. Así que somos esclavos de mi señor(L), tanto nosotros como aquel en cuyo poder[f] fue encontrada la copa». 17 Pero José respondió: «Lejos esté de mí hacer eso. El hombre en cuyo poder[g] ha sido encontrada la copa será mi esclavo. Pero ustedes, suban en paz a su padre».
Judá intercede por Benjamín
18 Entonces Judá se le acercó, y dijo: «Oh señor mío, permita a su siervo hablar una palabra a los oídos de mi señor, y que no se encienda su ira contra su siervo(M), pues usted es como Faraón mismo(N). 19 Mi señor preguntó a sus siervos: “¿Tienen padre o hermano(O)?”. 20 Y respondimos a mi señor: “Tenemos un padre ya anciano y un hermano[h] pequeño(P), hijo de su vejez. Su hermano ha muerto(Q), así que solo queda él de los hijos de su madre, y su padre lo ama”.
21 »Entonces usted dijo a sus siervos: “Tráiganmelo para que yo lo vea[i](R)”. 22 Y nosotros respondimos a mi señor: “El muchacho no puede dejar a su padre, pues si dejara a su padre, este moriría”. 23 Usted, sin embargo, dijo a sus siervos: “Si su hermano menor no desciende con ustedes, no volverán a ver mi rostro(S)”.
24 »Aconteció, pues, que cuando subimos a mi padre, su siervo, le contamos las palabras de mi señor. 25 Y nuestro padre dijo: “Regresen, cómprennos un poco de alimento(T)”. 26 Pero nosotros respondimos: “No podemos ir[j]. Si nuestro hermano menor va[k] con nosotros, entonces iremos[l]. Porque no podemos ver el rostro del hombre si nuestro hermano no está con nosotros”.
27 »Y mi padre, su siervo, nos dijo: “Ustedes saben que mi mujer me dio a luz dos hijos(U); 28 el uno salió de mi lado, y dije: ‘Seguro que ha sido despedazado(V)’, y no lo he visto desde entonces. 29 Si también se llevan a este de mi presencia[m], y algo malo le sucede, ustedes harán descender mis canas con dolor[n] al Seol[o](W)”.
30 »Ahora pues, cuando yo vuelva a mi padre, su siervo, y el muchacho no esté con nosotros, como su vida[p] está ligada a la vida del muchacho[q](X), 31 sucederá que cuando él vea que el muchacho no está con nosotros, morirá. Así pues, sus siervos harán descender las canas de nuestro padre, su siervo, con dolor al Seol(Y). 32 Porque yo, su siervo, me hice responsable[r] del muchacho con mi padre, diciendo: “Si no te lo traigo, que lleve yo la culpa[s] delante de mi padre para siempre[t](Z)”.
33 »Ahora pues, le ruego que quede este su siervo como esclavo de mi señor, en lugar del muchacho, y que el muchacho suba con sus hermanos. 34 Pues, ¿cómo subiré a mi padre no estando el muchacho conmigo, sin que yo vea el mal que sobrevendrá[u] a mi padre?».
Footnotes
- 44:2 O a la palabra.
- 44:3 Lit. La mañana era luz y.
- 44:4 Lit. los.
- 44:4 Algunas versiones antiguas agregan: ¿Por qué me han robado la copa de plata?
- 44:7 Lit. estas palabras.
- 44:16 Lit. cuya mano.
- 44:17 Lit. cuya mano.
- 44:20 Lit. niño.
- 44:21 Lit. Bájenmelo, para que ponga mis ojos sobre él.
- 44:26 Lit. descender.
- 44:26 Lit. está.
- 44:26 Lit. descenderemos.
- 44:29 Lit. rostro.
- 44:29 Lit. mal.
- 44:29 I.e. región de los muertos.
- 44:30 Lit. alma.
- 44:30 Lit. a su alma.
- 44:32 Lit. tu siervo se hizo fiador.
- 44:32 Lit. habré pecado.
- 44:32 Lit. todos los días.
- 44:34 Lit. hallará.
Genesis 44
New International Version
A Silver Cup in a Sack
44 Now Joseph gave these instructions to the steward of his house:(A) “Fill the men’s sacks with as much food as they can carry, and put each man’s silver in the mouth of his sack.(B) 2 Then put my cup,(C) the silver one,(D) in the mouth of the youngest one’s sack, along with the silver for his grain.” And he did as Joseph said.
3 As morning dawned, the men were sent on their way with their donkeys.(E) 4 They had not gone far from the city when Joseph said to his steward,(F) “Go after those men at once, and when you catch up with them, say to them, ‘Why have you repaid good with evil?(G) 5 Isn’t this the cup(H) my master drinks from and also uses for divination?(I) This is a wicked thing you have done.’”
6 When he caught up with them, he repeated these words to them. 7 But they said to him, “Why does my lord say such things? Far be it from your servants(J) to do anything like that!(K) 8 We even brought back to you from the land of Canaan(L) the silver(M) we found inside the mouths of our sacks.(N) So why would we steal(O) silver or gold from your master’s house? 9 If any of your servants(P) is found to have it, he will die;(Q) and the rest of us will become my lord’s slaves.(R)”
10 “Very well, then,” he said, “let it be as you say. Whoever is found to have it(S) will become my slave;(T) the rest of you will be free from blame.”(U)
11 Each of them quickly lowered his sack to the ground and opened it. 12 Then the steward(V) proceeded to search,(W) beginning with the oldest and ending with the youngest.(X) And the cup was found in Benjamin’s sack.(Y) 13 At this, they tore their clothes.(Z) Then they all loaded their donkeys(AA) and returned to the city.
14 Joseph was still in the house(AB) when Judah(AC) and his brothers came in, and they threw themselves to the ground before him.(AD) 15 Joseph said to them, “What is this you have done?(AE) Don’t you know that a man like me can find things out by divination?(AF)”
16 “What can we say to my lord?(AG)” Judah(AH) replied. “What can we say? How can we prove our innocence?(AI) God has uncovered your servants’(AJ) guilt. We are now my lord’s slaves(AK)—we ourselves and the one who was found to have the cup.(AL)”
17 But Joseph said, “Far be it from me to do such a thing!(AM) Only the man who was found to have the cup will become my slave.(AN) The rest of you, go back to your father in peace.”(AO)
18 Then Judah(AP) went up to him and said: “Pardon your servant, my lord,(AQ) let me speak a word to my lord. Do not be angry(AR) with your servant, though you are equal to Pharaoh himself. 19 My lord asked his servants,(AS) ‘Do you have a father or a brother?’(AT) 20 And we answered, ‘We have an aged father, and there is a young son born to him in his old age.(AU) His brother is dead,(AV) and he is the only one of his mother’s sons left, and his father loves him.’(AW)
21 “Then you said to your servants,(AX) ‘Bring him down to me so I can see him for myself.’(AY) 22 And we said to my lord,(AZ) ‘The boy cannot leave his father; if he leaves him, his father will die.’(BA) 23 But you told your servants, ‘Unless your youngest brother comes down with you, you will not see my face again.’(BB) 24 When we went back to your servant my father,(BC) we told him what my lord(BD) had said.(BE)
25 “Then our father said, ‘Go back and buy a little more food.’(BF) 26 But we said, ‘We cannot go down. Only if our youngest brother is with us will we go. We cannot see the man’s face unless our youngest brother is with us.’(BG)
27 “Your servant my father(BH) said to us, ‘You know that my wife bore me two sons.(BI) 28 One of them went away from me, and I said, “He has surely been torn to pieces.”(BJ) And I have not seen him since.(BK) 29 If you take this one from me too and harm comes to him, you will bring my gray head down to the grave(BL) in misery.’(BM)
30 “So now, if the boy is not with us when I go back to your servant my father,(BN) and if my father, whose life is closely bound up with the boy’s life,(BO) 31 sees that the boy isn’t there, he will die.(BP) Your servants(BQ) will bring the gray head of our father down to the grave(BR) in sorrow. 32 Your servant guaranteed the boy’s safety to my father. I said, ‘If I do not bring him back to you, I will bear the blame before you, my father, all my life!’(BS)
33 “Now then, please let your servant remain here as my lord’s slave(BT) in place of the boy,(BU) and let the boy return with his brothers. 34 How can I go back to my father if the boy is not with me? No! Do not let me see the misery(BV) that would come on my father.”(BW)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Nueva Biblia de las Américas™ NBLA™ Copyright © 2005 por The Lockman Foundation
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.

