Add parallel Print Page Options

Rakel och Lea

15 När Jakob hade varit där ungefär en månad,sa Laban en dag till honom: Även om du är min släkting, ska du inte arbeta för mig utan betalning. Hur mycket vill du ha?

16 Laban hade två döttrar, Lea och hennes yngre syster Rakel.

17 Lea hade vackra ögon, men Rakel var på alla sätt en skönhet.

18 Jakob hade blivit förälskad i Rakel. Därför sa han till hennes far: Om du ger mig Rakel till hustru så ska jag arbeta för dig i sju år.

19 Det går jag med på! svarade Laban. Jag ger henne hellre till dig än till någon utanför familjen.

20 Alltså tillbringade Jakob de följande sju åren hos Laban och arbetade för honom för att få Rakel. Tiden gick fort för han var förälskad i henne.

21 Slutligen kom den dag då det var dags för bröllop.Jag har uppfyllt min del av kontraktet, sa Jakob till Laban. Ge mig nu min hustru, så att jag kan ligga med henne.

22 Då inbjöd Laban alla männen i trakten för att fira tilldragelsen med en stor fest.

23 När det senare på kvällen hade blivit mörkt tog Laban Lea och förde henne till Jakob, och han låg med henne.

24 Laban gav Lea en av sina tjänsteflickor som hette Silpa.

25 På morgonen upptäckte Jakob att det var Lea han legat med.Vad är detta för något? utbrast Jakob. Jag arbetade sju år för Rakel! Vad menar du med det här bedrägeriet?

26 Det är inte vår sed att gifta bort den yngre dottern före den äldre, svarade Laban.

27 Vänta tills brudveckan är över, så kan du få Rakel också, om du lovar att arbeta för mig ytterligare sju år!

28 Jakob gick med på detta, och när veckan var över fick han också Rakel till hustru.

29 Laban gav Rakel Bilha som tjänsteflicka.

30 Jakob låg också med Rakel, som han älskade mer än Lea, och han stannade och arbetade för Laban i ytterligare sju år.

Jakobs söner

31 Eftersom Herren såg att Jakob inte älskade Lea lät han henne få barn, medan Rakel inte kunde få några.

32 Lea blev alltså med barn och födde en son som fick namnet Ruben (se, en son), för hon sa: Herren har sett min belägenhet, men nu kommer min make att älska mig.

33 Hon blev snart med barn igen och födde en son till och kallade honom Simeon (Herren har hört mig), för hon sa: Herren hörde att jag inte fick någon kärlek, och han gav mig ytterligare en son.

34 Ännu en gång blev hon med barn och födde en son och kallade honom Levi (tillgivenhet), för hon sa: Nu kommer väl ändå min man att visa mig tillgivenhet, eftersom jag har gett honom tre söner!

35 Än en gång blev hon med barn och födde en son och kallade honom Juda (lovsång), för hon sa: Nu vill jag prisa Herren! Sedan fick hon inga fler barn.

Read full chapter