Isak välsignar Jakob

27 När Isak hade blivit gammal och hans ögon var så svaga att han inte kunde se, kallade han till sig sin äldste son Esau och sade till honom: "Min son." Han svarade honom: "Här är jag." Då sade han: "Jag är gammal och vet inte när jag skall dö. Tag därför dina jaktredskap, ditt koger och din båge, och gå ut i markerna och skjut något vilt åt mig. Laga sedan till en välsmakande rätt åt mig, en som jag tycker om, och bär in den till mig så att jag får äta och sedan välsigna dig innan jag dör."

Rebecka hörde vad Isak sade till sin son Esau. När Esau gick ut i markerna för att skjuta något vilt att ta hem, sade Rebecka till sin son Jakob: "Lyssna! Jag hörde din far säga till din bror Esau: Skaffa något vilt och laga till åt mig en välsmakande rätt, som jag kan äta. Sedan skall jag välsigna dig inför Herren innan jag dör. Hör nu på mig, min son, och gör som jag säger. Gå till hjorden och hämta två fina killingar, så skall jag laga till en välsmakande rätt av dem åt din far, en som han tycker om. 10 Den skall du bära in till din far så att han får äta den och sedan välsigna dig innan han dör." 11 Men Jakob sade till sin mor Rebecka: "Min bror Esau är ju hårig, och jag är slät. 12 Tänk om far rör vid mig. Då blir jag en bedragare i hans ögon och drar förbannelse över mig i stället för välsignelse." 13 Men hans mor sade till honom: "Den förbannelsen skall komma över mig, min son. Hör bara vad jag säger och gå och hämta killingarna åt mig."

14 Han gick då och hämtade dem och förde dem till sin mor, och hon lagade till en välsmakande rätt, en som hans far tyckte om. 15 Sedan tog Rebecka fram sin äldste son Esaus högtidskläder, som hon hade inne hos sig, och satte dem på sin yngste son Jakob. 16 Med skinnen från killingarna täckte hon över hans händer och den bara delen av hans hals. 17 Sedan gav hon sin son Jakob den välsmakande rätten och brödet som hon hade gjort i ordning. 18 Han gick in till sin far och sade: "Far." Han svarade: "Vad vill du? Vem är du, min son?" 19 Jakob sade till sin far: "Jag är Esau, din förstfödde. Jag har gjort som du sade till mig. Sätt dig upp och ät av mitt villebråd, så att du kan välsigna mig." 20 Men Isak sade till sin son: "Hur har du kunnat finna det så snart, min son?" Han svarade: " Herren, din Gud, sände det i min väg." 21 Då sade Isak till Jakob: "Kom hit, min son, och låt mig få röra vid dig och känna om du är min son Esau eller inte." 22 Jakob gick då fram till sin fader Isak, och han rörde vid honom och sade: "Rösten är Jakobs, men händerna är Esaus." 23 Han kände inte igen honom, för händerna var håriga som hans bror Esaus händer. Han tänkte nu välsigna honom, 24 men så frågade han: "Är du verkligen min son Esau?" Han svarade: "Ja." 25 Då sade han: "Bär hit maten, min son, så att jag kan äta av villebrådet och välsigna dig." Jakob bar fram den till honom och han åt. Och han räckte honom vin och han drack. 26 Sedan sade hans fader Isak till honom: "Kom hit och kyss mig, min son." 27 När han då gick fram och kysste honom, kände han lukten av hans kläder och välsignade honom. Han sade:

"Doften av min son
    är lik doften från en mark
som Herren har välsignat.
28 Gud skall ge dig av himlens dagg
och av jordens fruktbarhet,
    säd och vin i riklig mängd.
29 Folk skall tjäna dig
    och folkslag falla ner för dig.
Var en herre över dina bröder.
    Din mors söner skall falla ner för dig.
Förbannad vare den som förbannar dig
och välsignad den som välsignar dig!"

Esau ber om Isaks välsignelse

30 När Isak hade givit Jakob sin välsignelse och Jakob just hade gått ut från honom, kom hans bror Esau hem från jakten. 31 Också han lagade till en välsmakande rätt och bar in den till sin far och sade: "Nu kan far sätta sig upp och äta av sin sons villebråd och sedan välsigna honom." 32 Hans fader Isak frågade honom: "Vem är du?" Han svarade: "Jag är Esau, din förstfödde." 33 Då blev Isak mycket förskräckt och sade: "Vem var då den jägare som bar in sitt villebråd till mig? Jag åt av allt innan du kom och jag välsignade honom. Välsignad skall han också vara." 34 När Esau hörde vad hans far berättade, ropade han högt och bittert: "Far, välsigna också mig!" 35 Men han svarade: "Din bror kom med svek och tog din välsignelse." 36 Då sade Esau: "Heter han inte Jakob! Och nu har han bedragit mig två gånger! Min förstfödslorätt har han tagit och nu har han också tagit min välsignelse." Och han frågade: "Har du då ingen välsignelse kvar för mig?" 37 Isak sade då till Esau: "Se, jag har satt honom till herre över dig, och alla hans bröder har jag gett till tjänare åt honom, och med säd och vin har jag försett honom. Vad skall jag då göra för dig, min son?" 38 Esau sade till sin far: "Var det den enda välsignelse du hade, far? Välsigna också mig, far!" Och han började storgråta. 39 Då svarade hans fader Isak honom:

"Se, fjärran från jordens fruktbarhet
skall din boning vara
    och utan dagg från himlen där ovan.
40 Av ditt svärd skall du leva
    och din bror skall du tjäna.
Men när du blir bångstyrig
    skall du slita hans ok
från din nacke."

Jakob flyr till Haran

41 Esau fylldes av hat mot Jakob på grund av den välsignelse som hans far hade givit Jakob. Han sade till sig själv: "Snart kommer den tid då vi skall sörja vår far. Då skall jag döda min bror Jakob." 42 När man berättade för Rebecka vad hennes äldre son Esau hade sagt, sände hon bud efter sin yngre son Jakob och sade till honom: "Din bror Esau tänker hämnas på dig och döda dig. 43 Och nu, min son, lyssna på mig! Fly till min bror Laban i Haran 44 och stanna hos honom en tid, till dess din brors förbittring har lagt sig. 45 När din bror inte längre är förbittrad på dig och han har glömt vad du gjort mot honom, då skall jag sända bud och hämta dig därifrån. Varför skulle jag mista er båda på en och samma dag?"

46 Sedan sade Rebecka till Isak: "Jag är trött på livet för de hetitiska kvinnornas skull. Om Jakob tar sig en hustru bland landets kvinnor, en hetitiska som dessa, varför skulle jag då leva?"

Isaac Blesses Jacob

27 When Isaac was old and (A)his eyes were dim so that he could not see, he called Esau his older son and said to him, “My son”; and he answered, “Here I am.” He said, “Behold, I am old; I do not know the day of my death. (B)Now then, take your weapons, your quiver and your bow, and go out to the field and hunt game for me, and prepare for me delicious food, such as I love, and bring it to me so that I may eat, that my soul (C)may bless you before I die.”

Now Rebekah was listening when Isaac spoke to his son Esau. So when Esau went to the field to hunt for game and bring it, Rebekah said to her son Jacob, “I heard your father speak to your brother Esau, ‘Bring me game and prepare for me delicious food, that I may eat it and bless you before the Lord before I die.’ Now therefore, my son, (D)obey my voice as I command you. Go to the flock and bring me two good young goats, so that I may prepare from them delicious food for your father, such as he loves. 10 And you shall bring it to your father to eat, (E)so that he may bless you before he dies.” 11 But Jacob said to Rebekah his mother, “Behold, (F)my brother Esau is a hairy man, and I am a smooth man. 12 Perhaps my father (G)will feel me, and I shall seem to be mocking him and bring (H)a curse upon myself and not a blessing.” 13 His mother said to him, (I)“Let your curse be on me, my son; only obey my voice, and go, bring them to me.”

14 So he went and took them and brought them to his mother, and his mother prepared delicious food, such as his father loved. 15 Then Rebekah took the (J)best garments of Esau her older son, which were with her in the house, and put them on Jacob her younger son. 16 And the skins of the young goats she put on his hands and on the smooth part of his neck. 17 And she put the delicious food and the bread, which she had prepared, into the hand of her son Jacob.

18 So he went in to his father and said, “My father.” And he said, “Here I am. Who are you, my son?” 19 Jacob said to his father, “I am Esau your firstborn. I have done as you told me; now sit up and eat of my game, that your soul may bless me.” 20 But Isaac said to his son, “How is it that you have found it so quickly, my son?” He answered, “Because the Lord your God granted me success.” 21 Then Isaac said to Jacob, “Please come near, that I (K)may feel you, my son, to know whether you are really my son Esau or not.” 22 So Jacob went near to Isaac his father, who felt him and said, “The voice is Jacob's voice, but the hands are the hands of Esau.” 23 And he did not recognize him, because (L)his hands were hairy like his brother Esau's hands. (M)So he blessed him. 24 He said, “Are you really my son Esau?” He answered, “I am.” 25 Then he said, “Bring it near to me, (N)that I may eat of my son's game and bless you.” So he brought it near to him, and he ate; and he brought him wine, and he drank.

26 Then his father Isaac said to him, “Come near and kiss me, my son.” 27 So he came near and kissed him. And Isaac smelled the smell of his garments (O)and blessed him and said,

“See, (P)the smell of my son
    is as the smell of a field that the Lord has blessed!
28 May God give you of (Q)the dew of heaven
    and of the fatness of the earth
    and (R)plenty of grain and wine.
29 Let peoples serve you,
    and nations (S)bow down to you.
(T)Be lord over your brothers,
    and may your mother's sons bow down to you.
(U)Cursed be everyone who curses you,
    and blessed be everyone who blesses you!”

30 As soon as Isaac had finished blessing Jacob, when Jacob had scarcely gone out from the presence of Isaac his father, Esau his brother came in from his hunting. 31 He also prepared delicious food and brought it to his father. And he said to his father, “Let my father arise and eat of his son's game, that you may bless me.” 32 His father Isaac said to him, “Who are you?” He answered, “I am your son, your firstborn, Esau.” 33 Then Isaac trembled very violently and said, “Who was it then that hunted game and brought it to me, and I ate it all before you came, and I have blessed him? Yes, and he shall be blessed.” 34 As soon as Esau heard the words of his father, (V)he cried out with an exceedingly great and bitter cry and said to his father, “Bless me, even me also, O my father!” 35 But he said, “Your brother came deceitfully, and he has taken away your blessing.” 36 Esau said, (W)“Is he not rightly named Jacob?[a] For he has cheated me these two times. (X)He took away my birthright, and behold, now he has taken away my blessing.” Then he said, “Have you not reserved a blessing for me?” 37 Isaac answered and said to Esau, “Behold, (Y)I have made him lord over you, and all his brothers I have given to him for servants, and (Z)with grain and wine I have sustained him. What then can I do for you, my son?” 38 Esau said to his father, “Have you but one blessing, my father? Bless me, even me also, O my father.” And (AA)Esau lifted up his voice and wept.

39 Then Isaac his father answered and said to him:

“Behold, (AB)away from[b] the fatness of the earth shall your dwelling be,
    and away from[c] the dew of heaven on high.
40 By your sword you shall live,
    and you (AC)shall serve your brother;
but when you grow restless
    (AD)you shall break his yoke from your neck.”

41 Now Esau (AE)hated Jacob because of the blessing with which his father had blessed him, and Esau said to himself, (AF)“The days of mourning for my father are approaching; (AG)then I will kill my brother Jacob.” 42 But the words of Esau her older son were told to Rebekah. So she sent and called Jacob her younger son and said to him, “Behold, your brother Esau comforts himself about you by planning to kill you. 43 Now therefore, my son, obey my voice. Arise, flee to Laban my brother in Haran 44 and stay with him a while, until your brother's fury turns away— 45 until your brother's anger turns away from you, and he forgets what you have done to him. Then I will send and bring you from there. Why should I be bereft of you both in one day?”

46 Then Rebekah said to Isaac, (AH)“I loathe my life because of the Hittite women.[d] (AI)If Jacob marries one of the Hittite women like these, one of the women of the land, what good will my life be to me?”

Footnotes

  1. Genesis 27:36 Jacob means He takes by the heel, or He cheats
  2. Genesis 27:39 Or Behold, of
  3. Genesis 27:39 Or and of
  4. Genesis 27:46 Hebrew daughters of Heth