26 Nu kom en svår hungersnöd över landet, på samma sätt som under Abrahams tid, och Isak flyttade då till Gerar, där Abimelek, filisteernas kung, bodde.

² Herren visade sig där för honom och sa till honom: Far inte till Egypten.

³ Gör som jag säger och stanna här i detta land. Om du gör det, ska jag vara med dig och välsigna dig, och jag ska ge hela detta land till dig och till dina ättlingar, precis som jag lovade din far Abraham.

⁴ Jag ska se till att dina ättlingar blir lika många som stjärnorna! Jag ska ge dem alla dessa länder och de ska bli en välsignelse för alla världens folk.

⁵ Jag ska göra detta därför att Abraham följde mina bud och höll mina lagar.

Isak lurar kung Abimelek

⁶ Isak bestämde sig då för att stanna i Gerar,

⁷ och när männen frågade honom om Rebecka, svarade han: Hon är min syster! Han fruktade nämligen för sitt liv om de fick reda på att hon var hans hustru, och han var rädd att de skulle döda honom för att få henne, för hon var mycket vacker.

⁸ Men Abimelek, filisteernas kung, fick av en händelse se genom fönstret att Isak kelade med Rebecka.

⁹ Då ropade Abimelek på Isak och sa: Hon är ju din hustru! Varför sa du då att hon var din syster? Därför att jag var rädd att jag skulle bli dödad, svarade Isak. Jag trodde någon skulle ta livet av mig för att ta henne ifrån mig.

¹⁰ Hur kunde du behandla oss på det sättet? utropade Abimelek. Någon kunde ju omdömeslöst ha legat med henne, och vi skulle ha dömts.

¹¹ Sedan utfärdade Abimelek en offentlig varning: Den som skadar denne man eller hans hustru kommer att dö.

Isak vägrar att strida för sin rätt

¹² Det året blev Isaks skördar enorma, hundra gånger den säd han sått, för Herren välsignade honom.

¹³ Han blev snart en mäktig man med allt större rikedomar.

¹⁴ Han hade mängder av får och getter, stora boskapshjordar och många tjänare. Men filisteerna blev avundsjuka på honom,

¹⁵ och de fyllde igen hans brunnar med jord, alla de brunnar som hans far Abraham hade grävt.

¹⁶ Till slut bad kung Abimelek Isak att lämna landet. Gå någon annanstans, sa han till honom. Du har blivit alltför rik och mäktig för oss.

¹⁷ Då flyttade Isak ned till Gerardalen och bodde där i stället.

¹⁸ Än en gång grävde Isak upp de brunnar som hade tillhört hans far Abraham, de som filisteerna hade fyllt igen efter hans fars död, och han gav dem tillbaka de namn som hans far en gång gett dem.

¹⁹ Hans herdar grävde också en ny brunn i Gerardalen och fann en underjordisk källa.

²⁰ Då kom herdarna på orten och påstod att den tillhörde dem: Detta är vårt land och vår brunn, sa de och grälade med Isaks herdar. Därför kallade de brunnen för Gräl!

²¹ Isaks män grävde då en annan brunn, men det blev strid om den också. Därför kallades den för Fientlighet.

²² När de övergett den grävde de ytterligare en, och invånarna på orten lämnade dem slutligen i fred. Därför kallade de brunnen för Utrymme! De sa nämligen: Nu till sist har Herren gett oss utrymme, så att vi kan föröka oss.

²³ Därefter gick Isak till Beer-Seba,

²⁴ och när han hade kommit dit visade sig Herren för honom på natten. Jag är din far Abrahams Gud, sa han. Frukta inte, för jag är med dig och ska välsigna dig och ska ge dig många ättlingar, så att du blir ett stort folk. Jag ska göra detta på grund av mitt löfte till min tjänare Abraham.

²⁵ Då byggde Isak ett altare och tillbad Herren. Och han bosatte sig där, och hans tjänare grävde en brunn.

²⁶ En dag fick Isak besök från Gerar. Kung Abimelek kom dit tillsammans med sin rådgivare Ahussat och Pikol, befälhavaren över kungens armé.

²⁷ Varför har ni kommit hit? frågade Isak dem. Detta är tydligen inget vänskapligt besök, eftersom ni var fientliga mot mig och körde ut mig ur landet.

²⁸ De sa: Vi kan tydligt se att Herren välsignar dig. Därför vill vi ingå ett avtal med dig.

²⁹ Lova att du inte kommer att skada oss, på samma sätt som vi inte har skadat dig. Faktum är att vi bara har handlat väl emot dig och sänt dig bort i frid. Vi välsignar dig i Herrens namn.

³⁰ Då lagade Isak till en stor måltid åt dem, och de åt och drack som en del av avtalet.

³¹ Så snart de steg upp på morgonen avlade de allesammans högtidliga eder för att bekräfta sitt fredsavtal, och sedan skickade Isak hem dem igen.

³² Samma dag kom Isaks tjänare och berättade om brunnen de hade grävt: Vi har hittat vatten, sa de.

³³ Därför kallade de brunnen för Sibea, som betyder ymnighet eller sju, och staden där fick namnet Beer-Seba och kallas så än i dag.

³⁴ Vid fyrtio års ålder gifte sig Esau med en flicka som hette Judit och som var dotter till hetiten Beeri. Han gifte sig också med Basemat, hetiten Elons dotter.

³⁵ Isak och Rebecka var inte glada över att han gifte sig med dem.