Det växte ännu ingen buske på jorden och ingen ört hade ännu skjutit upp ur marken. Ty Herren Gud hade inte låtit det regna på jorden och det fanns ingen människa som kunde bruka den. Men en dimma steg upp från jorden och vattnade hela marken. Och Herren Gud formade människan av stoft från jorden[a] och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande själ.

Read full chapter

Footnotes

  1. 1 Mosebok 2:7 människan . . . jorden Hebr. "adám" . . . "adamá".