Add parallel Print Page Options

Drottningen av Saba på besök

10 När ryktet om Salomo och hans vishet nådde drottningen av Saba, bestämde hon sig för att besöka honom och sätta honom på prov.

Hon kom till Jerusalem med en lång karavan av kameler, lastade med kryddor, guld och juveler, och hon talade med Salomo om allt hon hade på hjärtat.

Salomo besvarade alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för honom att förklara.

Hon insåg snart att allt som hon hade hört om hans stora visdom var sant. Hon beundrade och lät sig imponeras av det vackra palatset som han hade byggt,

den läckra maten som serverades av tjänare och uppassare i dyrbara dräkter och av de många offer som Salomo bar fram till Herren.

Allt jag har hört i mitt hemland om din visdom och om vad du har uträttat är sant! utbrast hon.

Jag skulle aldrig kunnat tro på det om jag inte själv fått se det! Inte ens hälften har man berättat! Din vishet och din rikedom är mycket större än jag kunnat föreställa mig.

Ditt folk måste vara lyckligt, och dina rådgivare verkar nöjda. Hur skulle de kunna vara annat, när de får stå här dag efter dag och lyssna till din visdom!

All ära till Herren, din Gud, som har utvalt dig och satt dig på Israels tron! Vad Herren måste älska Israel, som har låtit dig bli dess kung för att bevara rätt och rättfärdighet!

10 Sedan gav hon kungen 4.000 kilo guld som gåva och stora mängder av välluktande kryddor och ädla stenar. Leveransen av kryddor är den största kända någonsin.

11 (När kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir till Salomo, förde de också med sig stora mängder algumträ och ädla stenar.

12 Salomo använde algumträ till inredningen i templet och kungapalatset och till harpor och psaltare för sina körer. Så mycket algumträ har varken förr eller senare funnits i landet.)

13 Som tack för gåvorna från drottningen av Saba gav kung Salomo henne allt hon önskade sig, förutom vad han redan tidigare hade tänkt ge henne. Sedan återvände hon och hennes tjänare till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

14 Varje år fick Salomo in guld till en vikt av omkring 22.000 kilo,

15 förutom skatter och intäkter från affärer med de arabiska kungarna och landets eget folk.

16-17 Han lät göra 200 större sköldar belagda med uthamrat guld, där guldet till varje sköld vägde över 3 kilo, och dessutom 300 mindre sköldar som vardera tog i anspråk 2 kilo guld. Dessa lät han förvara i Libanonskogens sal.

18 Han lät också tillverka en stor tron i elfenben och belade den med guld.

19 Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill.

20 På vart och ett av de båda armstöden stod ett lejon, och likaså stod två lejon ytterst på varje trappsteg, tillsammans tolv stycken. Något liknande hade aldrig skådats i hela världen.

21 Alla kung Salomos bägare var av guld, liksom hela hans matservis i Libanonskogens sal. Silver användes inte, eftersom det inte ansågs ha något större värde!

22 Kung Salomos handelsflotta samarbetade med kung Hirams, och vart tredje år kom fartygen hem med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar.

23 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden.

24 Mäktiga män från många länder kom för att lyssna till hans gudagivna visdom.

25 De gav honom årligen stora gåvor av silver och guld, vackra kläder, myrra, kryddor, hästar och mulåsnor.

26 Salomo samlade också många hästar och vagnar. Han hade 1.400 vagnar och 12.000 hästar dels i särskilda städer och dels i Jerusalem.

27 Silver var på den tiden lika vanligt som sten, och cederträ hade inte större värde än vilket vanligt träslag som helst.

28 Salomos hästar kom från Egypten och Mindre Asien, där hans män hade köpt upp dem till förmånliga priser.

29 En egyptisk vagn fick de för omkring sju kilo silver och en häst för omkring ett och ett halvt kilo silver. Många av dessa såldes vidare till hetiternas och arameernas kungar.

The Queen of Sheba Visits Solomon(A)

10 When the queen of Sheba(B) heard about the fame(C) of Solomon and his relationship to the Lord, she came to test Solomon with hard questions.(D) Arriving at Jerusalem with a very great caravan(E)—with camels carrying spices, large quantities of gold, and precious stones—she came to Solomon and talked with him about all that she had on her mind. Solomon answered all her questions; nothing was too hard for the king to explain to her. When the queen of Sheba saw all the wisdom of Solomon and the palace he had built, the food on his table,(F) the seating of his officials, the attending servants in their robes, his cupbearers, and the burnt offerings he made at[a] the temple of the Lord, she was overwhelmed.

She said to the king, “The report I heard in my own country about your achievements and your wisdom is true. But I did not believe(G) these things until I came and saw with my own eyes. Indeed, not even half was told me; in wisdom and wealth(H) you have far exceeded the report I heard. How happy your people must be! How happy your officials, who continually stand before you and hear(I) your wisdom! Praise(J) be to the Lord your God, who has delighted in you and placed you on the throne of Israel. Because of the Lord’s eternal love(K) for Israel, he has made you king to maintain justice(L) and righteousness.”

10 And she gave the king 120 talents[b] of gold,(M) large quantities of spices, and precious stones. Never again were so many spices brought in as those the queen of Sheba gave to King Solomon.

11 (Hiram’s ships brought gold from Ophir;(N) and from there they brought great cargoes of almugwood[c] and precious stones. 12 The king used the almugwood to make supports[d] for the temple of the Lord and for the royal palace, and to make harps and lyres for the musicians. So much almugwood has never been imported or seen since that day.)

13 King Solomon gave the queen of Sheba all she desired and asked for, besides what he had given her out of his royal bounty. Then she left and returned with her retinue to her own country.

Solomon’s Splendor(O)

14 The weight of the gold(P) that Solomon received yearly was 666 talents,[e] 15 not including the revenues from merchants and traders and from all the Arabian kings and the governors of the territories.

16 King Solomon made two hundred large shields(Q) of hammered gold; six hundred shekels[f] of gold went into each shield. 17 He also made three hundred small shields of hammered gold, with three minas[g] of gold in each shield. The king put them in the Palace of the Forest of Lebanon.(R)

18 Then the king made a great throne covered with ivory and overlaid with fine gold. 19 The throne had six steps, and its back had a rounded top. On both sides of the seat were armrests, with a lion standing beside each of them. 20 Twelve lions stood on the six steps, one at either end of each step. Nothing like it had ever been made for any other kingdom. 21 All King Solomon’s goblets were gold, and all the household articles in the Palace of the Forest of Lebanon were pure gold.(S) Nothing was made of silver, because silver was considered of little value in Solomon’s days. 22 The king had a fleet of trading ships[h](T) at sea along with the ships(U) of Hiram. Once every three years it returned, carrying gold, silver and ivory, and apes and baboons.

23 King Solomon was greater in riches(V) and wisdom(W) than all the other kings of the earth. 24 The whole world sought audience with Solomon to hear the wisdom(X) God had put in his heart. 25 Year after year, everyone who came brought a gift(Y)—articles of silver and gold, robes, weapons and spices, and horses and mules.

26 Solomon accumulated chariots and horses;(Z) he had fourteen hundred chariots and twelve thousand horses,[i] which he kept in the chariot cities and also with him in Jerusalem. 27 The king made silver as common(AA) in Jerusalem as stones,(AB) and cedar as plentiful as sycamore-fig(AC) trees in the foothills. 28 Solomon’s horses were imported from Egypt and from Kue[j]—the royal merchants purchased them from Kue at the current price. 29 They imported a chariot from Egypt for six hundred shekels of silver, and a horse for a hundred and fifty.[k] They also exported them to all the kings of the Hittites(AD) and of the Arameans.

Footnotes

  1. 1 Kings 10:5 Or the ascent by which he went up to
  2. 1 Kings 10:10 That is, about 4 1/2 tons or about 4 metric tons
  3. 1 Kings 10:11 Probably a variant of algumwood; also in verse 12
  4. 1 Kings 10:12 The meaning of the Hebrew for this word is uncertain.
  5. 1 Kings 10:14 That is, about 25 tons or about 23 metric tons
  6. 1 Kings 10:16 That is, about 15 pounds or about 6.9 kilograms; also in verse 29
  7. 1 Kings 10:17 That is, about 3 3/4 pounds or about 1.7 kilograms; or perhaps reference is to double minas, that is, about 7 1/2 pounds or about 3.5 kilograms.
  8. 1 Kings 10:22 Hebrew of ships of Tarshish
  9. 1 Kings 10:26 Or charioteers
  10. 1 Kings 10:28 Probably Cilicia
  11. 1 Kings 10:29 That is, about 3 3/4 pounds or about 1.7 kilograms

Dumalaw ang Reyna ng Sheba kay Haring Solomon(A)

10 Nang marinig ng reyna ng Sheba ang pagiging tanyag ni Solomon, na nakapagbigay ng karangalan sa Panginoon, pumunta siya kay Solomon para subukin ang karunungan nito sa pamamagitan ng mahihirap na tanong. Dumating siya sa Jerusalem na kasama ang marami niyang tauhan, at may dala siyang mga kamelyo na kargado ng mga regalo na mga pampalasa, napakaraming ginto at mamahaling mga bato. Nang makita niya si Solomon, itinanong niya rito ang lahat ng gusto niyang itanong. Sinagot ni Solomon ang lahat ng tanong niya at walang anumang bagay ang hindi niya naipaliwanag sa kanya. Nang mapatunayan ng reyna ng Sheba ang karunungan ni Solomon at nang makita niya ang ganda ng palasyo na ipinatayo nito, hindi siya makapaniwala. Ganoon din nang makita niya ang pagkain sa mesa ng hari, ang pamamahala ng kanyang mga opisyal, ang paglilingkod ng mga utusan na may magagandang uniporme, ang mga tagasilbi ng kanyang inumin at ang mga handog na sinusunog na inialay nito sa templo ng Panginoon.

Sinabi niya sa hari, “Totoo nga ang nabalitaan ko sa aking bansa tungkol sa inyong mga gawa at karunungan. Hindi ako naniwala hanggang sa pumunta ako rito at nakita ko mismo. Ang totoo, wala sa kalahati ng nabalitaan ko tungkol sa inyo ang nakita ko. Ang karunungan at kayamanan nʼyo ay higit pa kaysa sa narinig ko. Napakapalad ng inyong mga tauhan! Napakapalad ng inyong mga opisyal na naglilingkod sa inyo dahil palagi nilang naririnig ang inyong karunungan. Purihin ang Panginoon na iyong Dios, na natutuwa sa inyo at naglagay sa inyo sa trono ng Israel. Dahil sa walang katapusang pag-ibig ng Panginoon sa Israel, ginawa niya kayong hari para mamuno kayo nang may katarungan at katuwiran.”

10 Binigyan niya ang hari ng limang toneladang ginto, maraming sangkap at mga mamahaling bato. Hindi na mapapantayan ang dami ng sangkap na ibinigay ng reyna ng Sheba kay Haring Solomon.

11 (May dala ring mga ginto ang mga barko ni Hiram, maraming kahoy na almug at mga mamahaling bato mula sa Ofir para kay Haring Solomon. 12 Ang mga kahoy na almug ay ginamit ng hari upang gawing hagdan para sa templo ng Panginoon at sa palasyo, at ang iba ay ginawang mga alpa at mga lira para sa mga musikero. Iyon ang pinakamagandang kahoy na almug na ipinadala sa Israel; wala nang makikita na kagaya nito hanggang sa ngayon.[a])

13 Ibinigay ni Haring Solomon sa reyna ng Sheba ang anumang hingin niya, bukod pa sa mga regalo na ibinigay ni Solomon sa kanya. Pagkatapos, umuwi na ang reyna kasama ang mga tauhan niya.

Ang Kayamanan ni Solomon(B)

14 Taun-taon tumatanggap si Solomon ng 23 toneladang ginto, 15 bukod pa rito ang mga buwis na galing sa mga negosyante, sa lahat ng hari ng Arabia at sa mga gobernador ng Israel.

16 Nagpagawa si Haring Solomon ng 200 malalaking pananggalang na ang bawat isa ay nababalutan ng mga pitong[b] kilong ginto. 17 Nagpagawa rin siya ng 300 maliliit na pananggalang na ang bawat isa ay nababalutan din ng ginto na mga tatlo at kalahating kilo. Pinalagay niya ang lahat ng ito sa bahagi ng palasyo na tinatawag na Kagubatan ng Lebanon.

18 Nagpagawa rin ang hari ng isang malaking trono na gawa sa mga pangil ng elepante at binalutan ito ng purong ginto. 19 May anim na baitang ang tronong ito at pabilog ang sandalan. Sa magkabilang gilid nito na may patungan ng braso ay may estatwang leon na nakatayo. 20 Mayroon ding estatwang leon sa bawat gilid ng baitang. Ang estatwang leon sa anim na baitang ay 12 lahat. Walang trono na katulad nito kahit saan mang kaharian. 21 Ang lahat ng kopang inuman ni Haring Solomon ay purong ginto at ang lahat ng gamit sa bahagi ng palasyo na tinatawag na Kagubatan ng Lebanon ay purong ginto rin. Hindi ginawa ang mga ito sa pilak dahil maliit lang ang halaga nito nang panahon ni Solomon. 22 Si Solomon ay may mga barko rin na pangkalakal[c] na naglalayag kasama ng mga barko ni Hiram. Ang mga barkong itoʼy umuuwi isang beses sa tatlong taon, na may dalang mga ginto, pilak, pangil ng elepante at malalakiʼt maliliit na uri ng unggoy. 23 Walang sinumang hari sa mundo na makakapantay sa karunungan at kayamanan ni Haring Solomon. 24 Ang mga tao sa mundo ay naghahangad na makita si Solomon para mapakinggan ang karunungan na ibinigay ng Dios sa kanya. 25 Taun-taon, ang bawat dumadalaw sa kanya ay may dalang mga regalo – mga bagay na gawa sa pilak at ginto, mga damit, mga sandata, mga sangkap, mga kabayo at mga mola.[d]

26 Nakapagtipon si Solomon ng 14,000 mga karwahe at 12,000 kabayo. Inilagay niya ang iba nito sa mga lungsod na taguan ng kanyang mga karwahe, at ang ibaʼy doon sa Jerusalem. 27 Nang panahong siya ang hari, ang pilak sa Jerusalem ay tulad lang ng mga pangkaraniwang bato, at ang kahoy na sedro ay parang kasindami ng mga pangkaraniwang puno ng sikomoro sa mga kaburulan sa kanluran.[e] 28 Ang mga kabayo ni Solomon ay galing pa sa Egipto[f] at sa Cilicia.[g] Binili ito sa Cilicia ng kanyang mga tagabili sa tamang halaga. 29 Nang panahong iyon, ang halaga ng karwahe na mula sa Egipto ay 600 pirasong pilak at ang kabayo ay 150 pirasong pilak. Ipinagbili rin nila ito sa lahat ng hari ng mga Heteo at mga Arameo.[h]

Footnotes

  1. 10:12 Iyon ang … sa ngayon: o, Wala nang hihigit pa sa dami ng kahoy na almug na dinala roon sa Israel; wala na ring makikitang kasindami noon ngayon.
  2. 10:16 pitong: o, tatloʼt kalahating.
  3. 10:22 mga barko rin na pangkalakal: sa Hebreo, mga barko ng Tarshish.
  4. 10:25 mola: sa Ingles, “mule.” Hayop na parang kabayo.
  5. 10:27 kaburulan sa kanluran: sa literal, Shefela.
  6. 10:28 Egipto: o, Muzur, na isang lugar na malapit sa Cilicia.
  7. 10:28 Cilicia: sa Hebreo, Kue. Maaaring isang pangalan ng Cilicia.
  8. 10:29 Arameo: o, Sirianita.