1 Korinthierbrevet 15
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Allt beror på om Kristus har uppstått
15 Bröder, låt mig nu få påminna er om vad de goda nyheterna handlar om. De har verkligen inte förändrats utan är samma goda nyheter som jag tidigare har gett er. Ni var öppna för dem då och det är ni också nu. Er tro är ju ett resultat av dem.
2 Och det är genom dem ni har blivit frälsta, om ni nu fortfarande håller fast vid er tro. Annars har ju allt varit bortkastat.
3 Från första början förmedlade jag till er vad jag själv fått kunskap om, nämligen att Kristus dog för våra synder, precis som Skriften sa att han skulle göra,
4 och att han begravdes, och att han uppstod från graven tre dagar senare, alldeles som profeterna hade förutsagt.
5 Petrus såg honom, och senare såg också resten av de tolv honom.
6 Efter det såg mer än femhundra kristna bröder honom på samma gång, och de flesta av dem lever fortfarande.
7 Sedan såg Jakob honom, och därefter alla apostlarna.
8 Sist av alla såg också jag honom, långt efter de andra, som om jag hade blivit född nästan alltför sent för att uppleva det.
9 Jag är den minst värdige av alla apostlarna, ja, jag borde inte alls kallas apostel, med tanke på hur jag tidigare behandlade Guds församling.
10 Men vad jag nu än är, så är jag det därför att Gud slösade en sådan förlåtelse och nåd på mig - och det inte utan resultat, för jag har arbetat mer intensivt än alla de andra apostlarna. Och ändå är det inte jag som har gjort det, utan Gud som har arbetat i mig för att välsigna mig.
11 Det spelar ingen roll vem som har arbetat mest intensivt, jag eller de, det viktiga är att vi har predikat de goda nyheterna för er, och att ni har trott dem.
Vår uppståndelse
12 Men säg mig nu, eftersom ni tror vad vi predikar, nämligen att Kristus uppstod från de döda, varför säger en del av er att det inte finns någon uppståndelse?
13 För om det inte finns någon uppståndelse från de döda, måste ju Kristus fortfarande vara död.
14 Och om han fortfarande är död, är allt det vi predikat meningslöst och er tro på Gud tom, värdelös och hopplös.
15 Alla vi apostlar är i så fall lögnare, eftersom vi har sagt att Gud väckte upp Kristus från de döda.
16 Om det inte finns någon uppståndelse, då är Kristus alltjämt död,
17 och er tro är meningslös, och ni är fortfarande kvar i era synder.
18 Om det är på det sättet har alla kristna som dött gått förlorade.
19 Och om det bara har sitt värde i att vara kristen under livet här på jorden, så är vi de olyckligaste av alla varelser.
20 Men faktum är att Kristus verkligen uppstod från de döda och har blivit den förste av alla de som en dag ska uppstå.
21 Döden kom in i världen genom vad en människa, nämligen Adam, gjorde. Men genom en annan människa, Kristus, kom uppståndelsen från de döda.
22 Vi är alla släkt med Adam, och därför kommer vi att dö, för överallt där det finns synd, där blir döden följden. Men alla som är släkt med Kristus kommer att få nytt liv,
23 men i tur och ordning. Kristus uppstod först, och när sedan Kristus kommer tillbaka ska allt hans folk uppstå.
24 Efter detta ska slutet komma, då Kristus överlämnar riket till Gud, Fadern, sedan han krossat alla sina fiender.
25 För Kristus ska vara kung tills han har besegrat alla sina fiender,
26 också den siste fienden - döden. Denne måste också övervinnas och förintas.
27 Kristus har av Fadern fått välde och makt över allting, men härskar naturligtvis inte över Fadern själv, som gav honom denna makt att regera.
28 När Kristus slutligen har vunnit striden mot alla sina fiender, då kommer han, Guds Son, att också ställa sig under sin Fars överhöghet, så att Gud, som har gett honom seger över allt annat, blir den ende härskaren.
29 Vad är det för mening med att låta döpa sig för de döda, om de döda inte kommer tillbaka till livet? Varför ska man göra det, om man inte tror att de döda ska uppstå en dag?
30 Varför skulle vi själva ständigt riskera våra liv och se döden i vitögat gång på gång?
31 Det är ett faktum att jag utsätts för dödsfara dagligen, det är lika sant som att jag är stolt över att ni växer till i Herren.
32 Och vad låg det för värde i att slåss med vilddjuren i Efesos, om det bara gäller något för livet här nere? Om vi inte ska leva efter det att vi har dött, så kan vi lika gärna ägna oss åt att ha roligt, äta och dricka och vara glada! Vad spelar då allt annat för roll? I morgon ska vi ju dö, och då är det slut på allt!
33 Men låt er inte luras av dem som säger så. Om ni lyssnar på dem, så börjar ni snart också handla som de.
34 Var förnuftiga och sluta synda. För till er skam måste jag säga att några av er inte alls är kristna och aldrig har känt Gud.
Jordiska och himmelska kroppar
35 Men någon kanske frågar: Hur kommer de döda att uppstå? Vilket slags kroppar kommer de att få?
36 Vilken dum fråga! Du kan finna svaret i din egen trädgård. När du sår ett sädeskorn i marken, växer det inte upp och blir till en planta om det inte dör först.
37 När det gröna skottet kommer upp ur jorden är det mycket olikt säden som du först sådde, för det enda du lägger i jorden är ett obetydligt litet vetekorn, eller vad det nu är, som du sår.
38 Sedan ger Gud det en ny, vacker kropp av precis det slag som han vill att det ska ha, och olika slags plantor kommer från olika slags frön.
39 Och alldeles som det finns olika slags säd och plantor, så finns det också olika slags kroppar. Mänskliga varelser, djur, fiskar och fåglar är alla olika.
40 Änglarna i himlen har kroppar som är mycket olika våra, och deras skönhet är en annan än vår.
41 Solen har en skönhet och månen och stjärnorna en annan. Och stjärnorna skiljer sig från varandra i skönhet och klarhet.
42 På samma sätt är våra jordiska kroppar, som dör och förmultnar, annorlunda än de kroppar vi ska få när vi kommer tillbaka till livet, för de ska aldrig dö.
43 De kroppar som vi har nu är dödliga och begravs därför, men de uppstår till odödlighet.
44 Nu är de svaga, döende kroppar, men när vi får liv igen kommer de att vara fyllda av skönhet och styrka. När döden rör vid dem nu är de bara mänskliga kroppar, men när de uppstår ska de vara övernaturliga kroppar. För alldeles som det finns naturliga, mänskliga kroppar, så finns det också övernaturliga, andliga kroppar.
45 Skriften säger oss att den förste mannen, Adam, blev en levande varelse, men Kristus blev en livgivande ande, och är därför större.
46 Först har vi alltså dessa mänskliga kroppar, och senare ger Gud oss andliga, himmelska kroppar.
47 Adam skapades av jordens mull, men Kristus kom från himlen.
48 Varje mänsklig varelse har en kropp precis som Adam hade, skapad av jord, men alla som blir Kristi tillhörigheter kommer att få samma slags kropp som han ä en kropp fr¦n himlen.
49 Alldeles som var och en av oss har en likadan kropp som Adam hade, så kommer vi en dag att få en likadan kropp som Kristus har.
50 En jordisk kropp av kött och blod kan alltså inte komma in i Guds rike. Våra kroppar, som ju alla ska dö, är inte av det rätta slaget för att leva i evighet.
51 Ni ska få del av en hemlighet. Alla av oss kommer inte att dö, men vi ska alla få nya kroppar!
52 Det kommer att hända på ett ögonblick, när den sista basunen ljuder. För det ska höras en basunstöt från himlen, och alla de kristna som har dött kommer plötsligt att bli levande med nya kroppar som aldrig kommer att dö. Sedan ska vi som fortfarande lever, också i ett ögonblick få nya kroppar.
53 Våra jordiska kroppar, de som vi nu har och som en gång dör, måste förvandlas till himmelska kroppar, som inte kan förstöras utan ska leva i evighet.
54 När detta händer kommer det ord i Skriften att uppfyllas som säger: Döden är besegrad och finns inte mer.
55-56 Död, var är då din seger och var är då din makt? För dödens makt kommer av synden, och syndens makt kommer av lagen.
57 Vi prisar Gud för segern över döden! Det är han som ger seger genom Jesus Kristus, vår Herre!
58 Mina kära bröder, eftersom den framtida segern är viss, ska ni därför vara starka och stå fasta och hängivet arbeta för Herren, för ni vet att inget som ni gör för Herren är bortkastat.
1 Korinthierbrevet 15
Svenska 1917
15 Mina bröder, jag vill påminna eder om det evangelium som jag förkunnade för eder, som I jämväl togen emot, och som I ännu stån kvar i,
2 genom vilket I ock bliven frälsta; jag vill påminna eder om huru jag förkunnade det för eder, såframt I eljest hållen fast därvid -- om nu icke så är att I förgäves haven kommit till tro.
3 Jag meddelade eder ju såsom ett huvudstycke vad jag själv hade undfått: att Kristus dog för våra synder, enligt skrifterna,
4 och att han blev begraven, och att han har uppstått på tredje dagen, enligt skrifterna,
5 och att han visade sig för Cefas och sedan för de tolv.
6 Därefter visade han sig för mer än fem hundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu leva kvar, medan några äro avsomnade.
7 Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna.
8 Allra sist visade han sig också för mig, som är att likna vid ett ofullgånget foster.
9 Ty jag är den ringaste bland apostlarna, ja, icke ens värdig att kallas apostel, jag som har förföljt Guds församling.
10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har icke varit fåfäng, utan jag har arbetat mer än de alla -- dock icke jag, utan Guds nåd, som har varit med mig.
11 Det må nu vara jag eller de andra, så är det på det sättet vi predika, och på det sättet I haven kommit till tro.
12 Om det nu predikas om Kristus att han har uppstått från de döda, huru kunna då somliga bland eder säga att det icke finnes någon uppståndelse från de döda?
13 Om det åter icke finnes någon uppståndelse från de döda, då har icke heller Kristus uppstått.
14 Men om Kristus icke har uppstått, då är ju vår predikan fåfäng, då är ock eder tro fåfäng;
15 då befinnas vi ock vara falska Guds vittnen, eftersom vi hava vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus, som han icke har uppväckt, om det är sant att döda icke uppstå.
16 Ja, om döda icke uppstå, så har ej heller Kristus uppstått.
17 Men om Kristus icke har uppstått, så är eder tro förgäves; I ären då ännu kvar i edra synder.
18 Då hava ju ock de gått förlorade, som hava avsomnat i Kristus.
19 Om vi i detta livet hava i Kristus haft vårt hopp, och därav intet bliver, då äro vi de mest ömkansvärda av alla människor.
20 Men nu har Kristus uppstått från de döda, såsom förstlingen av de avsomnade.
21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom ock genom en människa de dödas uppståndelse.
22 Och såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.
23 Men var och en i sin ordning: Kristus såsom förstlingen, därnäst, vid Kristi tillkommelse, de som höra honom till.
24 Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt.
25 Ty han måste regera »till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter».
26 Sist bland hans fiender bliver ock döden berövad all sin makt;
27 ty »allt har han lagt under hans fötter». Men när det heter att »allt är honom underlagt», då är uppenbarligen den undantagen, som har lagt allt under honom.
28 Och sedan allt har blivit Sonen underlagt, då skall ock Sonen själv giva sig under den som har lagt allt under honom. Och så skall Gud bliva allt i alla.
29 Vad kunna annars de som låta döpa sig för de dödas skull vinna därmed? Om så är att döda alls icke uppstå, varför låter man då döpa sig för deras skull?
30 Och varför undsätta vi oss själva var stund för faror?
31 Ty -- så sant jag i Kristus Jesus, vår Herre, kan berömma mig av eder, mina bröder -- jag lider döden dag efter dag.
32 Om jag hade tänkt såsom människor pläga tänka, när jag i Efesus kämpade mot vilddjuren, vad gagnade mig då det jag gjorde? Om döda icke uppstå -- »låtom oss då äta och dricka, ty i morgon måste vi dö».
33 Faren icke vilse: »För goda seder dåligt sällskap är fördärv.»
34 Vaknen upp till rätt nykterhet, och synden icke. Somliga finnas ju, som leva i okunnighet om Gud; eder till blygd säger jag detta.
35 Nu torde någon fråga: »På vad sätt uppstå då de döda, och med hurudan kropp skola de träda fram?»
36 Du oförståndige! Det frö du sår, det får ju icke liv, om det icke först har dött.
37 Och när du sår, då är det du sår icke den växt som en gång skall komma upp, utan ett naket korn, kanhända ett vetekorn, kanhända något annat.
38 Men Gud giver det en kropp, en sådan som han vill, och åt vart frö dess särskilda kropp.
39 Icke allt kött är av samma slag, utan människors har sin art, boskapsdjurs kött en annan art, fåglars kött åter en annan, fiskars återigen en annan.
40 Så finnas ock både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas härlighet är av ett slag, de jordiska kropparnas av ett annat slag.
41 En härlighet har solen, en annan härlighet har månen, åter en annan härlighet hava stjärnorna; ja, den ena stjärnan är icke lik den andra i härlighet. --
42 Så är det ock med de dödas uppståndelse: vad som bliver sått förgängligt, det uppstår oförgängligt;
43 vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det uppstår i kraft;
44 här sås en »själisk» kropp, där uppstår en andlig kropp. Så visst som det finnes en »själisk» kropp, så visst finnes det ock en andlig.
45 Så är ock skrivet: »Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ.» Den siste Adam åter blev en levandegörande ande.
46 Men icke det andliga är det första, utan det »själiska»; sedan kommer det andliga.
47 Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.
48 Sådan som den jordiska var, sådana äro ock de jordiska; och sådan som den himmelska är, sådana äro ock de himmelska.
49 Och såsom vi hava burit den jordiskas gestalt, så skola vi ock bära den himmelskas gestalt.
50 Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta, att kött och blod icke kunna få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel.
51 Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade,
52 och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade.
53 Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.
54 Men när detta förgängliga har iklätt sig oförgänglighet, och detta dödliga har iklätt sig odödlighet, då skall det ord fullbordas, som står skrivet: »Döden är uppslukad och seger vunnen.»
55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?
56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
57 Men Gud vare tack, som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!
58 Alltså, mina älskade bröder, varen fasta, orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk, eftersom I veten att edert arbete icke är fåfängt i Herren.
1 Korinthierbrevet 15
Svenska Folkbibeln
Kristi uppståndelse
15 Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er, som ni tog emot och står fasta i, 2 och genom vilket ni blir frälsta. Jag vill påminna er om orden som jag förkunnade, om ni nu håller fast vid dem. Annars var det förgäves att ni kom till tro. 3 Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv hade tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, 4 att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna, 5 och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. 6 Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu lever, medan några är insomnade. 7 Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna. 8 Allra sist visade han sig också för mig, som är såsom ett ofullgånget foster. 9 Ty jag är den ringaste av apostlarna. Jag är inte värd att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling. 10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än de alla, fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig. 11 Vare sig det gäller mig eller de andra, så förkunnar vi detta, och det är detta ni har kommit till tro på.
De dödas uppståndelse
12 Om det nu predikas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er påstå att det inte finns någon uppståndelse från de döda? 13 Om det inte finns någon uppståndelse från de döda, har inte heller Kristus uppstått. 14 Men om Kristus inte har uppstått, då är vår predikan meningslös och er tro meningslös. 15 Då står vi där som falska vittnen om Gud, eftersom vi har vittnat mot Gud, att han uppväckte Kristus, som han inte har uppväckt, om det verkligen är så att döda inte uppstår. 16 Ty om de döda inte uppstår, har inte heller Kristus uppstått. 17 Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder. 18 Då har också de som insomnat i Kristus gått förlorade. 19 Om vi i detta livet sätter vårt hopp endast till Kristus, och han inte har uppstått, då är vi de mest beklagansvärda av alla människor. 20 Men nu har Kristus uppstått från de döda som förstlingen[a] av de insomnade. 21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom också de dödas uppståndelse genom en människa.
22 Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande. 23 Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och sedan, vid hans ankomst, de som tillhör honom. 24 Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft. 25 Ty han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. 26 Som den siste fienden berövas döden all makt, 27 ty allt har han lagt under hans fötter. [b] Men när det heter att allt är lagt under honom, så är det uppenbart att den är undantagen som har lagt allt under Kristus. 28 Och när allt har blivit lagt under honom, då skall Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, för att Gud skall vara allt i alla.
29 Vad uppnår annars de som döper sig för de dödas skull? Om döda inte alls uppstår, varför döper man sig då för deras skull? 30 Och vi, varför utsätter vi oss för faror jämt och ständigt? 31 Jag dör varje dag, så sant som jag i Kristus Jesus, vår Herre, kan berömma mig av er, mina bröder. 32 Om jag hade tänkt som människor i allmänhet,[c] när jag kämpade mot vilddjuren i Efesus,[d] vad skulle jag haft för nytta av det? Om de döda inte uppstår, låt oss äta och dricka, ty i morgon dör vi. [e] 33 Låt er inte föras vilse. Dåligt sällskap fördärvar goda seder.[f] 34 Nyktra till på allvar och synda inte. Några av er har ingen kunskap om Gud. Till er skam säger jag det.
Uppståndelsekroppen
35 Nu kan någon fråga: Hur uppstår de döda? Vad för slags kropp har de när de kommer? 36 Du oförståndige! Vad du sår får inte liv om det inte dör. 37 Och vad du sår har inte den gestalt som skall bli till, utan är ett naket korn, kanske av vete eller av något annat slag. 38 Men Gud ger det en sådan gestalt som han har velat, och åt varje frö dess egen gestalt. 39 Inte allt kött är av samma slag. Det är skillnad mellan människors, husdjurs, fåglars och fiskars kött. 40 Det finns också himmelska kroppar och jordiska kroppar. Men de himmelska kropparnas glans är av ett slag, de jordiska kropparnas glans av ett annat slag. 41 Solen har sin glans, månen en annan och stjärnorna ännu en annan. Den ena stjärnan skiljer sig från den andra i glans.
42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt. 43 Det som sås i vanära uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft. 44 Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Om det finns en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp. 45 Så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. [g] Den siste Adam[h] blev en livgivande ande. 46 Men det andliga är inte det första utan det jordiska. Därefter kommer det andliga. 47 Den första människan var av jord, jordisk. Den andra människan kom från himlen. 48 Som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och som den himmelska människan är, så är också de himmelska. 49 Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, skall vi också bära den himmelska människans bild.
50 Men det säger jag er, bröder, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Inte heller ärver det förgängliga det oförgängliga. 51 Se, jag säger er en hemlighet: Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas, 52 i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda och de döda skall uppstå odödliga, och vi skall förvandlas. 53 Ty detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. 54 Men när detta förgängliga har klätts i oförgänglighet och detta dödliga klätts i odödlighet, då skall det ord fullbordas som står skrivet: Döden är uppslukad och segern vunnen. [i] 55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? [j] 56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen. 57 Men Gud vare tack, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus. 58 Var därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder, och arbeta alltid hängivet för Herren, eftersom ni vet att ert arbete i Herren inte är förgäves.
Footnotes
- 1 Korinthierbrevet 15:20 förstlingen Se 3 Mos 23:10-11, 17, 20.
- 1 Korinthierbrevet 15:27 Ps 8:7.
- 1 Korinthierbrevet 15:32 tänkt som människor i allmänhet Dvs att de döda inte uppstår.
- 1 Korinthierbrevet 15:32 vilddjuren i Efesus Den i Apg 19:24f återgivna händelsen, silversmedernas uppror, kan här vara åsyftad.
- 1 Korinthierbrevet 15:32 Jes 22:13.
- 1 Korinthierbrevet 15:33 Dåligt sällskap fördärvar goda seder Dessa ord återfinns hos den grekiske skalden Menander (342 - 290 f. Kr.).
- 1 Korinthierbrevet 15:45 1 Mos 2:7.
- 1 Korinthierbrevet 15:45 Den siste Adam Kristus.
- 1 Korinthierbrevet 15:54 Jes 25:8.
- 1 Korinthierbrevet 15:55 Hos 13:14.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln