1 Corinthians 7
International Children’s Bible
About Marriage
7 Now I will discuss the things you wrote to me about. It is good for a man not to marry. 2 But sexual immorality is a danger. So each man should have his own wife. And each woman should have her own husband. 3 The husband should give his wife all that she should have as his wife. And the wife should give her husband all that he should have as her husband. 4 The wife does not have power over her own body. Her husband has the power over her body. And the husband does not have power over his own body. His wife has the power over his body. 5 Do not refuse to give your bodies to each other. But you might both agree to stay away from intimate relations for a time. You might do this so that you can give your time to prayer. Then come together again. This is so that Satan cannot tempt you in your weakness. 6 I say this to give you permission. It is not a command. 7 I wish everyone were like me. But each person has his own gift from God. One has one gift, another has another gift.
8 Now for those who are not married and for the widows I say this: It is good for them to stay single as I am. 9 But if they cannot control their bodies, then they should marry. It is better to marry than to burn with lust.
10 Now I give this command for the married people. (The command is not from me; it is from the Lord.) A wife should not leave her husband. 11 But if she does leave, she must not marry again. Or she should go back to her husband. Also the husband should not divorce his wife.
12 For all the others I say this (I am saying this, not the Lord): A brother in Christ might have a wife who is not a believer. If she will live with him, he must not divorce her. 13 And a woman might have a husband who is not a believer. If he will live with her, she must not divorce him. 14 The husband who is not a believer is made holy through his believing wife. And the wife who is not a believer is made holy through her believing husband. If this were not true, then your children would not be clean. But now your children are holy.
15 But if the person who is not a believer decides to leave, let him leave. When this happens, the brother or sister in Christ is free. God called us[a] to a life of peace. 16 Wives, maybe you will save your husband; and husbands, maybe you will save your wife. You do not know now what will happen later.
Live As God Called You
17 But each one should continue to live the way God has given him to live—the way he was when God called him. This is a rule I make in all the churches. 18 If a man was already circumcised when he was called, he should not change his circumcision. If a man was without circumcision when he was called, he should not be circumcised. 19 It is not important if a man is circumcised or not circumcised. The important thing is obeying God’s commands. 20 Each one should stay the way he was when God called him. 21 If you were a slave when God called you, do not let that bother you. But if you can be free, then become free. 22 The person who was a slave when the Lord called him is free in the Lord. He belongs to the Lord. In the same way, the one who was free when he was called is now Christ’s slave. 23 You all were bought for a price. So do not become slaves of men. 24 Brothers, in your new life with God each one of you should continue the way you were when you were called.
Questions About Getting Married
25 Now I write about people who are not married. I have no command from the Lord about this, but I give my opinion. And I can be trusted, because the Lord has given me mercy. 26 This is a time of trouble. So I think that it is good for you to stay the way you are. 27 If you have a wife, then do not try to become free from her. If you are not married, then do not try to find a wife. 28 But if you decide to marry, this is not a sin. And it is not a sin for a girl who has never married to get married. But those who marry will have trouble in this life. And I want you to be free from this trouble.
29 Brothers, this is what I mean: We do not have much time left. So starting now, those who have wives should use their time to serve the Lord as if they had no wives. 30 Those who are sad should live as if they are not sad. Those who are happy should live as if they are not happy. Those who buy things should live as if they own nothing. 31 Those who use the things of the world should live as if those things are not important to them. You should live like this, because this world, the way it is now, will soon be gone.
32 I want you to be free from worry. A man who is not married is busy with the Lord’s work. He is trying to please the Lord. 33 But a man who is married is busy with things of the world. He is trying to please his wife. 34 He must think about two things—pleasing his wife and pleasing the Lord. A woman who is not married or a girl who has never married is busy with the Lord’s work. She wants to give herself fully—body and soul—to the Lord. But a married woman is busy with things of the world. She is trying to please her husband. 35 I am saying this to help you. I am not trying to limit you. But I want you to live in the right way. And I want you to give yourselves fully to the Lord without giving your time to other things.
36 A man might think that he is not doing the right thing with the girl he is engaged to. The girl might be almost past the best age to marry. So he might feel that he should marry her. He should do what he wants. They should get married. It is no sin. 37 But another man might be more sure in his mind. There may be no need for marriage, so he is free to do what he wants. If he has decided in his own heart not to marry, he is doing the right thing. 38 So the man who marries his girl does right. And the man who does not marry does even better.
39 A woman must stay with her husband as long as he lives. If the husband dies, she is free to marry any man she wants. But she must marry another believer. 40 The woman is happier if she does not marry again. This is my opinion, and I believe that I have God’s Spirit.
Footnotes
- 7:15 us Some Greek copies read “you.”
1 CORINTIOS 7
Uspanteco
Pablo tijyeˈ noˈj chirij cˈulniquil
7 Lajori tambˈijbˈi jilonri chawechak pire jcˈululaj mak yoloj ri xataktakch jtzˈonaj chwe laj awujak. Subˈlaj tziyiˈ wi mitaˈ ticˈuliˈy jun winak, 2 pero pire maˈ tran tzˈiˈal, jun winak rajwaxiˈ tijtoc rixokl y jun anm rajwaxiˈ ticˈuliˈyc.
3 Jun winak rajwaxiˈ tijyeˈ luwar re rixokl cuando raj rixokl trechbˈej ribˈak. Y jun anm rajwaxiˈ tijyeˈ luwar re richjil cuando raj richjil trechbˈej ribˈak. 4 Jwiˈl jtioˈjl jun anm maˈ re taˈ re pi ricˈan, rechiˈ richjil, ni jtioˈjl jun winak maˈ re taˈ re pi ricˈan, rechiˈ rixokl. 5 Atak winak ma qˈuecˈaj aybˈak chi rechbˈej awixoklak wi riˈ raj awixoklak tawechbˈejtak y atak anm ma qˈuecˈaj aybˈak wi atechbˈejtak jwiˈl awichjilak, xike wi tiniqˈuibˈ awchak chi quibˈ awibˈilak chi taˈ tawechbˈej aybˈak quibˈ uxibˈ kˈij pire atchˈaˈwtak riqˈui Kakaj Dios tziyiˈn, pero cuando tibˈantaj chˈaˈwem awiˈlak riqˈui Kakaj Dios, echbˈej chic aybˈak pire maˈ attakchiˈjtak jwiˈl man jbˈabˈal etzl chi jbˈanic tzˈiˈal jwiˈl tosem aybˈak. 6 Pero cuando ximbˈij chi taˈ tawechbˈej aybˈak quibˈ uxibˈ kˈij pire atchˈaˈwtak riqˈui Kakaj Dios, taˈ tijin atintaktak pire tabˈan awechak jilonli, xike tijin tambˈij chi tijnaˈ tibˈan chapcaˈ ri ximbˈij.
7 In riˈ chwaj chi miti ticˈuliˈy jun winak chapcaˈ imbˈanic in. Pero chi kajujunal jaljojiˈ kacwinel ri xsipaj jwiˈl Kakaj Dios, jalaniˈ re jun y jalaniˈ re jun chic.
8 Tambˈij rechak yak ri ajquiˈ chi cˈuliˈytak y yak anm ri camnak richjilak chi riˈ mas tzi miti ticˈuliˈytak chapcaˈ imbˈanic in. 9 Pero wi mitaˈ ticwintak chi jkˈelic mak jraybˈak re echbˈenc, rajwaxiˈ ticˈuliˈytak jwiˈl riˈ mas tzi ticˈuliˈytak chiwch chapcaˈ ticˈattak jwiˈl mak jraybˈak re echbˈenc.
10 Pero juntir yak ri cˈuliˈnaktakchak tambˈij rechak, yak anm mi can jyeˈ richjilak. Y man pixabˈ ri tambˈijbˈi chawechak maˈ in taˈke imbˈinc, Kakaj Jesucristo ri Kajawl xinc. 11 Y wi wiˈ jono anm tican jyeˈ richjil, mi cˈuliˈy chic o wi raj ticˈuliˈyc, jtzˈonaj jcuyic jmac re richjil pire tijcˈam chic ribˈak. Y jilon jun winak taˈ luwar tican jacheˈ rixokl.
12 Rechak yak nicˈj chic tambˈijbˈi jilonri, pero inke imbˈinc, maˈ Kakaj Jesucristo ri Kajawl taˈn. Wi wiˈ jono ajtakel re Kakaj Jesucristo y wiˈ rixokl ri taˈ takel Kakaj Jesucristo jwiˈl, pero wi rixokl rajiˈ tiwaˈx riqˈuil, taˈ luwar tijachbˈic. 13 Y wi wiˈ jono anm cˈuliˈnak riqˈui jun winak ri taˈ takel Kakaj Jesucristo jwiˈl, pero wi richjil rajiˈ tiwaˈx riqˈuil, taˈ luwar tijachbˈic.
14 Jun winak ri taˈ takel Kakaj Jesucristo jwiˈl, tijcˈulaˈ utzil riqˈui Kakaj Dios jwiˈlke xcˈuliˈy riqˈui jun anm ri ajtakel re Kakaj Jesucristo y jun anm ri taˈ takel Kakaj Jesucristo jwiˈl, ri xcˈuliˈy riqˈui jun winak ri ajtakel re Kakaj Jesucristo tijcˈulaˈ utzil riqˈui Kakaj Dios. Wi maˈ ajtakeltak re Kakaj Jesucristotak taˈn, tra ralcˈwalak ri tiqˈuisiˈytak, taˈ nen jbˈanicak riqˈui Kakaj Dios. Pero wi ajtakel re Kakaj Jesucristo jono rechak, yak ralcˈwalak tijcˈulaˈtakaˈ utzil riqˈui Kakaj Dios.
15 Pero wi jun cristian ri maˈ ajtakel re Kakaj Jesucristo taˈn, ri cˈuliˈnak riqˈui jun ajtakel re Kakaj Jesucristo, wi raj tican jacheˈ jcˈulajl, tike yeˈsaj luwar re. Jun ajtakel re Kakaj Jesucristo jyeˈke luwar re jcˈulajl tibˈec jwiˈl Kakaj Dios xojchaˈw pirechiˈ tiwaˈx utzil laj kacˈaslemal. 16 Jwiˈl at anm taˈ awetam wi atcwiniˈ chi jcolic awichjil. Y jilon at winak, taˈ awetam wi atcwiniˈ chi jcolic awixokl.
Yak ri xchaˈsajtak jwiˈl Kakaj Dios
17 Juntir yak ajtakeltak re Kakaj Jesucristo cantakna laj jcˈaslemalak chapcaˈ ri yeˈl rechak jwiˈl Kakaj Jesucristo ri Kajawl y chapcaˈ cuando xchaˈsajtak jwiˈl Kakaj Dios. Riˈ li impixbˈ ri tanyeˈ rechak juntir yak kˈat ajtakeltak re Kakaj Jesucristo. 18 Wi Kakaj Dios xchaˈ jono chawechak ri cojolchak retal jtioˈjl, canok pi jilonli. Y wi Kakaj Dios xchaˈ jono chawechak taˈ cojol retal jtioˈjl, taˈ luwar ticojsaj retal jtioˈjl, 19 jwiˈl chiwch Kakaj Dios taˈ nen tichacuj wi cojol retal jtioˈjl o taˈn. Kakaj Dios riˈ raj ticojsaj Jpixbˈ.
20 Juntir cristian cantakna chapcaˈ jbˈanicak cuando xchaˈsajtak jwiˈl Kakaj Dios. 21 Wi wiˈ awajw cuando xatchaˈsaj jwiˈl Kakaj Dios, mat oc il. Pero wi tijnaˈ attaksajbˈic, esajbˈi aybˈ. 22 Nen wiˈ rajw cuando xchaˈsaj pire xwux jun riqˈui Kakaj Jesucristo ri Kajawl, lajori takalchak jkˈabˈal, pero chi jbˈanic lawiˈ raj Kakaj Jesucristo ri Kajawl. Y jilon jun ri mitaˈ rajw cuando xchaˈsaj jwiˈl Kakaj Jesucristo, lajori riˈchak Kakaj Jesucristo rajw.
23 Atak juntir subˈlaj pakal alokˈicak xansaj jwiˈl Kakaj Jesucristo, jwiˈliˈli maˈ yeˈtak chic luwar atwaˈxtak laj jkˈabˈak cristian pire tioc pi awajwak pi jqˈuexwach Kakaj Jesucristo. 24 Y jilonli atak wechˈelxic chirij Kakaj Jesucristo, rajwaxiˈ chi ajujunalak canentak chiwch Kakaj Dios chapcaˈ abˈanicak cuando xatjchaˈtak. 25 Pi rechak yak anm ri taˈ ni jun bˈwelt echbˈeltak jwiˈl winak y yak winak ri taˈ ni jun bˈwelt echbˈel anm jwiˈlak, taˈ ni jun pixabˈ yeˈl chwe jwiˈl Kakaj Jesucristo ri Kajawl pire tambˈijbˈi rechak. Pero in chwaj tambˈijbˈi rechak lawiˈ ri tanchomorsaj in y atak cubˈaˈ achˈolak chirij juntir inyolj ri tambˈij chawechak jwiˈl riˈ Kakaj Dios ri Kajawl xyeˈw rutzil ranm chwe. 26 Jwiˈl mak cˈax ri wiˈ laˈ mak kˈij lajori, in tanchomorsaj chi juntir cristian riˈ mas tzi cantakna chapcaˈ jbˈanicak, wi cˈuliˈnaktak o taˈn. 27 Wi xatcˈuliˈtakaˈn, ma toc chic nen tabˈan chi jjachicbˈi acˈulajl. Y wi ajquiˈ chatcˈuliˈyc, mat cˈuliˈyc. 28 Wi xatcˈuliˈyc, taˈ atmacun chiwch Kakaj Dios. Y jilon jun anm ri taˈ ni jun bˈwelt echbˈel jwiˈl jono winak, wi xcˈuliˈyc, taˈ timacun chiwch Kakaj Dios. Pero wi ticˈuliˈytak, wiˈ mas cˈax tina jtijtakna laj jcˈaslemalak. In riˈ chwaj chi mitaˈ tijtijtak mak cˈax li jwiˈliˈli ximbˈij jilonli.
29 Atak wechˈelxic chirij Kakaj Jesucristo, riˈ ri chwaj tambˈij chawechak, taˈ chiquiˈ mas naj raj tipe Kakaj Jesucristo, jwiˈliˈli nen ri wiˈchak rixokl riˈ bˈok ranm chi jbˈanic lawiˈ raj Kakaj Jesucristo tran, raneˈ chapcaˈ taˈ rixokl. 30 Yak ri tibˈisontak, raneˈtak chapcaˈ taˈ tibˈisontak. Y yak ri tiquiˈcottak, raneˈtak chapcaˈ taˈ tiquiˈcottak. Yak ri tijin tilokˈomantak, raneˈtak chapcaˈ taˈ kelen rechak. 31 Mak ri tioctak il chirij juntir ri wiˈ wich ulew, raneˈtak chapcaˈ taˈ tioctak il chirij, jwiˈl juntir ri wiˈ wich ulew tike tijin tisaach jwich. 32 In riˈ chwaj chi mitaˈ nen quiek chirij atoctakwiˈ il. Jun winak ri mitaˈ cˈuliˈnak riˈ mas tioc il chi jbˈanic lawiˈ raj Kakaj Jesucristo ri Kajawl tran pire tzi tiilsaj jwiˈl Kakaj Jesucristo ri Kajawl. 33 Pero jun winak ri cˈuliˈnak riˈ mas tioc il chirij mak kelen reke wich ulew pire tzi tiilsaj jwiˈl rixokl 34 y jilonli quibˈ tielwiˈ jchomorsaˈn.
Pero jun anm ri taˈ cˈuliˈnak o jun anm ri mitaˈ echbˈel jwiˈl jun winak, re riˈ mas tibˈe ranm chi jbˈanic lawiˈ raj Kakaj Jesucristo ri Kajawl tran pire tzi tiilsaj jwiˈl Kakaj Jesucristo y riˈ tibˈe ranm chi jtosic ranm y jtioˈjl pire Kakaj Jesucristo. Pero jun anm ri cˈuliˈnak riˈ mas tioc il chirij mak kelen re wich ulew pire tzi tiilsaj jwiˈl richjil. 35 In tambˈijbˈi jilonri chawechak pirechiˈ utzil pi awechak. In maˈ pire taˈ chwaj atinkˈeltak chi cˈulniquil, in riˈ chwaj tabˈantak laj acˈaslemalak lawiˈ ri mas tzi y pire tajach aybˈak laj jkˈabˈ Kakaj Dios ri Kajawl chi jbˈanic lawiˈ raj tabˈantak.
36 Pero wi wiˈ jono winak tijchomorsaj chi pent taˈ tzi tijin tijchomorsaj chirij man jconciert y jwiˈl man jconciert xtzˈakatiˈ junbˈ pire ticˈuliˈyc, rajwaxiˈ ticˈuliˈytak, raneˈ lawiˈ ri tzi tril re, taˈ timacun chiwch Kakaj Dios. 37 Pero wi wiˈ jono ri taˈ tijquibˈaj ranm chirij ri tijchomorsaj y wi taˈ tricˈaj laj ranm chi rajwaxiˈ ticˈuliˈy riqˈui man jconciert y wi ticwin chi jkˈelic ribˈ re mak raybˈl re echbˈenc y wi taˈ ticˈuliˈy riqˈui man jconciert, tziyiˈ tran. 38 Jilonli jun winak wi ticˈuliˈy riqˈui man jconciert, tziyiˈ tran y wi jun winak taˈ ticˈuliˈy riqˈui man jconciert, masna tzi tran.
39 Jun anm wi aj yoˈliˈ richjil, taˈ tijnaˈ tican jacheˈ, pero wi xcam richjil, tichak jnaˈ ticˈuliˈy chic riqˈuil nen quiek riqˈuil raj ticˈuliˈyc. Pero jtoqueˈ jono richjil ri ajtakel re Kakaj Jesucristo ri Kajawl. 40 Pero in tambˈij riˈ mas tzi wi taˈ chiquiˈ ticˈuliˈy jun anm ri camnak richjil. Riˈ li ri tambˈij in y in wetamiˈ chi wiˈ Lokˈlaj Jsantil Kakaj Dios laj wanm.
1 Korintierbrevet 7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Frågor om äktenskapet
7 Jag ska nu svara på det ni skrev: ”Det är bäst för en man att inte röra vid en kvinna.”[a] 2 Nej, på grund av kroppsliga begär, bör varje man leva med sin egen hustru och varje kvinna med sin egen man.[b] 3 Mannen ska ge sin hustru vad han är skyldig till, och likadant hustrun sin man. 4 En kvinnas kropp tillhör inte henne själv utan hennes man, och på samma sätt tillhör en mans kropp inte honom själv utan hans hustru. 5 Håll er inte ifrån varandra utom under en kort tid, och då bara om ni är överens om att ni båda vill koncentrera er på att be. Sedan ska ni komma tillsammans igen, annars kan Satan fresta er, eftersom ni inte kan leva avhållsamt. 6 Men detta sista säger jag som en tillåtelse, inte som en befallning. 7 Helst skulle jag önska att alla levde som jag. Men var och en har sin nådegåva från Gud, den ena har denna, den andra en annan.
8 Till ogifta[c] och änkor vill jag säga att det är bättre att förbli som jag. 9 Men om de inte kan leva avhållsamt, bör de gifta sig. Det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.
10 Till er som nu är gifta har jag däremot en befallning, som kommer från Herren: Hustrun får inte skilja sig från sin man, 11 men om hon nu ändå gör det ska hon förbli ogift eller försona sig med sin man, och mannen får inte skilja sig från sin hustru.[d]
12 Här vill jag göra ett tillägg till de övriga, jag, inte Herren: Om en troende man har en hustru som inte delar hans tro men ändå vill leva med honom, får han inte skilja sig från henne. 13 Och om en troende kvinna har en man som inte delar hennes tro men ändå vill leva med henne, får hon inte skilja sig från honom. 14 Den man som inte tror är helgad genom sin hustru, och den kvinna som inte tror är helgad genom sin troende man. Annars skulle ju era barn vara orena och inte heliga som de är nu.
15 Om den som inte tror däremot vill skilja sig, så låt den personen få göra det. Då är den troende mannen eller kvinnan inte bunden. Gud har ju kallat er att leva i frid, 16 för hur vet du, kvinna, att du kan rädda din man, eller du, man, att du kan rädda din hustru?[e]
Behåll den ställning ni hade innan ni började tro
17 Var och en bör fortsätta att leva i den ställning han hade fått av Herren när Gud kallade honom. Det är den uppmaning jag ger i alla församlingar. 18 Den som var omskuren när han blev kallad, ska inte försöka ändra på det. Den som var oomskuren behöver inte heller låta omskära sig. 19 Det spelar ingen roll om en man är omskuren eller ej. Det viktiga är att hålla Guds bud.
20 Var och en ska alltså förbli i den situation han befann sig i när han blev kallad. 21 Var du slav när du blev kallad, så oroa dig inte över det, men om du kan bli fri, så gör det.[f] 22 Den som var slav när Herren kallade honom är Herrens frigivne. Och den som var fri när han blev kallad är Kristus slav. 23 Ni är köpta, och priset är betalt. Bli inte slavar under människor. 24 Syskon, förbli var och en inför Gud i den situation som ni befann er i när ni blev kallade.
Råd till den som är ogift
25 När det gäller dem som aldrig varit gifta[g], har jag ingen särskild befallning från Herren. Men som trovärdig på grund av Herrens barmhärtighet kan jag ge er ett råd. 26 Jag anser alltså att det är bäst att förbli vad man är, med tanke på den svåra tid vi lever i. 27 Är du gift ska du inte skilja dig. Är du inte gift, ska du inte försöka hitta någon att gifta dig med. 28 Om du ändå gifter dig så är det ingen synd, och om en ogift kvinna gifter sig är det inte heller någon synd. Men de som gifter sig kommer att drabbas av många svårigheter här i livet, som jag önskar att ni slapp gå igenom.
29 Vad jag vill säga, syskon, är att det inte är lång tid kvar. Därför måste de som har en hustru leva som om de ingen hade, 30 de som gråter som om de inte grät, de som gläder sig som om de inte gjorde det, de som köper något som om de inte fick äga det, 31 och de som håller på med världsliga saker som om de inte kunde utnyttja dem. Den nuvarande världen går ju mot sitt slut.
32 Jag vill bespara er extra bekymmer. En ogift ägnar sig åt det som tillhör Herren, hur han ska kunna behaga Herren. 33 Men en gift ägnar sig åt det som hör till den här världen, hur han ska behaga sin hustru. 34 Han blir splittrad. På samma sätt ägnar sig en ogift kvinna eller flicka åt det som tillhör Herren, för att vara helig till både kropp och själ. Men en gift kvinna ägnar sig åt det som hör till den här världen, hur hon ska behaga sin man.
35 Jag säger detta för ert eget bästa, inte för att begränsa er frihet, utan för att hjälpa er att leva anständigt och troget hålla er till Herren.
36 Om någon tror att han handlar orätt mot den vuxna flicka han är trolovad[h] med och vill gifta sig, då bör han gifta sig. Han syndar inte, utan de kan gifta sig. 37 Men den som i sitt hjärta är övertygad och inte känner något tvång, utan har sin vilja under kontroll och i sitt hjärta har bestämt sig för att inte gifta sig, han handlar rätt. 38 Den som gifter sig handlar alltså rätt, men den som inte gifter sig handlar ännu bättre.
39 En gift kvinna är bunden till sin man så länge han lever. Men om hennes man dör, kan hon gifta om sig med vem hon vill, bara det är med en troende. 40 Fast enligt min åsikt är det lyckligare för henne att förbli som hon är. Och jag tror att också jag har Guds Ande.
Footnotes
- 7:1 Konstaterandet kan vara något som korinthierna uttryckte och som Paulus sedan bemötte. Det fanns asketer i Korinth som menade att man skulle avhålla sig från sexuellt umgänge även inom äktenskapet.
- 7:2 Ordagrant: Men på grund av den sexuella frisläpptheten borde varje man ha sin egen hustru och varje hustru/kvinna ha sin egen make.
- 7:8 Det kan också vara änklingar som avses.
- 7:11 Jfr Matt 5:32.
- 7:16 Annan tolkning: Vem vet, kvinna, om du inte kan rädda din man, eller du, man, om du inte kan rädda din hustru?
- 7:21 Alternativ tolkning: …även om du kan bli fri, så förbli vad du är.
- 7:25 Ordagrant: oskulder, av båda könen.
- 7:36 Den judiska förlovningen var mer bindande än en nutida förlovning, och kunde bara brytas genom en skilsmässa, men något sexuellt samliv fick inte förekomma. Församlingarna hade tagit över denna form av förlovning. Versen kan också tolkas som att det är fadern till flickan som är osäker på huruvida han ska låta sin dotter gifta sig eller inte.
The Holy Bible, International Children’s Bible® Copyright© 1986, 1988, 1999, 2015 by Thomas Nelson. Used by permission.
Copyright © 1999 by Wycliffe Bible Translators International
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.