1-4 But for right now, friends, I’m completely frustrated by your unspiritual dealings with each other and with God. You’re acting like infants in relation to Christ, capable of nothing much more than nursing at the breast. Well, then, I’ll nurse you since you don’t seem capable of anything more. As long as you grab for what makes you feel good or makes you look important, are you really much different than a babe at the breast, content only when everything’s going your way? When one of you says, “I’m on Paul’s side,” and another says, “I’m for Apollos,” aren’t you being totally childish?

5-9 Who do you think Paul is, anyway? Or Apollos, for that matter? Servants, both of us—servants who waited on you as you gradually learned to entrust your lives to our mutual Master. We each carried out our servant assignment. I planted the seed, Apollos watered the plants, but God made you grow. It’s not the one who plants or the one who waters who is at the center of this process but God, who makes things grow. Planting and watering are menial servant jobs at minimum wages. What makes them worth doing is the God we are serving. You happen to be God’s field in which we are working.

9-15 Or, to put it another way, you are God’s house. Using the gift God gave me as a good architect, I designed blueprints; Apollos is putting up the walls. Let each carpenter who comes on the job take care to build on the foundation! Remember, there is only one foundation, the one already laid: Jesus Christ. Take particular care in picking out your building materials. Eventually there is going to be an inspection. If you use cheap or inferior materials, you’ll be found out. The inspection will be thorough and rigorous. You won’t get by with a thing. If your work passes inspection, fine; if it doesn’t, your part of the building will be torn out and started over. But you won’t be torn out; you’ll survive—but just barely.

16-17 You realize, don’t you, that you are the temple of God, and God himself is present in you? No one will get by with vandalizing God’s temple, you can be sure of that. God’s temple is sacred—and you, remember, are the temple.

18-20 Don’t fool yourself. Don’t think that you can be wise merely by being relevant. Be God’s fool—that’s the path to true wisdom. What the world calls smart, God calls stupid. It’s written in Scripture,

He exposes the hype of the hipsters.
The Master sees through the smoke screens
    of the know-it-alls.

21-23 I don’t want to hear any of you bragging about yourself or anyone else. Everything is already yours as a gift—Paul, Apollos, Peter, the world, life, death, the present, the future—all of it is yours, and you are privileged to be in union with Christ, who is in union with God.

* * *

Paulus och Apollos är Guds medarbetare i församlingen

Bröder, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor utan som till köttsliga människor, spädbarn i Kristus. Mjölk gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte. Den tålde ni ännu inte, och det gör ni inte nu heller, eftersom ni fortfarande är köttsliga. Så länge det råder avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra? Om en säger: "Jag håller mig till Paulus", och en annan: "Jag håller mig till Apollos", är ni då inte som folk i allmänhet? Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som förde er till tro, och det med den uppgift som Herren har gett var och en. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder därför något, utan endast den som ger växten, och det är Gud. Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en skall få sin lön efter sitt arbete. Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker, en Guds byggnad.

10 Efter den nåd som Gud gav mig har jag som en kunnig byggmästare lagt grunden, och en annan bygger nu på den. Men var och en bör se till hur han bygger. 11 Ty någon annan grund kan ingen lägga än den som är lagd, Jesus Kristus. 12 Om någon bygger på den grunden med guld, silver och dyrbara stenar eller med trä, hö och halm, 13 så skall det visa sig vad var och en har byggt. Den dagen[a] kommer att visa det, eftersom den uppenbaras i eld, och hur vars och ens verk är skall elden pröva. 14 Om det verk någon har byggt består provet, skall han få lön. 15 Men om hans verk bränns upp, skall han gå miste om lönen. Själv skall han dock bli frälst, men som genom eld. 16 Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? 17 Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni.

18 Bedra inte er själva. Om någon bland er tycker att han är vis i den här världen, måste han bli en dåre för att bli vis. 19 Ty den här världens visdom är dårskap inför Gud. Det står skrivet: Han fångar de visa i deras slughet, [b] 20 och vidare: Herren känner de visas tankar och vet att de är tomma. [c] 21 Därför skall ingen berömma sig av människor, eftersom allting är ert, 22 det må vara Paulus, Apollos eller Kefas, det må vara världen, liv eller död, nutid eller framtid. Allting är ert. 23 Men själva tillhör ni Kristus, och Kristus tillhör Gud.

Footnotes

  1. 1 Korinthierbrevet 3:13 Den dagen Domens dag.
  2. 1 Korinthierbrevet 3:19 Job 5:13.
  3. 1 Korinthierbrevet 3:20 Ps 94:11.