1 Thessalonikerbrevet 3
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Timotheos glädjande rapport
3 När jag till slut inte kunde stå ut längre, beslutade jag mig för att själv stanna kvar i Athen
2-3 och skicka vår bror och medarbetare, Guds tjänare, Timo-theos för att besöka er. Han skulle styrka er tro, uppmuntra er och se till att ni inte tappar modet i alla de svårigheter som ni går igenom. Men ni vet förstås att sådana problem ingår i Guds plan med oss kristna.
4 Medan vi fortfarande var kvar hos er, lät vi er förstå att ni snart skulle möta lidanden och det gjorde ni.
5 När jag inte längre kunde stå ut med ovissheten, skickade jag som sagt Timotheos för att ta reda på om er tro stått emot alla angrepp. Jag var rädd att Satan kanske hade fått er på fall och att allt vårt arbete hade varit förgäves.
6 Och nu har Timotheos just återvänt och har med sig de välkomna nyheterna om att er tro och kärlek fortfarande är lika stark, och att ni minns vårt besök med glädje, och längtar lika mycket efter oss som vi efter er.
7 Kära bröder, nu känner vi oss tröstade i alla våra stora svårigheter och lidanden här. För nu vet vi att ni är trogna Herren.
8 Vi kan uthärda vad som helst, så länge vi vet att ni är fasta i er tro på Kristus.
9 Hur ska vi kunna tacka Gud tillräckligt för er och för den glädje och fröjd ni har gett oss när vi är i bön för er?
10 Dag och natt ber vi nämligen till Gud att vi ska få träffa er igen, för att få hjälpa er med de brister som ännu kan finnas i er tro.
11 Vi ber att vår Gud och Far och vår Herre Jesus Kristus ska sända oss tillbaka till er igen.
12 Och vi ber att Herren ska låta er kärlek till varandra och till alla människor växa och flöda över, precis som vår kärlek till er gör.
13 Då kommer Gud, vår Far, att styrka er och göra er heliga och fria från synd, så att ni är utan skuld den dag då vår Herre Jesus Kristus återvänder med alla dem som tillhör honom.
1 Thessalonikerbrevet 3
Svenska 1917
3 Därför, när vi icke mer kunde uthärda, beslöto vi att stanna ensamma kvar i Aten,
2 och sände åstad Timoteus, vår broder och Guds tjänare vid förkunnandet av evangelium om Kristus, för att han skulle styrka och uppmuntra eder i eder tro,
3 så att ingen bleve vacklande under dessa lidanden. Ty I veten själva att sådana äro oss förelagda.
4 Redan när vi voro hos eder, sade vi ju eder förut att vi skulle komma att utstå lidanden. Så har nu ock skett, det veten I.
5 Det var också därför som jag sände honom åstad, när jag icke mer kunde uthärda; ty jag ville veta något om eder tro, eftersom jag fruktade att frestaren till äventyrs hade så frestat eder, att vårt arbete skulle bliva utan frukt.
6 Men nu, då Timoteus har kommit till oss från eder och förkunnat för oss det glada budskapet om eder tro och kärlek, och sagt oss att I alltjämt haven oss i god hågkomst, och att I längten efter att se oss, likasom vi längta efter eder,
7 nu hava vi i fråga om eder, käre bröder, genom eder tro fått hugnad i all vår nöd och allt vårt lidande.
8 Ty nu leva vi, eftersom I stån fasta i Herren.
9 Ja, huru skola vi nog kunna tacka Gud för eder, till gengäld för all den glädje som vi genom eder hava inför vår Gud?
10 Natt och dag är det vår innerligaste bön, att vi må få se edra ansikten och avhjälpa vad som kan brista i eder tro.
11 Men vår Gud och Fader själv och vår Herre Jesus må för oss jämna vägen till eder.
12 Och eder må Herren giva en allt större och mer överflödande kärlek till varandra, ja, till alla människor, en sådan kärlek som vi hava till eder,
13 så att edra hjärtan styrkas till att vara ostraffliga i helighet inför vår Gud och Fader vid vår Herre Jesu tillkommelse, när han kommer med alla sina heliga.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica