Add parallel Print Page Options

David ber om bröd

21 David kom till staden Nob för att träffa prästen Ahimelek, som blev förskräckt när han fick se honom.Varför är du ensam? frågade han. Varför har du ingen med dig?

Kungen har sänt ut mig på ett privat uppdrag, ljög David. Ingen får veta varför jag är här. Jag har stämt möte med mina män på en annan plats.

Kan du ge mig något att äta? Jag behöver fem bröd, eller vad du kan avvara.

Vi har inget vanligt bröd, svarade prästen. Men här finns det heliga brödet, som du kan ta, om dina män har hållit sig borta från kvinnor en tid.

Det kan du vara säker på att de har, i alla fall under de senaste dagarna, svarade David. Jag låter inte mina män göra vad som helst när de är ute på ett uppdrag, och eftersom de brukar hålla sig rena till och med under vanliga uppdrag, så gör de det desto mer vid det här tillfället.

Det fanns inte något annat än det heliga brödet, skådebrödet, som brukade ställas fram inför Herren i tabernaklet, och den dagen hade det just bytts ut mot färskt bröd.

Av en händelse var ledaren för Sauls herdar, edomiten Doeg, där just då för att bli renad.

David frågade Ahimelek om han hade ett spjut eller ett svärd att ge honom. Jag fick inget vapen med mig, när jag i all hast blev tvungen att ge mig iväg på kungens uppdrag! förklarade David.

Jo, svarade prästen. Jag har ju filisteen Goljats svärd här, honom som du dödade i Elas dal. Det är inlindat i tyg och ligger under prästkläderna. Ta det om du vill. Jag har inget annat svärd.Det passar utmärkt! svarade David. Hämta det åt mig!

David spelar vansinnig

10 Sedan skyndade sig David därifrån. Han flydde bort från Saul till kung Akis i Gat.

11 Men Akis män blev inte glada, när de fick höra att han var där. Är inte han Israels högste ledare? frågade de. Är inte han den som folket hedrar med att dansa och sjunga: 'Saul har slagit sina tusen och David sina tiotusen?'

12 David förstod deras tveksamhet. Han blev rädd för vad kung Akis skulle göra med honom,

13 så han spelade vansinnig. Han gjorde märken i dörrarna i stadsporten och lät spottet rinna ner i skägget.

14-15 Till slut sa kung Akis till sina män: Måste ni föra hit en galning? Har vi inte nog med sådana redan! Måste jag verkligen ha honom i mitt hus?

21 Och David kom till prästen Ahimelek i Nob. Men Ahimelek blev förskräckt, när han fick se David, och frågade honom: »Varför kommer du ensam och har ingen med dig?»

David svarade prästen Ahimelek: »Konungen har givit mig ett uppdrag, men han sade till mig: 'Ingen får veta något om det uppdrag vari jag sänder dig, och som jag har givit dig.' Och mina män har jag visat till det och det stället.

Giv mig nu vad du har till hands, fem bröd eller vad som kan finnas.»

Prästen svarade David och sade »Vanligt bröd har jag icke till hands; allenast heligt bröd finnes -- om eljest dina män hava avhållit sig från kvinnor.»

David svarade prästen och sade till honom: »Ja, sannerligen, kvinnor hava på sista tiden varit skilda från oss; när jag drog åstad, voro ock mina mäns tillhörigheter heliga. Därför, om också vårt förehavande är av helt vanligt slag, är det dock i dag heligt, vad våra tillhörigheter angår.»

Då gav prästen honom av det heliga; ty där fanns icke något annat bröd än skådebröden, som hade legat inför HERRENS ansikte, men som man hade burit undan, för att lägga fram nybakat bröd samma dag det gamla togs bort.

Men där befann sig den dagen en av Sauls tjänare, som var satt i förvar inför HERREN, en edomé vid namn Doeg, den förnämste av Sauls herdar.

Och David frågade Ahimelek ytterligare: »Har du icke här till hands något spjut eller något svärd? Ty varken mitt svärd eller mina andra vapen tog jag med mig, eftersom konungens uppdrag krävde så stor skyndsamhet.»

Prästen svarade: »Jo, det svärd som har tillhört filistéen Goljat, honom som du slog ned i Terebintdalen; det finnes, inhöljt i ett kläde, där bakom efoden. Vill du taga det med dig, så tag det; ty något annat än det har jag icke.» David sade: »Dess like finnes icke; giv mig det.»

10 Och David stod upp och flydde samma dag för Saul och kom till Akis, konungen i Gat.

11 Men Akis' tjänare sade till honom: »Detta är ju David, landets konung! Det är ju till dennes ära man sjunger så under dansen: 'Saul har slagit sina tusen, men David sina tio tusen.'

12 David lade märke till dessa ord, och han begynte storligen frukta för Akis, konungen i Gat.

13 Därför ställde han sig vansinnig inför deras ögon och betedde sig såsom en ursinnig, när de ville fasthålla honom, och ritade på dörrarna i porten och lät spotten rinna ned i sitt skägg.

14 Då sade Akis till sina tjänare: »I sen ju huru vanvettigt mannen beter sig. Varför fören I honom till mig?

15 Har jag då sådan brist på vanvettiga människor, att I behövden föra denne hit, för att han skulle bete sig vanvettigt inför mig? Skulle en sådan få komma in i mitt hus?»