Add parallel Print Page Options

Saul besegrar ammoniterna

11 Vid den här tiden ledde Nahas ammoniternas armé mot Israel och belägrade staden Jabes-Gilead. Invånarna i Jabes bad om fred: Slut fred med oss, så ska vi bli era tjänare, bad de.

Det ska ni få bli, sa Nahas. Men bara på det villkoret att jag får sticka ut höger öga på varenda en av er, så att hela Israel blir förolämpat.

Låt oss få sju dagar på oss så att vi kan ta reda på om vi får någon hjälp! svarade Jabes äldste. Om inte våra bröder kommer och räddar oss, ska vi gå med på dina villkor.

När budbärarna kom till Sauls hemstad Gibea och berättade hur läget var började alla att gråta.

Saul hade varit ute och plöjt på åkern, och när han återvände till staden frågade han: Vad är det som har hänt? Varför gråter alla? När de berättade för honom vad budbärarna från Jabes hade sagt,

kom Guds Ande med stor kraft över Saul och han brann av vrede.

Han tog två oxar, styckade dem och sände ut styckena med budbärare över hela Israel.Så här ska det gå med oxarna som tillhör den som vägrar att följa Saul och Samuel i strid, sa han. Fruktan föll över folket, och de ställde upp till sista man.

Han räknade dem i Besek och fann att de var 300.000, förutom 30.000 män från Juda.

Då skickade han budbärare tillbaka till Jabes-Gilead med beskedet: Vi kommer att rädda er när det är som hetast i morgon!Givetvis blev det en oerhörd glädje i staden när budskapet nådde fram.

10 Männen i Jabes meddelade sedan sina fiender: Vi ger oss! I morgon kan ni komma och göra med oss som ni vill.

11 Men under natten kom Saul. Han hade delat upp sin armé i tre grupper. Före gryningen överrumplade de ammoniterna och dödade dem nästan allesammans under förmiddagens lopp. Resten av deras armé blev så grundligt skingrad, att inte ens två personer kom undan tillsammans.

12 Senare sa folket till Samuel: Var finns de män som sa att Saul inte skulle bli vår kung? För hit dem, så ska vi döda dem!

13 Men Saul svarade: Ingen ska avrättas i dag när Herren har räddat Israel!

14 Då sa Samuel till folket: Kom, låt oss alla gå till Gilgal och än en gång bekräfta att Saul är vår kung.

15 De gick därför till Gilgal, och vid en högtidlig ceremoni inför Herren krönte de Saul till kung. Sedan offrade de tackoffer till Herren, och Saul och hela Israel firade den lyckliga utgången.

11 Och ammoniten Nahas drog upp och belägrade Jabes i Gilead. Då sade alla män i Jabes till Nahas: »Slut fördrag med oss, så vilja vi bliva dig underdåniga.»

Men ammoniten Nahas svarade dem: »På det villkoret vill jag sluta fördrag med eder, att jag får sticka ut högra ögat på eder alla och därmed tillfoga hela Israel smälek.»

De äldste i Jabes sade till honom: »Giv oss sju dagars uppskov, så att vi kunna skicka sändebud över hela Israels land; om då ingen vill hjälpa oss, så skola vi giva oss åt dig.»

Så kommo nu sändebuden till Sauls Gibea och omtalade detta för folket. Då brast allt folket ut i gråt.

Men just då kom Saul gående bakom sina oxar från åkern. Och Saul frågade: »Vad fattas folket, eftersom de gråta?» Och de förtäljde för honom vad mannen från Jabes hade sagt.

Då kom Guds Ande över Saul, när han hörde detta, och hans vrede upptändes högeligen.

Och han tog ett par oxar och styckade dem och sände styckena omkring över hela Israels land med sändebuden och lät säga: »Den som icke drager ut efter Saul och Samuel, med hans oxar skall så göras.» Då föll en förskräckelse ifrån HERREN över folket, så att de drogo ut såsom en man.

Och han mönstrade dem i Besek, och Israels barn utgjorde då tre hundra tusen, och Juda män trettio tusen.

Och de sade till sändebuden som hade kommit: »Så skolen I säga till männen i Jabes i Gilead: I morgon skolen I få hjälp, när solen bränner som hetast.» Och sändebuden kommo och förkunnade detta för männen i Jabes; och dessa blevo glada däröver.

10 Nu läto männen i Jabes säga: »I morgon vilja vi giva oss åt eder, och I mån då göra med oss vadhelst I finnen för gott.»

11 Dagen därefter fördelade Saul folket i tre hopar; och de trängde in i lägret vid morgonväkten och nedgjorde ammoniterna, och upphörde först när det var som hetast på dagen. Och de som kommo undan blevo så kringspridda, att icke två av dem kommo undan tillsammans.

12 Då sade folket till Samuel: »Vilka voro de som sade: 'Skulle Saul bliva konung över oss!' Given hit dessa män, så att vi få döda dem.»

13 Men Saul sade: »På denna dag skall ingen dödas, ty i dag har HERREN givit seger åt Israel.»

14 Och Samuel sade till folket: »Kom, låt oss gå till Gilgal och där förnya konungadömet.»

15 Då gick allt folket till Gilgal och gjorde Saul till konung där, inför HERRENS ansikte, i Gilgal; och de offrade där tackoffer inför HERRENS ansikte. Och Saul och alla Israels män voro där uppfyllda av glädje.