Saul besegrar ammoniterna

11 Ammoniten Nahas drog upp och belägrade Jabesh i Gilead. Då sade alla män i Jabesh till Nahas: "Slut förbund med oss, så skall vi tjäna dig." Ammoniten Nahas svarade dem: "På det villkoret skall jag sluta förbund med er, att jag får sticka ut högra ögat på er alla och därmed dra skam över hela Israel." De äldste i Jabesh sade till honom: "Ge oss sju dagars frist, så att vi kan skicka sändebud över hela Israels land. Om då ingen vill hjälpa oss, ger vi oss åt dig." Sändebuden kom till Sauls Gibea och berättade detta för folket. Då brast allt folket ut i gråt.

Just då kom Saul gående från åkern bakom sina oxar, och Saul frågade: "Vad är det med folket, eftersom de gråter?" De berättade för honom vad männen från Jabesh hade sagt. När Saul hörde detta föll Guds Ande över honom, och han blev mycket vred. Han tog ett par oxar och styckade dem och sände omkring styckena med sändebuden över hela Israels land och lät säga: "Den som inte drar ut efter Saul och Samuel, med hans oxar skall det göras på detta sätt." Då kom förskräckelse från Herren över folket, så att de drog ut som en man. Och Saul inmönstrade dem i Besek, och Israels barn utgjorde då 300 000 och Juda män 30 000.

De sade till sändebuden som hade kommit: "Så skall ni säga till männen i Jabesh i Gilead: I morgon skall ni få hjälp, när solen bränner som hetast." Sändebuden kom och meddelade männen i Jabesh detta, och de blev glada över beskedet. 10 Då meddelade männen i Jabesh ammoniterna: "I morgon skall vi ge oss åt er, och ni får då göra med oss vad ni finner för gott."

11 Dagen därefter delade Saul upp folket i tre grupper. De trängde in i lägret vid morgonväkten och nergjorde ammoniterna ända till dess dagen blev som hetast. De som kom undan blev så kringspridda att inte två av dem kom undan tillsammans. 12 Då sade folket till Samuel: "Vilka var de som sade: Skulle Saul bli kung över oss! Tag hit dessa män, så att vi får döda dem." 13 Men Saul sade: "Denna dag skall ingen dödas, för i dag har Herren gett seger åt Israel." 14 Samuel sade till folket: "Kom, låt oss gå till Gilgal och förnya kungadömet där." 15 Då gick allt folket till Gilgal och gjorde Saul till kung där inför Herren i Gilgal. De offrade gemenskapsoffer inför Herrens ansikte, och Saul och alla Israels män var mycket glada.

Saul besegrar ammoniterna

11 Vid den här tiden ledde Nahas ammoniternas armé mot Israel och belägrade staden Jabes-Gilead. Invånarna i Jabes bad om fred: Slut fred med oss, så ska vi bli era tjänare, bad de.

Det ska ni få bli, sa Nahas. Men bara på det villkoret att jag får sticka ut höger öga på varenda en av er, så att hela Israel blir förolämpat.

Låt oss få sju dagar på oss så att vi kan ta reda på om vi får någon hjälp! svarade Jabes äldste. Om inte våra bröder kommer och räddar oss, ska vi gå med på dina villkor.

När budbärarna kom till Sauls hemstad Gibea och berättade hur läget var började alla att gråta.

Saul hade varit ute och plöjt på åkern, och när han återvände till staden frågade han: Vad är det som har hänt? Varför gråter alla? När de berättade för honom vad budbärarna från Jabes hade sagt,

kom Guds Ande med stor kraft över Saul och han brann av vrede.

Han tog två oxar, styckade dem och sände ut styckena med budbärare över hela Israel.Så här ska det gå med oxarna som tillhör den som vägrar att följa Saul och Samuel i strid, sa han. Fruktan föll över folket, och de ställde upp till sista man.

Han räknade dem i Besek och fann att de var 300.000, förutom 30.000 män från Juda.

Då skickade han budbärare tillbaka till Jabes-Gilead med beskedet: Vi kommer att rädda er när det är som hetast i morgon!Givetvis blev det en oerhörd glädje i staden när budskapet nådde fram.

10 Männen i Jabes meddelade sedan sina fiender: Vi ger oss! I morgon kan ni komma och göra med oss som ni vill.

11 Men under natten kom Saul. Han hade delat upp sin armé i tre grupper. Före gryningen överrumplade de ammoniterna och dödade dem nästan allesammans under förmiddagens lopp. Resten av deras armé blev så grundligt skingrad, att inte ens två personer kom undan tillsammans.

12 Senare sa folket till Samuel: Var finns de män som sa att Saul inte skulle bli vår kung? För hit dem, så ska vi döda dem!

13 Men Saul svarade: Ingen ska avrättas i dag när Herren har räddat Israel!

14 Då sa Samuel till folket: Kom, låt oss alla gå till Gilgal och än en gång bekräfta att Saul är vår kung.

15 De gick därför till Gilgal, och vid en högtidlig ceremoni inför Herren krönte de Saul till kung. Sedan offrade de tackoffer till Herren, och Saul och hela Israel firade den lyckliga utgången.