Jakob välsignar sina söner

49 (A) Och Jakob kallade sina söner till sig och sade: ”Kom hit till mig, så ska jag tala om vad som ska hända er i kommande dagar. Samla er och lyssna, ni Jakobs söner, hör på Israel, er far!

(B) Ruben, du är min förstfödde,
    min kraft och min styrkas förstling,
        främst i myndighet
            och främst i makt.
(C) Du sjuder över som vatten,
    du ska inte bli den främste,
        för du besteg din fars bädd,
    då vanhelgade du den.
        Han besteg min säng!

(D) Simeon och Levi är bröder,
    våldet är deras vapen.
(E) Min själ ska inte ta del i deras råd,
        min själ ska inte umgås med dem,
    för de dödade män i sin vrede
        och stympade oxar i sitt övermod.
(F) Förbannad är deras vrede
        som är så våldsam
    och deras grymhet
        som är så stor!
    Jag ska dela upp dem i Jakob
        och skingra dem i Israel.

(G) Juda, dig ska dina bröder prisa.[a]
    Din hand ska gripa
        dina fienders nacke,
    din fars söner
        ska buga sig för dig.
(H) Ett ungt lejon är Juda.
    Du reser dig från rivet byte,
        min son.
    Han böjer sig, han lägger sig
        som ett lejon, som en lejonhona –
            vem vågar väcka honom?
10 (I) Spiran ska inte vika från Juda,
    inte härskarstaven
        från hans fötter,
    förrän han som den tillhör[b] kommer
        och folken lyder honom.
11 Han binder sin ungåsna
        vid vinstocken,
    sitt åsneföl vid den ädla rankan.
        Han tvättar sina kläder i vin,
            sin mantel i druvors blod.
12 Hans ögon är dunkla av vin,
        hans tänder vita av mjölk.

13 (J) Sebulon ska bo vid havets strand
        och bli en hamn för skepp.[c]
    Sin sida ska han vända mot Sidon.

14 Isaskar är en stark åsna
        som ligger i ro i sitt hägn.
15 Han såg att viloplatsen var god
        och landet ljuvligt.
    Då böjde han sin rygg
        under bördor
    och blev en arbetspliktig slav.

16 (K) Dan ska skaffa rätt[d] åt sitt folk
        som en av Israels stammar.
17 Dan ska vara en orm på vägen,
        en huggorm på stigen
    som biter hästen i foten
        så att ryttaren faller baklänges.
18 (L) Herre, jag väntar
    på din frälsning!

19 Gad ska trängas av skaror[e]
    och själv tränga dem in på hälarna.

20 (M) Från Asher kommer utsökta rätter,
    han ska bjuda
        på kungliga läckerheter.

21 (N) Naftali är en frisläppt hind
    som talar vackra ord.[f]

22 Josef är ett ungt fruktträd,
        ett ungt fruktträd vid källan.
    Grenarna når upp över muren.
23 Bågskyttar oroar honom,
    de skjuter mot honom
        och ansätter honom.
24 Men hans båge förblir fast
    och hans händer
        och armar spänstiga
    genom Jakobs Mäktige,
        genom Herden, Israels Klippa,
25 (O) genom din fars Gud
        som ska hjälpa dig,
    genom den Allsmäktige
        som ska välsigna dig
    med välsignelser
        från himlen därovan
    välsignelser från djupet
        som ruvar där nere,
    välsignelser från bröst
        och moderliv.
26 Din fars välsignelser når högt,
    högre än mina fäders välsignelser,
        till de eviga höjdernas härlighet.
    De ska vara över Josefs huvud,
        över hjässan på fursten
            bland sina bröder.

27 (P) Benjamin är en glupsk varg.
    På morgonen äter han sitt rov,
        på kvällen fördelar han bytet.”

28 Alla dessa är Israels tolv stammar, och detta är vad deras far sade till dem. Han välsignade dem och gav åt var och en sin särskilda välsignelse.

Jakob dör

29 Sedan befallde han dem och sade: ”Jag ska nu samlas till mitt folk. Begrav mig hos mina fäder i grottan på hetiten Efrons mark, 30 (Q) i grottan vid fältet i Makpela mitt emot Mamre i Kanaans land, den som Abraham köpte till gravplats av hetiten Efron. 31 (R) Där begravdes Abraham och hans hustru Sara, där begravdes Isak och hans hustru Rebecka, och där har jag själv begravt Lea, 32 i grottan på marken som köptes av hetiterna.”

33 När Jakob hade gett sina söner dessa befallningar drog han upp fötterna i sängen. Och han gav upp andan och samlades till sitt folk.

Footnotes

  1. 49:8 Juda … prisa   På hebreiska Jehudá … jodúcha (jfr 29:35 med not).
  2. 49:10 han som den tillhör   Dvs Messias, den rätte härskaren av Juda stam (Heb 7:14, Upp 5:5). Jfr Hes 21:27. Annan översättning: ”Shilo” (där tabernaklet senare stod, se Jos 18:1, 1 Sam 1-4).
  3. 49:13 hamn för skepp   Israels bästa naturligt skyddade hamn vid Medelhavet finns i nordväst på Sebulons område, vid berget Karmel och nutidens Haifa.
  4. 49:16 Dan … skaffa rätt   Hebr. dan betyder ”skaffa rätt, döma” (jfr 30:6).
  5. 49:19 Gad … skaror   På hebreiska gad … gedud. Gad kan också översättas ”tränga/anfalla”.
  6. 49:21 talar vackra ord   Annan översättning: ”föder vackra kalvar”.

Jakob profeterar över sina söner

(5 Mos 33:1-29)

49 Jakob kallade sedan samman alla sina söner och sa: ”Ställ er här hos mig, så ska jag berätta för er vad som kommer att hända med er under kommande dagar.

Kom hit och lyssna till mig, Jakobs söner,
    lyssna till Israel, er far!

Ruben, du min förstfödde, min styrka,
    den första frukten av min kraft.
    Du är den högste i ära, den störste i kraft.
Men du är som svallande vatten,
    därför ska du inte längre räknas som den förste,
för du gick till din fars säng,
    du vanhelgade min bädd.

Simon och Levi är bröder,
    våldet är deras svärd.[a]
Jag vill inte delta i deras råd,
    inte vara i deras sällskap.
I vrede har de dödat män,
    och oxar har de stympat i sitt övermod.
Förbannad vare deras vrede, för den är våldsam
    och deras grymhet som är så enorm.
Därför ska jag skingra dem i Jakob,
    sprida ut dem till hela Israel.

Juda, dina bröder kommer att prisa dig.
    Du kommer att förgöra dina fiender.
    Din fars söner ska böja sig inför dig.
Juda är ett ungt lejon,
    som reser sig från sitt byte.
Han lägger sig ned som ett lejon som slår sig till ro.
    Vem vågar oroa honom?
10 Spiran ska inte vika från Juda,
    och inte härskarstaven från hans hand,
förrän den kommer som den tillhör.[b]
    Alla folk ska lyda honom.
11 Han binder sin åsna vid en vinstock,
    ja, åsnefölet vid en utvald gren.
Han tvättar sina kläder i vin
    och sin mantel i druvornas blod.
12 Hans ögon är mörkare än vin
    och hans tänder är vitare än mjölk.

13 Sebulon ska bo vid havets strand
    och bli en hamn för skeppen,
    med sina gränser utsträckta till Sidon.

14 Isaskar är en stark åsna,
    som vilar bland fållorna.[c]
15 När han ser hur skön viloplatsen är
    och hur gott landet är,
böjer han sig ner
    och går in under bördan av tvångsarbete.

16 Dan[d] ska ge sitt folk rättvisa,
    som en av stammarna i Israel.
17 Han ska vara som en orm på vägen,
    en huggorm på stigen,
som stinger hästen i hälen,
    så att dess ryttare faller av baklänges.

18 Jag väntar på räddning från dig, Herre!

19 Ett band av rövare ska överfalla Gad[e],
    men han ska falla dem i ryggen.

20 Asher ska laga till utsökta maträtter
    som passar en konungs bord.

21 Naftali är som en hind, som man släppt lös
    och som föder välskapta kalvar[f].

22 Josef är ett ungt fruktträd,
    ett ungt fruktträd vid källan.
    Hans grenar når över muren.
23 Han ansätts bittert av skyttarna,
    av bågskyttar som går till anfall,
24 men han håller sin båge stadigt med fast arm,
    för Jakobs Mäktige, Herden, Israels Klippa, stöder honom.
25 Din fars Gud ska hjälpa dig,
    den Väldige ska välsigna dig
med himlens välsignelser ovanifrån
    och med djupets välsignelser underifrån,
    med bröstets och livmoderns välsignelser.
26 Din fars välsignelser sträcker sig högre
    än de uråldriga bergen,[g]
    än de eviga höjdernas härlighet.
Detta ska vara välsignelserna över Josef,
    över hjässan på honom som är fursten bland bröderna.

27 Benjamin är en hungrig varg.
    Han uppslukar sitt rov på morgonen,
och på kvällen delar han bytet.”

28 Detta är alla Israels tolv stammar, och detta är vad deras far sa till dem när han gav dem var och en sin egen välsignelse.

29 Sedan befallde han dem: ”Jag ska snart samlas till mitt folk, och då ska ni begrava mig hos mina förfäder i Kanaans land, i grottan på hettiten Efrons åker, 30 grottan på åkern i Makpela vid Mamre i Kanaan, den åker som Abraham köpte av hettiten Efron som begravningsplats. 31 Där är Abraham och hans hustru Sara begravda. Där ligger också Isak och hans hustru Rebecka, och där begravde jag Lea. 32 Det är den åker och grotta som köptes från hettiterna.”

33 När Jakob hade gett dessa befallningar till sina söner, drog han upp sina fötter i sängen, drog sitt sista andedrag, dog och förenades så med sina fäder.

Footnotes

  1. 49:5 Betydelsen av det hebreiska uttrycket är osäker.
  2. 49:10 Grundtextens innebörd är osäker. Alternativa tolkningar är bl.a. förrän den/han kommer till Shilo; tills Shilo kommer; eller mottar tribut.
  3. 49:14 Eller: vid lägerelden. Eller: mellan sadelväskorna.
  4. 49:16 Namnet Dan är en anspelning på hebreiskans verb för döma.
  5. 49:19 Namnet Gad är en anspelning på hebreiskans verb för (över)falla.
  6. 49:21 Eller talar vackra ord.
  7. 49:26 Eller: än mina fäders välsignelser