1 Moseboken 45
Svenska Folkbibeln 2015
Josef ger sig till känna
45 (A) Då kunde Josef inte behärska sig längre inför alla som stod omkring honom. Han ropade: ”Gå ut härifrån allihop!” Ingen fick stanna inne hos Josef när han gav sig till känna för sina bröder. 2 Han började gråta så högt att egyptierna hörde det, och faraos husfolk hörde det också.
3 Och Josef sade till sina bröder: ”Jag är Josef. Lever far än?” Men hans bröder kunde inte svara, så förskräckta blev de för honom. 4 (B) Då sade Josef till dem: ”Kom hit till mig.” När de kom fram sade han: ”Jag är er bror Josef som ni sålde till Egypten. 5 (C) Men var inte ledsna och sörj inte över att ni sålde mig hit. Det var för att rädda liv som Gud sände mig hit före er. 6 I två år har det nu varit svält i landet, och det återstår fem år då man varken ska plöja eller skörda. 7 Men Gud sände mig hit före er, för att låta er bli kvar på jorden och hålla er vid liv, till räddning för många. 8 Det är alltså inte ni som sänt mig hit utan Gud. Han har gjort mig till en fader åt farao[a] och till herre över hela hans hus och till härskare över hela Egyptens land.
9 Skynda er hem till far och säg till honom: Så säger din son Josef: Gud har satt mig till herre över hela Egypten. Kom ner till mig. Dröj inte! 10 Du ska få bo i landet Goshen[b] och vara nära mig, du och dina barn och barnbarn, dina får och kor och allt som tillhör dig. 11 Det är fem hungerår kvar, men jag ska sörja för dig så att varken du eller ditt hus eller någon som tillhör dig ska lida nöd. 12 Ni ser ju med egna ögon, min bror Benjamin ser det också med egna ögon, att det är jag som talar till er med egen mun. 13 Berätta för far om all min härlighet i Egypten och om allt ni har sett. Och skynda er att föra far hit ner.” 14 Han föll sin bror Benjamin om halsen och grät, och Benjamin grät vid hans hals. 15 Han kysste alla sina bröder och grät i deras armar. Därefter samtalade hans bröder med honom.
16 När ryktet spred sig i faraos palats att Josefs bröder hade kommit, gladde det farao och hans tjänare. 17 Och farao sade till Josef: ”Säg till dina bröder att göra så här: Lasta era djur och res hem till Kanaans land. 18 Hämta sedan er far och ert husfolk och kom hit till mig, så ska jag ge er det bästa som finns i Egyptens land och ni ska få äta av landets överflöd. 19 Du ska säga till dem att göra så här: Ta med er vagnar[c] från Egyptens land för era små barn och era hustrur, och hämta er far och kom hit. 20 Bekymra er inte om era ägodelar, för det bästa som finns i hela Egyptens land ska vara ert.” 21 Israels söner gjorde så, och Josef gav dem vagnar som farao befallt och gav dem också reskost. 22 Och han gav dem var sin högtidsdräkt, men Benjamin gav han trehundra siklar silver[d] och fem högtidsdräkter. 23 Till sin far skickade han också gåvor, tio åsnor lastade med det bästa Egypten hade och tio åsneston lastade med säd och bröd och andra livsmedel åt hans far för resan. 24 Sedan lät han sina bröder resa, och de gav sig i väg. Och han sade till dem: ”Gräla inte på vägen hem!”
25 De drog upp från Egypten och kom till sin far Jakob i Kanaans land. 26 De berättade för honom: ”Josef lever än, och han är härskare över hela Egyptens land!” Då blev han alldeles lamslagen, han kunde inte tro dem. 27 Men när de talade om för honom allt vad Josef hade sagt till dem och när han såg vagnarna som Josef hade skickat för att hämta honom, då fick deras far Jakob nytt liv. 28 (D) Och Israel sade: ”Det räcker. Min son Josef lever än. Jag vill ge mig av så att jag får se honom innan jag dör.”
Footnotes
- 45:8 fader åt farao Troligen andlig rådgivare (jfr Dom 17:10, 1 Kung 6:21). Möjligen en referens till den egyptiska ministertiteln it-ntr (”gudafader”).
- 45:10 landet Goshen Det östra Nildeltat, ett område med goda betesmarker som vette mot Kanaans land. Under hyksostiden (ca 1750-1550 f Kr) bodde här många semiter.
- 45:19 vagnar Egypten var berömt för sina snabba vagnar (jfr 1 Kung 10:28f), något som var ovanligt bland Kanaans enklare befolkning vid denna tid.
- 45:22 trehundra siklar silver Drygt 3 kg, motsvarande trettio årslöner (Dom 17:10).
1 Mosebok 45
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Josef sänder efter Jakob
45 Nu kunde Josef inte behärska sina känslor längre. Gå ut härifrån allesammans, beordrade han till sina tjänare. När han blev ensam med sina bröder,
2 grät han så högt att hans snyftningar kunde höras i hela palatset, och snart blev det känt även för Farao.
3 Jag är Josef, sa han till sina bröder. Lever verkligen far fortfarande? Men hans bröder kunde inte svara honom. De var helt förstummade.
4 Kom fram hit, sa han. Då kom de närmare, och än en gång sa han: Jag är Josef, er bror, som ni sålde till Egypten!
5 Men sörj nu inte över att ni gjorde detta, för Gud hade sitt finger med i spelet! Han skickade hit mig i förväg för att rädda era liv.
6 Dessa två år av svält kommer att följas av fem år till, då det varken kommer att plöjas eller att bli någon skörd.
7 Gud har skickat mig hit för att hålla er och era familjer vid liv, så att ni ska kunna bli ett stort folk.
8 Ja, det var Gud som skickade mig hit och inte ni! Han har dessutom gjort mig till rådgivare åt Farao, ledare för hela folket och härskare över hela Egyptens land.
9 Skynda er nu hem till far. Berätta för honom att hans son Josef lever och säg att Gud har satt mig som härskare över hela Egyptens land. Be honom komma hit till mig omedelbart!
10 Han ska få bo i Gosens land, så att han finns nära mig med alla sina barn, barnbarn, sina djur och allt annat han äger.
11-12 Jag ska ta hand om honom här. Fortfarande återstår fem års hungersnöd. Om ni inte kommer hit, kommer ni och hela er släkt att bli fullständigt utfattiga.
13 Berätta för far om all min makt här i Egypten och om hur alla lyder mig. Ni har ju själva sett det, och det har min käre bror Benjamin också. Skynda er hem och hämta far!
14 Medan han grät av glädje omfamnade han Benjamin, och Benjamin började också gråta.
15 Sedan omfamnade han alla sina bröder, och bröderna började att samtala med honom.
16 Nyheten att Josefs bröder kommit tillbaka nådde snart Farao, och både han och hans tjänstemän blev mycket glada över att höra detta.
17 Sedan sa Farao till Josef: Säg till dina bröder att lasta sina packdjur och skynda sig tillbaka till sina hem i Kanaan
18 för att hämta din far och hela din familj och alla deras familjer och komma hit till Egypten för att bo här. Säg dem: 'Farao tänker ge er det bästa området i hela Egyptens land. Ni ska få bo i den bördigaste delen!'
19 Och säg till dina bröder att ta med sig vagnar från Egypten så att de kan få med sig sina hustrur och barn och din far.
20 Oroa er inte över era tillhörigheter, för det bästa av Egyptens land tillhör er.
21 Josef gav dem sedan vagnar, precis som Farao hade befallt, och mat för resan,
22 och han gav var och en av dem nya kläder, men Benjamin fick fem uppsättningar kläder och trehundra silvermynt.
23 Han skickade till sin far tio åsnelaster med det bästa av Egyptens produkter och tio åsnor med säd, bröd och annan mat som de kunde behöva på resan.
24 Utrustade på detta sätt sände han iväg sina bröder med orden: Gräla nu inte på vägen!
25 De lämnade honom och återvände till Kanaans land, till sin far Jakob.
26 Josef lever, berättade de. Han är härskare över hela Egyptens land! Jakobs hjärta höll på att stanna när han hörde nyheten.
27 Men när de hade framfört hela Josefs hälsning, och när han såg vagnarna som Josef hade skickat till honom, fyllda med mat, gick sanningen så småningom upp för honom.
28 Då sa han: Det måste vara sant! Min son Josef lever! Jag måste resa så att jag får träffa honom innan jag dör.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica