^7 (A) Och Herren Gud formade människan av jord^[a] från marken och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande varelse.

^20 (A) Alla går till en och samma plats. Alla har kommit av jord, alla vänder åter till jord. ²¹ Vem vet om människans ande stiger uppåt eller om djurens ande går ner till jorden?

^22 (B) Jag såg att inget är bättre för människan än att hon har glädje i sin gärning, för det är hennes del. För vem kan låta henne se^[a] det som ska ske efter henne?

^46 (A) Och Jesus ropade med hög röst: "Far, i dina händer överlämnar jag min ande."^[a] När han hade sagt detta, gav han upp andan.

²⁵ Han låter sig inte heller betjänas av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt.