Add parallel Print Page Options

Gud varnar Salomo

(2 Krön 7:11-22)

När Salomo hade byggt färdigt Herrens hus och kungapalatset och uppnått allt annat som han hade längtat efter att få göra, visade sig Herren för honom ännu en gång, så som han hade gjort i Givon. Herren sa till honom:

”Jag har hört din bön och din vädjan. Jag har helgat det här templet som du byggt, och jag har satt mitt namn här för evigt. Mina ögon och mitt hjärta ska alltid vara där. Om du nu vandrar mina vägar med ett ärligt och uppriktigt hjärta, som din far David gjorde inför mig, och i allting gör som jag befallt, följer mina bud och föreskrifter, då ska jag låta ditt kungadöme bestå i Israel för all framtid, precis som jag lovade din far David, när jag sa till honom att det aldrig skulle saknas en ättling till honom på Israels tron.

Men om ni eller era barn vänder er bort och överger de befallningar och bud som jag gett er och börjar tjäna andra gudar och tillbe dem, då ska jag utrota Israel ur det land som jag gav dem och förkasta detta hus som är helgat åt mitt namn. Israel kommer på så sätt att bli till ordspråk och nidvisa bland alla folk. Detta hus som nu är så imponerande, ska var och en som går förbi häpet säga: ’Varför har Herren gjort så med detta land och detta tempel?’ Svaret ska bli: ’Därför att de har övergett Herren, sin Gud, som förde deras förfäder ut ur Egypten och i stället hållit sig till andra gudar, tillbett och tjänat dem. Det är därför Herren lät allt detta onda drabba dem.’ ”

Salomos övriga bedrifter

(2 Krön 8:1-18)

10 Efter de tjugo år som det tagit för Salomo att bygga de två husen, Herrens hus och kungapalatset, 11 gav han kung Hiram i Tyros tjugo städer i Galileen, eftersom denne hade försett honom med allt ceder- och cypressträ och guld som han önskat få. 12 Men när Hiram kom från Tyros för att titta på städerna som Salomo gett honom, var han långt ifrån nöjd. 13 ”Vad är det här för städer, min broder?” frågade han. Och han gav dem namnet Kavul[a] som de än idag kallas. 14 Hiram hade levererat 4 000 kilo guld till Salomo.

15 Så här förhöll det sig med den tvångskommenderade arbetskraft som Salomo hade använt till Herrens hus, sitt kungapalats, Millo[b], Jerusalems mur och städerna Hasor, Megiddo och Geser. 16 Geser var den stad som anfallits och intagits av farao, kungen i Egypten. Han hade dödat dess kanaaneiska befolkning, bränt ner staden och sedan gett den som hemgift till sin dotter, en av Salomos hustrur. 17 Nu byggde Salomo upp Geser igen och även Nedre Bet Horon, 18 Baalat och Tamar i öknen. 19 Han byggde också upp förrådsstäder för sina vagnar och hästar. Han byggde allt som han önskade, både i Jerusalem, Libanon och över hela det område han härskade över.

20 Allt folk som fanns kvar av amoréerna, hettiterna, perisséerna, hivéerna och jevuséerna, som inte var israeliter, 21 deras ättlingar som var kvar i landet, som israeliterna inte hade förmått utrota, dem gjorde Salomo till tvångsarbetare som de är än idag. 22 Men han gjorde inga israeliter till slavar vid sina arbeten, utan de blev soldater, officerare, vagnskämpar och befälhavare för stridsvagnsstyrkor. 23 Fogdarna över Salomos projekt hade under sig 550 tillsyningsmän som hade befälet över dem som utförde tvångsarbetet. 24 När faraos dotter hade flyttat från Davids stad till palatset Salomo hade byggt åt henne, byggde han Millo[c].

25 Tre gånger om året offrade Salomo brännoffer och gemenskapsoffer på det altare som han hade byggt åt Herren och där tände han också rökelse inför Herren. Så hade han nu gjort templet färdigt.

26 Kung Salomo byggde också en fartygsflotta i Esjon-Gever nära Elot vid Sävhavets kust i Edom.

27 Hiram sände genom sina tjänare erfaret sjöfolk som tjänstgjorde i Salomos besättningar. 28 De seglade till Ofir och hämtade därifrån mer än femton ton[d] guld till kung Salomo.

Drottningen av Saba på besök

(2 Krön 9:1-12)

10 När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo och Herrens namn, kom hon för att pröva honom med svåra frågor. Hon kom till Jerusalem med en mycket stor karavan av kameler, lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för kungen att förklara. När drottningen av Saba såg all Salomos vishet och palatset han byggt, rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.

Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet och din rikedom överträffar allt jag hört. Lyckliga är dina män[e] och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på Israels tron! I sin eviga kärlek till Israel har Herren satt dig till dess kung för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”

10 Hon gav kungen över fyra ton guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Så mycket kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig förts in i landet sedan dess.

11 När också kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir, förde de även med sig stora mängder almugträ[f] och ädelstenar. 12 Kungen använde almugträet till inredningen i Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har varken förr eller senare funnits i landet.

13 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, förutom allt som han av kunglig frikostighet skänkte henne. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

(2 Krön 1:14-17; 9:13-28)

14 Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton[g], 15 förutom det som handelsmän och affärsmän kom med, liksom kungarna i Arabien och ståthållarna i landet. 16 Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 600 siklar[h] 17 och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av tre minor[i] guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset.

18 Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med fint guld. 19 Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 20 Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike.

21 Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting.

22 Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams fartyg, och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar[j].

23 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden. 24 Från hela världen kom människor för att lyssna till hans gudagivna vishet. 25 Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

26 Salomo samlade också vagnar och hästar. Han hade 1 400 vagnar och 12 000 hästar, dels i vagnstäderna, dels hos kungen i Jerusalem. 27 Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Salomos hästar köptes i Egypten och Kuve[k]. Kungens uppköpare importerade dem från Kuve. 29 Varje vagn som de importerade från Egypten kostade 600 siklar silver och en häst 150 siklar. De exporterade dem också till hettiternas och araméernas kungar.

Footnotes

  1. 9:13 Kavul betyder troligen någonting värdelöst.
  2. 9:15 Millo kan ev. översättas som fästningarna.
  3. 9:24 Millo är troligen ett namn, men om det översätts (jfr not till 9:15) kan betydelsen bli: uppförde han terrasserna (på sluttningarna runt staden).
  4. 9:28 Ordagrant: 420 talenter;
  5. 10:8 Enligt bl.a. Septuaginta kvinnor; antagligen är det folket generellt som åsyftas.
  6. 10:11 Almug är den hebreiska benämningen på ett för oss okänt träslag.
  7. 10:14 666 talenter. En talent var ca 34 kilo, men vikten har varierat.
  8. 10:16 Det framkommer inte i den masoretiska texten vilken viktenhet som avses utan bara 600. Eftersom vikten av guld ofta (och så gott som alltid av silver) uppgavs i sikel, är beräkningen här också gjord utifrån att det rörde sig om 600 sikel. 1 sikel=12 gram, vilket alltså här ger en vikt på 7,2 kilo. Men det kan också ha rört sig om en halv sikel, beka, vilket i så fall ger halva mängden.
  9. 10:17 Här uppges viktenheten, tre minor (jfr not till 10:16). 1 mina motsvarade 50 siklar, dvs. 600 gram. Det har dock också förekommit viktsystem där en mina var 60 siklar. Vikten som uppges här är mindre än i 2 Krön 9:16.
  10. 10:22 Översättningen av de hebreiska djurbenämningarna är något osäker.
  11. 10:28 Egypten kan möjligen läsas Musri (liknar hebreiskans Misrajim, Egypten) och tillsammans med Kuve var de i så fall områden i närheten av Kilikien som var kända för hästavel.

Då nu Salomo hade byggt HERRENS hus färdigt, så ock konungshuset, ävensom allt annat som han hade känt åstundan och lust att utföra,

uppenbarade sig HERREN för andra gången för Salomo, likasom han förut hade uppenbarat sig för honom i Gibeon.

Och HERREN sade till honom »Jag har hört den bön och åkallan som du har uppsänt till mig; detta hus som du har byggt har jag helgat, till att där fästa mitt namn för evig tid. Och mina ögon och mitt hjärta skola vara där alltid.

Om du nu vandrar inför mig, såsom din fader David vandrade, med ostraffligt hjärta och i redlighet, så att du gör allt vad jag har bjudit dig och håller mina stadgar och rätter

då skall jag upprätthålla din konungatron över Israel evinnerligen, såsom jag lovade angående din fader David, när jag sade: 'Aldrig skall på Israels tron saknas en avkomling av dig.'

Men om I och edra barn vänden om och övergiven mig, och icke hållen de bud och stadgar som jag har förelagt eder, utan gån bort och tjänen andra gudar och tillbedjen dem,

då skall jag utrota Israel ur det land som jag har givit dem; och det hus som jag har helgat åt mitt namn skall jag förkasta ifrån mitt ansikte; och Israel skall bliva ett ordspråk och en visa bland alla folk.

Och huru upphöjt detta hus nu än må vara, skall då var och en som går därförbi bliva häpen och vissla. Och när man frågar: 'Varför har HERREN gjort så mot detta land och detta hus?',

då skall man svara: 'Därför att de övergåvo HERREN, sin Gud, som hade fört deras fäder ut ur Egyptens land, och höllo sig till andra gudar och tillbådo dem och tjänade dem, därför har HERREN låtit allt detta onda komma över dem.'»

10 När de tjugu år voro förlidna, under vilka Salomo byggde på de två husen, HERRENS hus och konungshuset,

11 gav konung Salomo tjugu städer i Galileen åt Hiram, konungen i Tyrus, som hade försett honom med cederträ, cypressträ och guld, så mycket han begärde.

12 Men när Hiram från Tyrus begav sig ut för att bese de städer som Salomo hade givit honom, behagade de honom icke,

13 utan han sade: »Vad är detta för städer som du har givit mig, min broder?» Och han kallade dem Kabuls land, såsom de heta ännu i dag.

14 Men Hiram sände till konungen ett hundra tjugu talenter guld.

15 Och på följande sätt förhöll det sig med det arbetsfolk som konung Salomo bådade upp för att bygga HERRENS hus och hans eget hus och Millo, ävensom Jerusalems murar, så ock Hasor, Megiddo och Geser.

16 (Farao, konungen i Egypten, hade nämligen dragit upp och intagit Geser och bränt upp det i eld och dräpt de kananéer som bodde i staden, varefter han hade givit den till hemgift åt sin dotter, Salomos hustru.

17 Men Salomo byggde upp Geser, ävensom Nedre Bet-Horon,

18 så ock Baalat och Tamar i öknen där i landet,

19 vidare alla Salomos förrådsstäder, vagnsstäderna och häststäderna, och vad annat Salomo kände åstundan att bygga i Jerusalem, på Libanon och eljest i hela det land som lydde under hans välde.)

20 Allt det folk som fanns kvar av amoréerna, hetiterna, perisséerna hivéerna och jebuséerna, korteligen, alla de som icke voro av Israels barn --

21 deras avkomlingar, så många som funnos kvar i landet efter dem, i det Israels barn icke hade förmått giva dem till spillo, dessa pålade Salomo att vara arbetspliktiga tjänare, såsom de äro ännu i dag.

22 Men av Israels barn gjorde Salomo ingen till träl, utan de blevo krigare och blevo hans tjänare och hövitsman och kämpar, eller uppsyningsmän över hans vagnar och ridhästar.

23 Överfogdarna över Salomos arbeten voro fem hundra femtio; dessa hade befälet över folket som utförde arbetet.

24 Men så snart Faraos dotter hade flyttat upp från Davids stad till det hus som han hade byggt åt henne, byggde han ock Millo.

25 Och Salomo offrade tre gånger om året brännoffer och tackoffer på det altare som han hade byggt åt HERREN, och tände därjämte rökelsen inför HERRENS ansikte. Så hade han då gjort huset färdigt.

26 Konung Salomo byggde ock en flotta i Esjon-Geber, som ligger vid Elot, på stranden av Röda havet, i Edoms land.

27 På denna flotta sände Hiram av sitt folk sjökunnigt skeppsmanskap, som åtföljde Salomos folk.

28 De foro till Ofir och hämtade därifrån guld, fyra hundra tjugu talenter, som de förde till konung Salomo.

10 När drottningen av Saba fick höra ryktet om Salomo och vad han hade gjort för HERRENS namn, kom hon för att sätta honom på prov med svåra frågor.

Hon kom till Jerusalem med ett mycket stort följe, med kameler, som buro välluktande kryddor och guld i stor myckenhet, så ock ädla stenar. Och när hon kom inför Salomo, förelade hon honom allt vad hon hade i tankarna.

Men Salomo gav henne svar på alla hennes frågor; intet var förborgat för konungen, utan han kunde giva henne svar på allt.

När nu drottningen av Saba såg all Salomos vishet, och såg huset som han hade byggt,

och såg rätterna på hans bord, och såg huru hans tjänare sutto där, och huru de som betjänade honom utförde sina åligganden, och huru de voro klädda, och vidare såg hans munskänkar, och när hon såg brännoffren som han offrade i HERRENS hus, då blev hon utom sig av förundran.

Och hon sade till konungen: »Sant var det tal som jag hörde i mitt land om dig och om din vishet.

Jag ville icke tro vad man sade, förrän jag själv kom och med egna ögon fick se det; men nu finner jag att det icke ens till hälften har blivit omtalat för mig. Du har långt mer vishet och rikedom, än jag genom ryktet hade hört.

Sälla äro dina män, sälla äro dessa dina tjänare, som beständigt få stå inför dig och höra din visdom.

Lovad vare HERREN, din Gud, som har funnit sådant behag i dig, att han har satt dig på Israels tron! Ja, därför att HERREN älskar Israel evinnerligen, därför har han satt dig till konung, för att du skall skipa lag och rätt.»

10 Och hon gav åt konungen ett hundra tjugu talenter guld, så ock välluktande kryddor i stor myckenhet, därtill ädla stenar; en så stor myckenhet av välluktande kryddor, som drottningen av Saba gav åt konung Salomo, har aldrig mer blivit införd.

11 När Hirams flotta hämtade guld från Ofir, hemförde också den från Ofir almugträ i stor myckenhet, ävensom ädla stenar.

12 Av almugträet lät konungen göra tillbehör till HERRENS hus och till konungshuset, så ock harpor och psaltare för sångarna. Så mycket almugträ har sedan intill denna dag icke införts eller blivit sett i landet.

13 Konung Salomo åter gav åt drottningen av Saba allt vad hon åstundade och begärde, och skänkte henne i sin konungsliga frikostighet också annat därutöver. Sedan vände hon om och for till sitt land igen med sina tjänare.

14 Det guld som årligen inkom till Salomo vägde sex hundra sextiosex talenter,

15 förutom det som inkom genom kringresande handelsmän och genom krämares köpenskap, så ock från Erebs alla konungar och från ståthållarna i landet.

16 Och konung Salomo lät göra två hundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till var sådan sköld sex hundra siklar guld;

17 likaledes tre hundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till var sådan sköld tre minor guld; och konungen satte upp dem i Libanonskogshuset.

18 Vidare lät konungen göra en stor tron av elfenben och överdrog den med fint guld.

19 Tronen hade sex trappsteg, och tronens ryggstycke var ovantill avrundat; på båda sidor om sitsen voro armstöd, och två lejon stodo utmed armstöden;

20 och tolv lejon stodo där på de sex trappstegen, på båda sidor. Något sådant har aldrig blivit förfärdigat i något annat rike.

21 Och alla konung Salomos dryckeskärl voro av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset voro av fint guld; av silver fanns intet, det aktades icke för något i Salomos tid.

22 Ty konungen hade en egen Tarsisflotta på havet jämte Hirams flotta; en gång vart tredje år kom Tarsisflottan hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.

23 Och konung Salomo blev större än någon annan konung på jorden, både i rikedom och i vishet.

24 Från alla länder kom man för att besöka Salomo och höra den vishet som Gud hade nedlagt i hans hjärta.

25 Och var och en förde med sig skänker: föremål av silver och av guld, kläder, vapen, välluktande kryddor, hästar och mulåsnor. Så skedde år efter år.

26 Salomo samlade ock vagnar och ridhästar, så att han hade ett tusen fyra hundra vagnar och tolv tusen ridhästar; dem förlade han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem, hos konungen själv.

27 Och konungen styrde så, att silver blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet.

28 Och hästarna som Salomo lät anskaffa infördes från Egypten; ett antal kungliga uppköpare hämtade ett visst antal av dem till bestämt pris.

29 Var vagn som hämtades upp från Egypten och infördes kostade sex hundra siklar silver, och var häst ett hundra femtio. Sammalunda infördes ock genom deras försorg sådana till hetiternas alla konungar och till konungarna i Aram.