1 Kungaboken 12
Svenska Folkbibeln
De norra stammarna avfaller från Davids hus
12 Rehabeam begav sig till Sikem, ty hela Israel hade kommit till Sikem för att göra honom till kung. 2 Jerobeam, Nebats son, hörde detta medan han ännu var i Egypten, dit han hade flytt undan kung Salomo. Jerobeam bodde alltså i Egypten, 3 men man sände bud och kallade honom tillbaka. Då kom Jerobeam tillsammans med Israels hela församling och sade till Rehabeam: 4 "Din far gjorde vårt ok tungt. Men lätta du nu det svåra arbete och det tunga ok som din far lade på oss, så vill vi tjäna dig." 5 Han svarade dem: "Gå och kom tillbaka till mig om tre dagar." Och folket gick.
6 Då rådgjorde kung Rehabeam med de gamla som hade varit i tjänst hos hans fader Salomo, medan denne ännu levde, och han sade: "Vilket svar råder ni mig att ge detta folk?" 7 De svarade honom: "Om du i dag vill bli detta folks tjänare och tjäna dem, om du lyssnar till deras bön och talar goda ord till dem, så kommer de för alltid att bli dina tjänare." 8 Men han brydde sig inte om det råd som de gamla hade givit honom, utan rådgjorde med de unga män som hade växt upp med honom och som nu var i hans tjänst. 9 Han sade till dem: "Vilket svar råder ni oss att ge detta folk som har sagt till mig: Lätta det ok som din far har lagt på oss?" 10 De unga männen, som hade växt upp med honom, svarade: "Så här bör du säga till detta folk, som har sagt till dig: Din far gjorde vårt ok tungt, men lätta du det för oss - så här bör du säga till dem: Mitt minsta finger är tjockare än min fars midja. 11 Ni skall veta, att har min far lagt på er ett tungt ok, skall jag göra ert ok ännu tyngre. Har min far tuktat er med ris, skall jag tukta er med skorpiongissel."
12 På tredje dagen kom Jerobeam med allt folket i Israel till Rehabeam, så som kungen hade befallt när han sade: "Kom tillbaka till mig på tredje dagen." 13 Då gav kungen folket ett hårt svar. Han brydde sig inte om det råd som de gamla hade givit honom. 14 Han följde de unga männens råd och sade: "Har min far gjort ert ok tungt, skall jag göra ert ok ännu tyngre. Har min far tuktat er med ris, skall jag tukta er med skorpiongissel." 15 Kungen lyssnade alltså inte till folket. Herren ledde det så, för att det skulle uppfyllas som Herren hade talat till Jerobeam, Nebats son, genom Ahia från Silo.
16 När hela Israel förstod att kungen inte ville höra på dem, gav folket honom detta svar:
"Vilken del har vi i David?
Ingen arvslott har vi i Isais son.
Gå hem till dina tält, Israel.
Se nu själv om ditt hus, du David."
Därefter gick Israel hem igen. 17 Rehabeam förblev kung endast över de israeliter som bodde i Juda städer.
18 När kung Rehabeam sände ut Adoram, som hade uppsikten över tvångsarbetena, stenade hela Israel honom till döds. Själv måste kung Rehabeam skyndsamt stiga upp i sin vagn och fly till Jerusalem. 19 Så avföll Israel från Davids hus och har varit skilt från det ända till denna dag.
20 När hela Israel fick höra att Jerobeam hade kommit tillbaka, sände de bud och kallade honom till folkförsamlingen och gjorde honom till kung över hela Israel. Ingen höll sig till Davids hus mer än Juda stam.
Semajas budskap
21 När Rehabeam kom till Jerusalem, kallade han samman hela Juda hus och Benjamins stam, 180 000 utvalda krigare, för att de skulle strida mot Israels hus och vinna tillbaka kungadömet åt Rehabeam, Salomos son. 22 Men Guds ord kom till gudsmannen Semaja. Han sade: 23 "Säg till Rehabeam, Salomos son, Juda kung, och till hela Juda hus och Benjamin och det övriga folket: 24 Så säger Herren: Ni skall inte dra upp för att strida mot era bröder, Israels barn. Vänd tillbaka hem, var och en till sitt, ty det som har skett har kommit från mig." De lyssnade till Herrens ord och vände om och gick sin väg, så som Herren hade befallt.
Jerobeams kalvdyrkan i Betel och Dan
25 Jerobeam befäste Sikem i Efraims bergsbygd och bosatte sig där. Därifrån drog han bort och befäste Penuel. 26 Jerobeam tänkte inom sig: "Nu kan riket komma tillbaka till Davids hus. 27 Ty om folket drar upp till Herrens hus i Jerusalem för att offra, kan folket i sitt hjärta vända tillbaka till sin herre Rehabeam, Juda kung. Då dödar de mig och vänder tillbaka till Rehabeam, Juda kung."
28 Sedan kungen hade rådgjort om detta, lät han göra två kalvar av guld och sade till folket: "Nu får det vara nog med era färder upp till Jerusalem. Se, här är din Gud, Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land." 29 Han ställde upp den ena i Betel, och den andra i Dan. 30 Detta blev en orsak till synd. Folket gick ända till Dan för att träda fram för den ena av dem. 31 Han byggde också upp offerhöjdshus och gjorde alla slags män ur folket till präster, sådana som inte var leviter.
32 Jerobeam anordnade en högtid på femtonde dagen i åttonde månaden, lik högtiden i Juda, och gick då upp till altaret. Han gjorde detta i Betel för att offra åt de kalvar som han hade låtit göra. De män som han hade gjort till offerhöjdspräster, lät han göra tjänst i Betel. 33 Till det altare som han hade gjort i Betel steg han alltså upp på femtonde dagen i åttonde månaden, det var den månad som han själv hade valt. Han anordnade då en högtid för Israels barn och steg upp till altaret för att tända offereld.
1 Kungaboken 12
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Upproret mot Rehabeam
12 När Rehabeam skulle krönas kom hela Israel till Sikem för att vara med.
2-4 Jerobeam, som fortfarande var kvar i Egypten, dit han hade flytt från Salomo, fick höra talas om detta genom sina vänner. De övertalade honom att komma till Sikem, där han förenade sig med det övriga folket, och han framställde en del av deras frågor till Rehabeam.Din far var en hård herre, sa Jerobeam. Lätta på de bördor han har lagt på oss, så ska vi tjäna dig!
5 Låt mig få tre dagar att tänka över saken, svarade Rehabeam. Kom sedan tillbaka, så ska ni få höra mitt svar. Alla som samlats vände då tillbaka hem.
6 Rehabeam konsulterade sin far Salomos rådgivare.Vad tycker ni att jag ska göra? frågade han dem.
7 Om du ger dem det svar de vill ha, och om du lovar att vara en god regent och tjäna dem, så kommer du att få vara deras kung så länge du lever, svarade rådgivarna.
8 Men Rehabeam vägrade lyssna till detta och kallade i stället till sig några yngre män, som han hade vuxit upp tillsammans med.
9 Hur ser ni på saken? frågade han dem.
10 De svarade: Säg till dem så här: 'Om ni tycker att min far var hård mot er, så ska jag bli ännu hårdare.
11 Ja, min far var sträng, men jag kommer att bli ännu strängare. Min far använde riset mot er, men jag ska låta er smaka piskan!'
12-14 När Jerobeam mötte folket tre dagar senare fick de därför ett besked som gick helt emot Salomos rådgivares förslag.
15 Kungen lyssnade alltså inte till folket. Men Herren hade sin hand i detta för att löftet som profeten Ahia från Silo hade gett till Jerobeam skulle infrias.
16-17 När folket förstod att kungen menade vad han sa och vägrade att lyssna till dem, började de ropa: Ner med David och hela hans släkt! Nu går vi hem! Låt Rehabeam vara kung över sin egen familj!Alla övergav honom utom Juda stam, som förblev lojal mot Rehabeam.
18 När Rehabeam sände iväg Adoram, som hade uppsikt över de allmänna arbetena, för att sammankalla folk också från andra stammar, blev han stenad till döds. Rehabeam fick mycket snabbt fly undan i sin vagn till Jerusalem,
19 och intill denna dag har Israel varit i uppror mot Davids kungaätt.
20 När Israels folk fick höra att Jerobeam hade återvänt från Egypten, bad de honom komma till ett möte med hela folket. Där utropades han till kung i Israel. Det var bara Juda stam som höll sig till Davids familj.
21 När Rehabeam anlände till Jerusalem, sammankallade han armén och alla vapenföra män i Juda och den del av Benjamin som låg inom hans område. Med 180.000 soldater hade han för avsikt att tvinga resten av Israel att erkänna honom som kung.
22 Men Gud sände ett budskap till profeten Semaja:
23-24 Säg till Rehabeam, Salomos son och kung i Juda, och till alla andra i Juda och Benjamin, att de inte ska strida mot sina bröder, Israels folk. Be dem att återvända hem, för det som har hänt Rehabeam är efter min vilja.På Herrens befallning upplöstes alltså armén, och var och en återvände till sitt.
Jerobeam leder Israel in i avguderi
25 Jerobeam befäste staden Sikem i Efraims bergsbygd och slog sig ner där. Senare byggde han upp Penuel.
26 Jerobeam förstod att om han inte gick mycket försiktigt tillväga, så skulle folket på nytt vilja ha en av Davids ättlingar som kung.
27 Han var också rädd för att de kunde bli vänligt inställda till Rehabeam om de fortsatte att offra i Jerusalem. Kanske skulle de till och med kunna döda honom för att sedan be Rehabeam att överta tronen.
28 Jerobeam lät då på uppmaning av sina rådgivare tillverka två kalvar av guld. Sedan sammankallade han folket och sa: Det blir alldeles för besvärligt att gå till Jerusalem. Från och med nu ska de här båda guldkalvarna vara era gudar. De får representera den gud som ledde er ut ur slaveriet i Egypten.
29 En av dessa guldkalvar ställdes i Betel och den andra i Dan.
30 Guldkalvarna blev orsak till att folket förleddes att synda mot Herren. Man reste till och med ända upp till Dan för att tillbe den kalv som fanns där.
31 Jerobeam byggde också upp offeraltaren på höjderna och avskilde präster bland folket, även sådana som inte var leviter (Levi stam var utvald av Gud till prästtjänst).
32 Jerobeam instiftade en fest i Betel under hösten på en dag som han själv valde. Festen skulle motsvara den årliga högtiden i Jerusalem. Jerobeam offrade själv på altaret till kalvarna i Betel och tände rökelse. Och det var där i Betel som han avskilde präster för offerhusen på höjderna.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica