马可福音 10
Chinese Contemporary Bible (Simplified)
论婚姻
10 耶稣离开那里，来到犹太地区和约旦河东岸，人群又聚集到祂那里。耶稣像往常一样教导他们。 2 一些法利赛人想试探耶稣，就来问祂：“男人可以休妻吗？” 3 耶稣反问道：“摩西怎么吩咐你们的？”
4 他们说：“摩西准许人写休书休妻。”
5 耶稣说：“摩西因为你们心硬，才给你们写了这条诫命。 6 太初创造时，‘上帝造了男人和女人。’ 7 ‘因此，人要离开父母，与妻子结合， 8 二人成为一体。’这样，夫妻不再是两个人，而是一体了。 9 因此，上帝配合的，人不可分开。”
10 回到屋里后，门徒追问耶稣这件事。 11 耶稣说：“任何人休妻另娶，就是对妻子不忠，是犯通奸罪。 12 同样，妻子若离弃丈夫另嫁，也是犯通奸罪。”
祝福孩童
13 有人带着小孩子来要让耶稣摸一摸，门徒却责备他们。 14 耶稣看见后很生气，对门徒说：“让小孩子到我这里来，不要阻止他们，因为上帝的国属于这样的人。 15 我实在告诉你们，人若不像小孩子一样接受上帝的国，绝不能进去。” 16 于是，耶稣抱起小孩子，把手按在他们身上，为他们祝福。
永生的代价
17 耶稣正要上路，有一个人跑来跪在祂跟前，问祂：“良善的老师，我该做什么才能承受永生？”
18 耶稣说：“你为什么称呼我‘良善的老师’呢？只有上帝是良善的。 19 你知道‘不可杀人，不可通奸，不可偷盗，不可作伪证，不可欺诈，要孝敬父母’这些诫命。”
20 那人说：“老师，我从小就遵行这些诫命。”
21 耶稣望着他，心中爱他，便说：“你还有一件事没有做，就是变卖你所有的产业，送给穷人，你必有财宝存在天上，然后你还要来跟从我。”
22 那人听了，脸色骤变，便沮丧地走了，因为他有许多产业。 23 耶稣看看周围的人，对门徒说：“有钱人进上帝的国真难啊！”
24 门徒听了感到惊奇，耶稣便再次对他们说：“孩子们，[a]进上帝的国多么难啊！ 25 骆驼穿过针眼比有钱人进上帝的国还容易呢！”
26 门徒更加惊奇，便议论说：“这样，谁能得救呢？”
27 耶稣看着他们说：“对人而言，这不可能，但对上帝而言，凡事都可能。”
28 彼得说：“你看，我们已经撇下一切来跟从你了。”
29 耶稣说：“我实在告诉你们，任何人为了我和福音而撇下房屋、弟兄、姊妹、父母、儿女或田地， 30 今世必在房屋、弟兄、姊妹、父母、儿女或田地方面获得百倍的回报，来世必得永生。当然他也会受到迫害。 31 然而，许多为首的将要殿后，殿后的将要为首。”
耶稣第三次预言自己的受难
32 在前往耶路撒冷的路上，耶稣走在众人前面，门徒感到惊奇，其他跟随的人也很害怕。
耶稣把十二个门徒叫到一旁，再把自己将要遭遇的事告诉他们，说： 33 “听着，我们现在前往耶路撒冷，人子将被交在祭司长和律法教师的手中，他们要判祂死刑，把祂交给外族人。 34 他们会嘲弄祂，向祂吐唾沫，鞭打祂，杀害祂。但是，三天之后祂必复活！”
雅各与约翰的请求
35 西庇太的两个儿子雅各和约翰上前对耶稣说：“老师，请你答应我们一个要求。”
36 耶稣问：“什么要求？”
37 他们说：“在你的荣耀中，求你让我们一个坐在你右边，一个坐在你左边。”
38 耶稣说：“你们不知道自己在求什么。我要喝的那杯，你们能喝吗？我要受的洗，你们能受吗？”
39 他们说：“我们能。”
耶稣说：“我要喝的那杯，你们也要喝；我所受的洗，你们也要受。 40 不过谁坐在我的左右不是我来定，而是为谁预备的，就让谁坐。”
41 其他十个门徒听见这事后，很生雅各和约翰的气。 42 于是，耶稣把他们叫来，对他们说：“你们知道，外族人有君王统治他们，有大臣管理他们， 43 但你们不可这样。你们中间谁要当首领，谁就要做大家的仆人； 44 谁要居首位，谁就要做大家的奴仆。 45 因为就连人子也不是来受人服侍，而是来服侍人，并且牺牲性命，作许多人的赎价。”
治好瞎子巴底买
46 耶稣和门徒来到耶利哥。当耶稣和门徒及众人出城的时候，遇见一个瞎眼的乞丐坐在路旁乞讨，他的名字叫巴底买，是底买的儿子。 47 巴底买一听到经过的是拿撒勒人耶稣，就喊道：“大卫的后裔耶稣啊，可怜我吧！”
48 许多人都责备他，叫他不要吵，但他却更加大声喊道：“大卫的后裔啊，可怜我吧！”
49 耶稣停下脚步，叫人带他过来。
他们就对瞎子巴底买说：“好了，起来吧，祂叫你呢。”
50 巴底买丢下外衣，跳了起来，走到耶稣面前。
51 耶稣问他：“你要我为你做什么？”
瞎子说：“老师，我想能够看见。”
52 耶稣说：“回去吧！你的信心救[b]了你。”那人立刻得见光明，在路上跟从了耶稣。
Mark 10
The Message
Divorce
10 1-2 From there he went to the area of Judea across the Jordan. A crowd of people, as was so often the case, went along, and he, as he so often did, taught them. Pharisees came up, intending to give him a hard time. They asked, “Is it legal for a man to divorce his wife?”
3 Jesus said, “What did Moses command?”
4 They answered, “Moses gave permission to fill out a certificate of dismissal and divorce her.”
5-9 Jesus said, “Moses wrote this command only as a concession to your hardhearted ways. In the original creation, God made male and female to be together. Because of this, a man leaves father and mother, and in marriage he becomes one flesh with a woman—no longer two individuals, but forming a new unity. Because God created this organic union of the two sexes, no one should desecrate his art by cutting them apart.”
10-12 When they were back home, the disciples brought it up again. Jesus gave it to them straight: “A man who divorces his wife so he can marry someone else commits adultery against her. And a woman who divorces her husband so she can marry someone else commits adultery.”
* * *
13-16 The people brought children to Jesus, hoping he might touch them. The disciples shooed them off. But Jesus was irate and let them know it: “Don’t push these children away. Don’t ever get between them and me. These children are at the very center of life in the kingdom. Mark this: Unless you accept God’s kingdom in the simplicity of a child, you’ll never get in.” Then, gathering the children up in his arms, he laid his hands of blessing on them.
To Enter God’s Kingdom
17 As he went out into the street, a man came running up, greeted him with great reverence, and asked, “Good Teacher, what must I do to get eternal life?”
18-19 Jesus said, “Why are you calling me good? No one is good, only God. You know the commandments: Don’t murder, don’t commit adultery, don’t steal, don’t lie, don’t cheat, honor your father and mother.”
20 He said, “Teacher, I have—from my youth—kept them all!”
21 Jesus looked him hard in the eye—and loved him! He said, “There’s one thing left: Go sell whatever you own and give it to the poor. All your wealth will then be heavenly wealth. And come follow me.”
22 The man’s face clouded over. This was the last thing he expected to hear, and he walked off with a heavy heart. He was holding on tight to a lot of things, and not about to let go.
23-25 Looking at his disciples, Jesus said, “Do you have any idea how difficult it is for people who ‘have it all’ to enter God’s kingdom?” The disciples couldn’t believe what they were hearing, but Jesus kept on: “You can’t imagine how difficult. I’d say it’s easier for a camel to go through a needle’s eye than for the rich to get into God’s kingdom.”
26 That got their attention. “Then who has any chance at all?” they asked.
27 Jesus was blunt: “No chance at all if you think you can pull it off by yourself. Every chance in the world if you let God do it.”
28 Peter tried another angle: “We left everything and followed you.”
29-31 Jesus said, “Mark my words, no one who sacrifices house, brothers, sisters, mother, father, children, land—whatever—because of me and the Message will lose out. They’ll get it all back, but multiplied many times in homes, brothers, sisters, mothers, children, and land—but also in troubles. And then the bonus of eternal life! This is once again the Great Reversal: Many who are first will end up last, and the last first.”
32-34 Back on the road, they set out for Jerusalem. Jesus had a head start on them, and they were following, puzzled and not just a little afraid. He took the Twelve and began again to go over what to expect next. “Listen to me carefully. We’re on our way up to Jerusalem. When we get there, the Son of Man will be betrayed to the religious leaders and scholars. They will sentence him to death. Then they will hand him over to the Romans, who will mock and spit on him, give him the third degree, and kill him. After three days he will rise alive.”
The Highest Places of Honor
35 James and John, Zebedee’s sons, came up to him. “Teacher, we have something we want you to do for us.”
36 “What is it? I’ll see what I can do.”
37 “Arrange it,” they said, “so that we will be awarded the highest places of honor in your glory—one of us at your right, the other at your left.”
38 Jesus said, “You have no idea what you’re asking. Are you capable of drinking the cup I drink, of being baptized in the baptism I’m about to be plunged into?”
39-40 “Sure,” they said. “Why not?”
Jesus said, “Come to think of it, you will drink the cup I drink, and be baptized in my baptism. But as to awarding places of honor, that’s not my business. There are other arrangements for that.”
41-45 When the other ten heard of this conversation, they lost their tempers with James and John. Jesus got them together to settle things down. “You’ve observed how godless rulers throw their weight around,” he said, “and when people get a little power how quickly it goes to their heads. It’s not going to be that way with you. Whoever wants to be great must become a servant. Whoever wants to be first among you must be your slave. That is what the Son of Man has done: He came to serve, not to be served—and then to give away his life in exchange for many who are held hostage.”
* * *
46-48 They spent some time in Jericho. As Jesus was leaving town, trailed by his disciples and a parade of people, a blind beggar by the name of Bartimaeus, son of Timaeus, was sitting alongside the road. When he heard that Jesus the Nazarene was passing by, he began to cry out, “Son of David, Jesus! Mercy, have mercy on me!” Many tried to hush him up, but he yelled all the louder, “Son of David! Mercy, have mercy on me!”
49-50 Jesus stopped in his tracks. “Call him over.”
They called him. “It’s your lucky day! Get up! He’s calling you to come!” Throwing off his coat, he was on his feet at once and came to Jesus.
51 Jesus said, “What can I do for you?”
The blind man said, “Rabbi, I want to see.”
52 “On your way,” said Jesus. “Your faith has saved and healed you.”
In that very instant he recovered his sight and followed Jesus down the road.
Markus 10
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jesus talar om äktenskap och skilsmässa
(Matt 19:1-9)
10 Sedan lämnade Jesus det området och gick mot Judeen och till andra sidan Jordan. Folkmassor samlades omkring honom igen, och som vanligt undervisade han dem.
2 Då kom några fariseer för att pröva Jesus och frågade: ”Har en man[a] rätt att skilja sig från sin hustru?”
3 Då sa Jesus: ”Vilka bestämmelser gav Mose er?”
4 De svarade: ”Mose tillät en man att ge ett intyg om skilsmässan och skicka iväg kvinnan.[b]”
5 ”Mose skrev den bestämmelsen”, fortsatte Jesus, ”därför att era hjärtan är hårda. 6 Men från skapelsens början skapade Gud dem till man och kvinna,[c] och 7 därför lämnar en man sin far och mor och håller sig till sin hustru, 8 så att de två blir ett kött.[d] De är alltså inte längre två utan en kropp. 9 Och vad Gud har förenat, får människan inte skilja åt.”
10 När de sedan kom hem, frågade hans lärjungar honom mer om detta. 11 Han sa då till dem: ”Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan är otrogen mot henne.[e] 12 Och om en frånskild kvinna gifter om sig med en annan, begår hon äktenskapsbrott.”
Jesus välsignar barnen
(Matt 19:13-15; Luk 18:15-17)
13 Några föräldrar kom nu till Jesus med sina barn för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna körde bort dem.
14 När Jesus såg det blev han arg och sa till dem: ”Låt barnen komma till mig, hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. 15 Sannerligen säger jag er: den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer överhuvudtaget inte in dit.”
16 Så tog han barnen i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
Jesus talar med en rik man
(Matt 19:16-30; Luk 18:18-30)
17 När han sedan skulle fortsätta sin väg, kom en man springande och föll på knä framför honom och sa: ”Gode Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?”
18 ”Varför kallar du mig god?” frågade Jesus. ”Ingen är god förutom Gud. 19 Buden kan du: ’Du ska inte mörda, Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte stjäla, Du ska inte vittna falskt. Du ska inte lura av någon det som är hans, Visa respekt för din far och mor.[f]’ ”
20 ”Mästare”, svarade mannen, ”allt detta har jag hållit ända sedan jag var ung.”
21 Då fylldes Jesus av kärlek och såg på honom och sa: ”Det är bara en sak som fattas dig. Gå och sälj allt du äger och ge pengarna åt de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”
22 Men när mannen hörde det mörknade hans ansikte och han gick bedrövad bort, för han ägde mycket.
23 Jesus såg sig omkring och sa till sina lärjungar: ”Hur svårt är det inte för den som har pengar att komma in i Guds rike!”
24 Lärjungarna blev förskräckta över det han sa. Jesus upprepade: ”Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike! 25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.”
26 De blev ännu mer förskräckta och sa till varandra: ”Vem kan då bli räddad?”
27 Jesus såg på dem och sa: ”För människorna är det omöjligt, men inte för Gud, eftersom allting är möjligt för honom.”
28 Då sa Petrus till honom: ”Vi har lämnat allt för att följa dig.”
29 Jesus svarade: ”Sannerligen säger jag er: var och en som lämnar hus eller syskon eller föräldrar eller barn eller åkrar för min och evangeliets skull, 30 han ska få hundra gånger så mycket igen. Han ska få hus och syskon och mödrar och barn och åkrar redan här i tiden, mitt under förföljelser, och evigt liv i den kommande tidsåldern. 31 Många som är sist ska bli först, och många som är först ska bli sist.”
Jesus förutsäger för tredje gången att han ska dö
(Matt 20:17-19; Luk 18:31-33)
32 De var nu på väg upp till Jerusalem, och Jesus gick först. De var fulla av förundran, och de övriga som följde med var rädda.
Jesus samlade då de tolv och förklarade för dem vad som skulle hända med honom. 33 ”Vi är nu på väg till Jerusalem”, sa han. ”Där kommer Människosonen att bli förrådd och överlämnad till översteprästerna och de skriftlärda, och de ska döma honom till döden och överlämna honom till hedningarna[g]. 34 De ska sedan håna honom och spotta på honom, piska honom och till slut döda honom. Men efter tre[h] dagar ska han uppstå.”
Jakob och Johannes vill ha hedersplatserna
(Matt 20:20-28; Luk 22:24-27)
35 Då gick Jakob och Johannes, Sebedaios söner, fram till honom och sa: ”Mästare, vi vill be dig om en sak.”
36 ”Vad vill ni då att jag ska göra för er?” frågade han.
37 De sa: ”Låt oss få sitta en på höger och en på vänster sida om dig i din härlighet.”[i]
38 Men Jesus sa till dem: ”Ni vet inte vad ni ber om! Kan ni dricka den bägare som jag måste dricka? Kan ni bli döpta med det dop som jag måste döpas med?”[j]
39 ”Ja”, svarade de. ”Det kan vi!”
Då sa Jesus: ”Ni kommer att få dricka den bägare som jag dricker, och döpas med det dop som jag döps med, 40 men det är inte min sak att bestämma över platser på min högra och på min vänstra sida. De ges åt dem som de har beretts för.”
41 När de tio övriga hörde detta blev de upprörda över Jakob och Johannes. 42 Men Jesus kallade dem till sig och sa: ”Ni vet att de som betraktas som härskare regerar över folken och att stormännen utövar makt över dem. 43 Men så är det inte bland er. Den av er som vill bli stor måste vara de andras tjänare, 44 och den som vill vara den förste måste vara allas slav. 45 Människosonen har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.”
Jesus botar den blinde Bartimaios utanför Jeriko
(Matt 20:29-34; Luk 18:35-43)
46 De kom till Jeriko. Och när han och hans lärjungar och en stor skara folk var på väg ut från staden, satt en blind tiggare som hette Bartimaios (son till Timaios) vid vägkanten.
47 När Bartimaios fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom, började han ropa: ”Jesus, Davids Son, förbarma dig över mig!”
48 Många försökte få honom att hålla tyst, men han ropade bara ännu högre: ”Davids Son, förbarma dig över mig!”
49 Jesus stannade och sa: ”Be honom komma hit!” Då ropade de på den blinda mannen och sa: ”Lugna ner dig. Res på dig och kom. Jesus ropar på dig.” 50 Bartimaios slängde av sig sin mantel och hoppade upp och kom fram till Jesus.
51 ”Vad vill du att jag ska göra för dig?” frågade Jesus.
”Rabbouni[k]”, sa den blinde, ”jag vill kunna se igen!”
52 Då sa Jesus till honom: ”Gå! Din tro har gjort dig frisk[l].” Och genast kunde mannen se. Sedan följde han efter Jesus på vägen.
Footnotes
- 10:2 Det var bara männen som hade rätt att ta ut skilsmässa.
- 10:4 Jfr 5 Mos 24:1.
- 10:6 Se 1 Mos 1:27; 5:2.
- 10:8 Se 1 Mos 2:24.
- 10:11 Eftersom mannen inte hade rätt att skilja sig från sin hustru, var de i Guds ögon fortfarande gifta med varandra.
- 10:19 Se 2 Mos 20:12-16 och 5 Mos 5:16-20.
- 10:33 Se not till Matt 20:19.
- 10:34 Se not till Matt 12:40.
- 10:37 Att sitta på höger och vänster sida innebar en hedersplats och också en maktposition.
- 10:38 Innebörden är att gå igenom liknande lidanden.
- 10:51 Rabbouni kan vara både hebreiska och arameiska. Termen användes dock nästan aldrig till människor utan huvudsakligen i direkt bön till Gud. Jfr Joh 20:16.
- 10:52 Den grekiska verbformen kommer från samma ord som rädda, frälsa.
Chinese Contemporary Bible Copyright © 1979, 2005, 2007, 2011 by Biblica® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1993, 2002, 2018 by Eugene H. Peterson
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.