9 Jesus sa sedan till dem: ”Sannerligen säger jag er: några av er som står här kommer inte att dö förrän de har sett Guds rike komma med makt.^[a]”

Jesus förvandlas på berget

(Matt 17:1-13; Luk 9:28-36)

² Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes till ett högt berg, där de kunde vara för sig själva. Där förvandlades han inför dem. ³ Hans kläder blev bländande vita, vitare än något blekningsmedel i världen kan göra kläder. ⁴ Och de fick se Elia och Mose stå och tala med Jesus.^{[b] 5} Då sa Petrus till Jesus: ”Rabbi^[c], det är gott att få vara här! Låt oss bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia.” ⁶ Han visste inte vad han skulle säga, för de var helt skräckslagna.

⁷ Sedan kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och en röst från molnet sa: ”Detta är min älskade Son. Lyssna på honom!”

⁸ Men då de plötsligt såg sig omkring, såg de ingen där mer, förutom Jesus.

⁹ På väg ner från berget befallde Jesus dem att inte berätta för någon vad de sett, förrän Människosonen hade uppstått från de döda. ¹⁰ Därför höll de det för sig själva men talade med varandra om vad som menades med att ”uppstå från de döda”.

¹¹ Lärjungarna frågade honom nu: ”Varför säger de skriftlärda att Elia först måste komma?” ¹² Jesus svarade: ”Elia ska komma först och ställa allt till rätta.^[d] Men varför står det i Skriften att Människosonen måste lida och bli föraktad? ¹³ Jag säger er, att Elia redan har kommit och de behandlade honom som de ville, precis som det står skrivet om honom.^[e]”

Jesus botar en pojke som är besatt av en ond ande

(Matt 17:14-19; Luk 9:37-42)

¹⁴ När de hade kommit tillbaka till de övriga lärjungarna, fick de se mycket folk som hade samlats runt dem, och några skriftlärda som höll på att diskutera med dem. ¹⁵ Men när folket fick se Jesus blev de överväldigade och sprang fram till honom för att hälsa på honom. ¹⁶ Och han frågade dem: ”Vad är det ni diskuterar med dem?”

¹⁷ En man i folkhopen sa då: ”Mästare, jag har tagit med min son hit som är besatt av en ond ande som gör honom stum. ¹⁸ Varje gång anden går till attack, slår den honom till marken och får honom att tugga fradga och gnissla tänder, och han blir alldeles stel. Jag bad dina lärjungar att driva ut den onda anden, men de klarade det inte.”

¹⁹ ”Detta trolösa släkte!” svarade Jesus. ”Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? Ta hit honom till mig.”

²⁰ Då kom de fram med honom. Men när han fick se Jesus började anden rycka och slita i honom, så att han föll till marken och vältrade sig med fradga runt munnen. ²¹ ”Hur länge har han varit sådan här?” frågade Jesus hans far. Han svarade: ”Ända sedan han var liten. ²² Och den har ofta kastat honom i elden eller i vattnet för att döda honom. Ha medlidande med oss och hjälp oss, om du kan!”

²³ ”Om jag kan?” svarade Jesus. ”Allt är möjligt för den som tror.”

²⁴ ”Jag tror”, utropade pojkens far. ”Hjälp min otro!”

²⁵ Men nu såg Jesus att folk kom springande från alla håll, och därför talade han strängt till den orena anden och sa: ”Du stumma och döva ande, jag befaller dig att fara ut ur honom och aldrig mer komma tillbaka!” ²⁶ Anden skrek och ryckte och slet i pojken men for till sist ut ur honom. Pojken låg där alldeles livlös, och många sa: ”Han är död.” ²⁷ Men Jesus tog honom i handen och drog upp honom, och då reste han sig upp.

²⁸ När Jesus sedan kom hem och blev ensam med sina lärjungar, frågade de honom: ”Varför kunde inte vi driva ut den?”

²⁹ Jesus svarade: ”Den sorten kan bara drivas ut genom bön.^[f]”